Skolan grundades 1603 av greve, riksdrotts Moritz Stensson Lejonhufvud genom en förordning utgiven i Ekenäs. Gustaf II Adolfs skolordning av år 1611 anger läroämnena religion, kyrkobesök, predikoförhör, latin och grekiska. I Ekenäs var undervisningen ofta högst bristfällig. Stundom förekom endast läsning. Kapellanen verkade i regel också som lärare, vilket förklarar att skolgången inte kunde vara så regelbunden. Skolmästare förekom redan på 1600-talet ser man av bestämmelserna om att denne åtnjöt fri kost vid fogdebordet. Och i lön 8 daler kontant, 6 alnar packlakan årligen samt hälften av socknegången i Karis socken. Skolmästare som enbart sysslade med undervisning fanns regelbundet först från år 1785.
Höstterminen 1778 räknade ”Ekeäs Schola 56 scholares”, varav 24 från landsorten (Pojo 10, Tenala 6, Ingå 2, aris-Lojo 1, Lojo 1. Skoldagen inleddes kl. 5 på morgonen, men först kl. 6 den mörka tiden på året. Skoldagen fortgick till kl.5 på eftermiddagen med tre uppehåll på sammanlagt fyra timmar. Skoldagens längd var således 9 timmar, men då prästerna också hade andra uppdrag att sköta kunde timmarna inte hållas så precist ”med de små barnen”. Bland eleverna kan nämnas Elias Lönnrot (1802–1884) som på lördagseftermiddagarna gick till fots den fem mil långa vägen till Sammatti och återvände på söndagseftermiddagarna med mat för en vecka i ränseln.
Skoldagen inleddes kl. 5 på morgonen, men först kl. 6 den mörka tiden på året. Skoldagen fortgick till kl.5 på eftermiddagen med tre uppehåll på sammanlagt fyra timmar. Skoldagens längd var således 9 timmar, men då prästerna också hade andra uppdrag att sköta kunde timmarna inte hållas så precist ”med de små barnen”. Enligt stiftelseurkunden skulle en ”schola stufvu” byggas. En sådan omnämndes några gånger, men det hette vanligen att den var bristfällig. Stadens borgare hade föga lust till att se om skolhuset. Skolan arbetade allt emellan i ett hyrt rum elller i kapellanens bostad. Det sistnämna var fallet när båda prystgårdarna brann är 1656. Kapellanen-skolmästaren anhöll om ny bostad, men staden ansåg sig inte ha råd med flera nygybben än prästgården.. Den driftiga kapellanen Stigzelius lät upföra en skolstugu ånyo 1703. Skolbyggnaden innehöll en sal, en kammare och ett kök. Genom den andra stora ldsvådan i staden 1821 nedbrann skolhuset i vinkeln mellan Skol- och Lilla kyrkogatan ånyo.
Pedagogin i Ekenäs verkade i 238 år och stängdes 1841 och förvandlades till lägre elementarskola.
(A.Blumenthal 1976)