Sorjois svenska folkskola

Sorjos svenska skola
I den svenska odlingens historia utgör tillkomsten av den svenska skolan i byn Sorjos i Kronoborg norr om Ladoga ett egenartat och fascinerande inslag. Under nödåren 1867–1868 uppstod en svensk bosättning mitt inne ii det finska Karelen. På flykt undan svält och hunger med allt sitt bohag begav sig tre familjer från Kronoby och Terjärv hit där de för en billig peng kunde bryta ny mark. Snart åtföljes de av flera. Vandringssagan och berättelsen om nybyggarnas första tider med hård kamp mot naturen och skogens vilda djur utgör ett spännande stoff, som berättas i många varianter. Byn förliknades ofta vid Gammelsvenskby i Ukraina.
Sedan järnvägen dragits mellan Viborg och Sordavala var avståndet till Elisenvaara station omkring 7 km.
Oberoende av den officiella statistiken räknade sorjosborna med att invånarantalet ännu 1930 uppgick till ett hundratal, men det hade blivit allt vanligare att familjerna var tyvåspråkiga ofta med en finskspråkig man och en svenskspråkigkvinna. En av skolans viktigaste stöttepelare blev Mikko Markkula, som hade en svenskspråkig hustru.
Invånare enligt officiell statistik
År 1880 1890 1900 1910 1920 1930
Invånare   103   213   159     99     67     77
Sällan har ett skolhus tillkommit under så stora uppoffringar. Befolkningens fattigdom åberopades ofta, men bör ses mot att Sorjos länge var ett samhälle där naturahushållning var rådande och pengar inte spelade en så stor roll. Skolhuset som invigdes 1890 hade sina brister vilka påtalades av inspektorn i Kexholm. Trots motstånd och negativa spådomar från folkmajoritetens sida visade sig skolhuset vara en ekonomiskt lyckad satsning som besparade kommunen stora utgifter för extra lärare och skolutrymme. Skolhuset hade uppförts med medel både från insamlingar, donationer och Svenska folkskolans vänner. Vintertid kunde det oaktad flitig eldning vara så kallt i klassrummen att både lärare och elever måste gå klädda i utekläder hela skoldagen.
Sorjos svenska folkskola 1939 (Mannil1979, 41)
Folkskolförordningen reglerade i detalj den finländska folkskolans liv och ändå kunde de lokala tillämpningarna uppvisa otaliga variationer. Läroämnena var de samma, men läroböckerna var olika och ofta saknade eleverna egna läroböcker och lärarinnan undervisade då i ämnet ”föredragsvis” som det hette. Eleverna ägde egna böcker endast i religion och stilskrivning.  Svenskan beredde lärarinnorna mycket huvudbry i samma mån som finskan vann insteg i hemmen. Enligt Alfhild Friman-Björklund gick allt på finka så fort barnen om utanför dörren.
Skolans undervisning för de minsta var en svårlöst fråga då föräldrarna inte hade tid och ork att sköta den undervisning som ålåg dem. Elever som började i högre folkskolan förutsattes kunna både läsa, skriva och räkna men löstes.. Hösten 1892 inrättades en därför en småbarnsskola som arbetade 15–30 september och 1–25 juni. Därmed skapades en modell för en reducerad folkskola med förkortad lärokurs. I Sorjos svenska folkskola gick mellan 33 och 9 elever årligen. Sista läsåret hade skolan13 elever. Det beräknas att de totalt skulle ha varit 230.
Den 17 november 1903 drabbades skolan av en svår eldsvåda som brände skolhuset till grunden. Allra värst var att den privata skolans dåliga ekonomi hade lämnat brandförsäkringen obetald. Om tillkomsten av det första skolhuset var en bragd, måste uppbyggandet av ett nytt skolhus anses långt märkligare. ”Vackert stod det där i den leende byn, ett monument över svensk odlarmöda och kärlek till modersmålet”.
De viktigaste kostnadsposterna med tio års intervall
Kostnader 1890* 1900 1910 1922 1931 1939
Lärarlöner    267   699 1441 10 939 19 480 13 1409
Skolhuset 1331     45   101   1332     740      2 502
Underv.mat    118   165 –     465 1081         383
Elevstipendier –       5 – – –         630
Övr. utgifter      28     18   521     130     174         328
Inalles
1744  9322063
12 86721 475 16 983
Intäkter
Statsbidrag – 600 1130 10 690 11 550 –
Komm. bidrag – –   500         50 – –
Elevavgifter     70    12     22 – – –
Gåvor 1624    54 411 1 770 9993 –
Inalles 1694 666 2063 12 960 21 543 24 192
*Bidrag beviljades, men kunde lyftas först följande år.
Varje skola på landsbygden utgjorde förr – och borde väl fortfarande var det -ett centrum för bygdens liv. I Sorjos var skolan den livsnerv som höll det svenska arvet levande. Här samlades byborna till religiös uppbyggelse, här fanns ganska många böcker att låna för de läshungrig, här möte man upp, då gäster kom på besök och bjöd på föredrag och underhållning. Ännu sista fredsåret i oktober 1938 samlades sorjorsborna om vanligt till fest på svenska dagen och skiljdes efteråt i fast förtröstan på framtiden, men 1938–1939 blev skolans sista arbetsår då kriget stod för dörren.
Befolkningen blev tvungna at utrymma sin hembygd, den svenska kolonin skingrades. Några familjer bereddes nya lägenheter på Stor-Sarvlax i Pernå, andra spriddes ut över landet. Efter återerövring 1941 greps några av hemlängtan och flyttade tillbaka till Sorjos. Fortsättningskriget med nytt fredsslut placerade Sorjos definitivt på den sovjetisk sidan av riksgränsen. Strax efter fredsslutet gjorde lärarinnan Ester Fagerlund på egen risk ett besök i Sorjos kort före ockupationsmaktens ankomst. Skolan stod kvar oskadd: ”Du stod så vacker och välombonad, min första skola, som i ditt femtionde verksamhetsår modigt bringat ditt offer på fredens altare.” Svenskarna i Sorjos förlorade genom kriget all sin egendom. Skolan var deras egen skapelse, tillkommen genom arbete och uppoffringar under årtionden. Det dröjde länge innan statsmakten hade ordnat ersättningsfrågornas. Förs den 24 april 1947 meddelade finansministeriet att 255 000 , mk skulle utgå som ersättning till skolans upprätthållare. Den ersättning som byborna fått för sin kära skola kunde dock på intet sätt ersätta den saknad var och en av skolans forna elever kände.
Den 23 oktober 1977 i Pernå då etthundra år förflutit sedan byns tillkomst samlade SFV sorjosborna och deras ättlingar till en minnesfest i ungdomslokalen Svenskborg i Pernå. Ett femtiotal soirjosbor och f.d., elever i Sorjos svenska folkskola mötte upp. Vid festen överlämnade Ethel och Rafael
 Björklund skolans bevarade arkiv till SFV och utan detta hade inte denna text kunnat komma till stånd.
Mannil Ragnar: Sorjos svenska folkskola 1890–1940. En finlandssvensk bildningshärd i Karelen. (Mannil 1979, 31–54)
Sorjois svenska folkskola1939.(Mannil 1979,43

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.