Allmänt

Corona-krisen

Den allt överskuggande händelsen på skolfronten åren 2019 – 2020 var nedstängningen av samhället och skolan under corona-pandemin våren 2020. Under corona-krisen inställdes all närundervisning utom i förskolan och årskurserna 1 – 3 från 18.3 – 13.5.2020. Utbildningsinstitutionerna uppmanades under tiden för nedstängningen införa distansundervisning på nätet. Exitstrategin blev en svårare process under vilken det var meningen att samhället skulle öppnas upp så småningom genom en hybridstrategi: testa, spåra, isolera och vårda.

Med tanke på distansundervisningen gav Utbildningsstyrelsen många tiotals sidor med anvisningar för hur undervisningen skulle ordnas, men tyngdpunkten har legat på de juridiska omständigheterna, inte på de pedagogiska. De handlade bla. om att kommunernas bildningsväsen och rektorerna skulle ordna undervisningen på det sätt som bäst passar den lokala situationen. I anslutning till anvisningarna gav Utbildningsstyrelsen också ett frågebatteri med långt över 100 frågor med svar på olika spörsmål rörande ordnande av distansundervisningen.

Särskilt frågan om skolmaten diskuterades i kommunerna eftersom eleverna har rätt till denna och den för många elever utgör den enda varma måltiden under skoldagarna. I många kommuner gick man in för att dagligen i skolan utdela dagens skolmat i påsar som fick hämtas från skolan. Hur undervisningen ordnades i praktiken ansågs höra till kommunernas och skolornas uppgift att planera och lärarnas skyldighet att ordna så att den på bästa sätt kunde fungera med tanke på de lokala förhållandena och tillgången på lämplig utrustning.

Det är helt tydligt att corona-krisen har tvingat undervisningsväsendet att ta ett jättekliv i riktning mot en mera digitaliserad vardag. De flesta lärare upplevde att undantagsarrangemangen fungerade bra även om det fanns stora skillnader i lärarnas datafärdigheter och skolornas datautrustning. Alla lärare lärde sig säkert något nytt som de kan ha nytta av i framtiden. Många lärare har krävt att eleverna anmäler sig på nätet vid skoldagens början så att läraren har kunnat följa upp elevernas aktivitet. Ett annat sätt har varit att eleverna håller en studiedagbok där de för läraren redovisar sin studietid och sina uppgifter. Ett särskilt problem har varit elever och studerande som av olika orsaker inte hängde med i denna digitaliseringsprocess. Det finns många elever för vilka lärarens presentation av lärostoffet och konkreta handledning vid lösandet av uppgifterna är av avgörande betydelse för elevens framsteg.

Beslutet om att från 14.5. i grundskolan övergå till normal närundervisning motiverades med att skolbarnen inte har varit utsatta för coronaviruset i lika hög utsträckning som äldre personer. De ansågs inte heller förorsaka en lika stor smittorisk. Regeringen ansåg det ändå vara befogat att i skolorna införa försiktighetsåtgärder som att klasserna skulle komma in i skolan vid olika tidpunkt eller genom olika ingångar, varje klass äta sin skollunch åtskild från andra klasser, avstånd skulle hållas mellan eleverna under skoldagen etc. Ändå noterades enstaka corona-fall i skolorna strax efter att de återöppnats.

Universiteten, yrkeshögskolorna, gymnasierna, yrkesutbildningen, det fria bildningsarbetet och i grundläggande utbildning för vuxna skulle fortsätta med distansundervisningen till slutet av terminen.

Svenska folkskolans vänner har i april 2020 av lärarna insamlat tips om hur de har gått till väga fört att möta utmaningarna med distansundervisningen. Det stora antalet tips, modeller och idéer kan sökas i SFV:s digitala idébank för distansundervisning på webbadressen sfv.fi/distans. Materialet är sökbart enlig målgrupp, ämne och typ och genom frisökning, SFV hoppas att materialet används som inspiration och för vidareutveckling av när- och distansundervisningen på skolorna.

Nedstängningen av skolorna har jag berört i två av mina WordPress-bloggar på föreningens hemsida i maj och juni, klicka på inringade W.

Av en notis i HBL 11.7.2020, 6 framgår att Institutet för hälsa och välfärd i Finland och svenska Folkhälsomyndigheterna i en gemensam utredning funnit att stängningen av skolor och daghem hade minimal , om knappast någon allas inverkan på i hur hög grad barn och ungas smittades av corionavirusert. Myndigheterna har jämfört antalet coronafall och de intensivvårdsperioder som viruset kan ha lett till och antalet dödsfall bland barn och unga i åldern 1 – 19 år både i Sverige och Finland. Finland stängde skorna för alla barn i åldern från 10 år och uppåt, medan skolorna fungerade normalt i Sverige. För personer under 20 år var incidensen i Finland vid mitten av juni 52 fall på 100 000 personer. I Sverige var motsvarande siffra 49 fall på 1090 000 personer. Uppgiften har betecknats som så trovärdig att den har citerats internationellt. Att stängningen av skolor sedan kan ha haft andra också positiva effekter är en annan sak.

Smittspridningen minskade sedan i landet under sommarmånaderna så att nästan normalsituation uppstod, men då restriktionerna hade inskränkts och folk återvände från semestern och skolorna öppnades på nytt i augusti dröjde det inte länge innan smittspridningen tog ny fart och i september konstaterades utbredd smittspridning i synnerhet bland studerande och äldre elever. Å andra sidan var det i det skedet mycket färre personer som behövde läggas in på intensivvården. Respekten för begränsningsåtgärderna minskade då man tröttnade på dem och ville återgå till ett liv sådant det varit föra epidemin. På finlandssvenskt håll skedde den mest spektakulära spridningen vid Övningsskolans gymnasium i Vasa där spridningen kom igång efter att eleverna träffats på nytt efter sommarlovet. Skolan måste därför återgå till distansundervisning.

I början av oktober 2020 uppmanade Institutet för hälsa och välfärd alla läroanstalter på andra stadiet att rekommendera sina studerande och sin personal att använda ansiktsmask för att minska risken för att coronaviruset skulle kunna spridas inom läroanstalten.

 

Skoldemokrati och studentupprorsåret 1968

Henrik Meinanders bok Samtidigt, Finland och omvärld en notis utkom 2019 och behandlar bakgrunden till studentrevolutionen och ”Vanhan valtaus” – occupationen av Gamla studenthuset i syfte att hindra en som studenterna upplevde det missriktad 100-års jubileumsfest av studentkårens grundande. Detta utgör också bakgrunden till Teiniliittos radikala verksamhet för en verklig skoldemokrati. Dessa fenomen har mera detaljerat behandlats i skilda verk såsom Johan von Bondsdorffs Kun Vanha vallattiin, 1986 och Paavo Kärenlampi: Taistelu kouludemokratiasta. Kouludemokratian aalto Suomessa. SKS, Helsinki, 1999. ”Många av de samhällsreformer och värderingar som har stärkt jämlikheten, ökat levnadsstandarden och höjt finländarnas allmänna välstånd drevs igenom eller yppades för första gången just 1968.” …”Ett konkret exempel på detta är 1968 års grundskolelag, som antagligen är den viktigaste av alla reformer som genomfördes i Finland efter kriget.”…”Lagens implementering och tillämpning kom också att bli en lång historia, vilket gör att dess godkännande i riksdagen visserligen var ett nödvändigt men inte avgörande steg i riktning mot ett socialt utjämnande och integrerande utbildningsväsende. Mycket kunde ha gått fel som i Sverige där slopandet av en nationellt verkställd och omutlig studentexamen 1968 i kombination med införandet av friskolor under 1990-talet allvarligt gröpt ur grundskolans utjämnande effekt” (Meinander 2019, 379-380)

 

Nya vitsordskriterier

Utbildningsstyrelsen meddelade 10.2.2020 om ett förenhetligande av bedömningen i grundutbildningen genom att definiera kriterierna för vitsorden 5, 7 och 9. Tidigare har endast kriterierna för vitsordet 8 definierats. Avsikten med de nya kriterierna är att bedömningen i högre grad skulle grunda sig på målen för undervisningen. I Hufvudstadsbladet framhöll universitetslektor Renata Svedlin vid Åbo Akademi att syftet är att främja jämställdheten i skolorna. Vitsord givna av olika lärare i olika skolor skall bättre motsvara varandra då de följer kriterierna för undervisningens mål. Eftersom eleverna då de söker till studier på andra stadiet antas huvudsakligen på basen av sina vitsord är det viktigt att vitsorden är lika värda överallt i hela landet. Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen framhåller särskilt att de nya kriterierna har tagits fram i nära samarbete med utbildningsanordnarna, skolorna, lärarna samt vårdnadshavarna. Dessutom ska sifferbedömningen också inledas från årskurs 4. Tidigare var det möjligt med verbal bedömning ända till årskurs 8.

 

Händelser i Svenskfinland

 

Skolrenoveringar och nybyggen

Under de senaste decennierna har behovet av skolrenoveringar accentuerats eftersom många skolor byggdes eller renoverades i samband med övergången till grundskolan på 1970-talet och därför nu börjar vara till åren komna. Dessutom har det upptäckts många problem med inneluften eller mikrober i skolorna. I Helsingfors är renoveringar aktuella bla. i Botby skola, Hoplaxskolan, Lärkan, Cygnaeusskolan, Månsas och Drumsö skolor. Norsen renoverades redan tidigare. Några har redan renoverats andra kommer att renoveras inom de närmaste åren. I Esbo blev Rödskog skola och Vindängens skola aktuella och i Vanda Västersundom skola. Flera av de skolor som nu renoverats har dessutom renoverats en första och andra gång redan tidigare. Också i Åbo noterades allvarliga problem med inneluften uttryckligen i de svenskspråkiga daghemmen och skolorna som en följd av fortgående försummelse att åtgärda problemet. Problemen ansågs vara så allvarliga att SFP i Åbo polisanmälde Åbo stad för att missköta uppgiften att erbjuda trygg basservice åt svenskspråkiga barn (HBL 10.10.20, 12).

Alltid går det inte heller att renovera skolhuset, utan det måste rivas och ersättas av ett nytt som i Lovisa där det gamla högstadiet måste rivas och ersättas av nya utrymmen läsåret 2019 – 2020. En renovering innebär så gott som alltid att verksamheten för en kortare eller längre tid måste flyttas ut i tillfälliga lokaler som det kan vara svårt att hitta nära den gamla skolbyggnaden. I en del fall som med Norsen har det inneburit att skolorganisationen också har setts över. Norsen blev en högstadieskola efter att studenter hade utexaminerats här ända sedan skolhusets tillblivelse. I Österbotten är Lagmansgården i Pedersöre aktuell då den ursprungliga byggnaden för skolhemmet i Östensö kommer att ersättas med ett nybygge 2023 samtidigt som verksamheten utvidgas

Det finns säkert flera orsaker till denna situation, men man kan misstänka att en orsak är att skolhusen på de flesta håll har inordnats under en myndighet som ansvarar för alla kommunens hus och pga det omfattande husbeståndet saknar möjligheter att mera detaljerat följa upp husens användning och skick och följaktligen ofta ingriper i ett alltför sent skede. Då skolorna själva förr i tiden också ansvarade för sina skolhus var intresset för deras skick större och brister åtgärdades genast de upptäcktes. Stordriften har säkert ekonomiska fördelar, men nu kan vi se att den också har nackdelar som gör att kostnaderna ibland jämnar ut sig.

En annan orsak är att kraven på skolbyggnaderna har stigit och människorna har blivit mera känsliga för brister i byggnaderna. Så menar professor Juha Pekkanen att beslut om renovering och stängning av skolbyggnader inte kan baseras på symptom som elever och föräldrar rapporterar. Han menar att det i Finland finns en övertro på enkäter om inomhusluften. En undersökning av 12 000 enkätsvar gällande 130 skolbyggnader i Helsingfors publicerades i början av år 2020. Den visade att det finns ett svagt samband mellan enkäternas resultat och andra mätningar, men att sambandet är så svagt att det lika väl kan bero på slumpen. Av symptomen som rapporteras var 90 % lindriga eller övergående. Professorn betonar att alla skolbyggnader måste underhållas regelbundet och undergå en noggrannare granskning vart tredje år. Då kommunerna inte allokerar tillräckligt resurser för sådana åtgärder kan det lätt gå så att husen måste rivas och ersättas av nya, vilket kan bli betydligt dyrare även om statsandelen för ett nybygge i viss mån kan kompensera kommunens utgifter och nybyggnadsverksamheten bidrar till sysselsättningen och skatteintäkterna.

Ytterligare en anledning till ivrig skolbyggnadsverksamhet är att landsbygdskommuner stänger småskolor med relativt lågt elevantal och samlar eleverna i större mera centralt belägna enheter med bättre undervisningsförutsättningar. Så skedde i Nykarleby där Zachrisskolan invigdes 2019 och flera mindre skolor stängde samtidigt. Genom omorganisationen och nybygget kunde årskurserna 1-9 samt förskolan samlas i samma centralt belägna hus. I Esbo har man inlett arbetet på Monikko skola som skall ersätta Boställsskolan och i Vörå skulle Koskeby skola stå klar till hösten 2020.

År 2018 beslöts om en ny finansieringsform 10, om arbetskraftsutbildningen. Denna trädde i kraft från början av 2019 och möjliggjorde utvidgad läroavtalsutbildning ordnad av arbetsgivare som är i behov av arbetstagare inom specifika yrken. Denna reform innebar att arbetstagarens förmåga att utföra arbetet genom kunnande i yrkesprov blev avgörande inte utbildningstiden. De studerande fick möjlighet att specialisera sig inom yrkesområdet. Det huvudsakliga ansökningsförfarandet till utbildningen sker fortgående men kan också göras genom den gemensamma antagningen.  För alla studerande uppgörs en personlig studieplan ni vilken också skall ingå handlednings- och stödtjänster. Studierna skall ske flexibelt på en arbetsplats, på en läroanstalt och mer än tidigare i virtuella miljöer <https://minedu.fi/documents/1410845/4297550/OKM+AKR+mika+muuttuu+opiskelija.pdf/6952c82f-92af-4c9d-853b-7e1ed1b3ed7b>.

Denna utbildning sker huvudsakligen enligt arbetsgivarnas behov på finska. Intressant är emellertid den nuvarande tendensen att inom andra stadiets utbildning i allt högre grad differentiera utbildningen i avsikt att utsträcka utbildningen till en så stor andel av årsklassen som möjligt. I regeringsprogrammet ingår Vänsterförbundets krav på en förlängning av läroplikten till 18 års ålder. Genom utlokalisering av utbildningen till företagen kan det uppstå en risk att en del av yrkesutbildningen blir så specialiserad att möjligheterna för en del studerande att byta arbetsplats kraftigt begränsas. Samtidigt klagar i synnerhet modersmålslektorer vid gymnasiet över att den skolformens undervisning i allt högre grad börjar innefatta högskole-element (Hur förverkligas lärstigen? HBL 7.9.2020, 16). Differentieringen på andra stadiet kan uppfattas leda till lika stora utbildningsskillnader som förelåg innan övergången till grundskolan, men nu på en högre utbildningsnivå. Detta förlänger åtminstone utbildningstiden och gör att många unga kommer ut i arbetslivet betydligt senare än i början på 1900-talet.

 

Svenska judiska skolan i Helsingfors

I anledning av att den judiska församlingen i Helsingfors firade 100-års-jubileum utgavs 2019 boken Dan Kantor: Kyläkoulu keskellä kaupinki. Församlingen håller en skola vars officiella undervisningsspråk vid sidan av hebreiskan var svenska fram till slutet av 1940-talet. Skolan hade haft såväl rent hebreiskspråkiga som rent svenskspråkiga föregångare. Ända fram till Finlands självständighet uppfattades skolan som en skola för ryskspråkiga. Emellertid har skolan hela tiden avsett att integrera eleverna så väl som möjligt i det finländska samhället och särskilt den folkgrupp som dominerande i Helsingfors. Övergången från svenska till finska skedde årskursvis i slutet av 1940-talet. Varvid särskilt de elever som hade undervisats på svenska fick svårigheter att söka anställning i de judiska företagen på orten eftersom de inte ansågs kunna tillräckligt finska då de hade gått ut skolan. Den judiska skolans verksamhet på svenska har jag återgett i en blogg i mars.

 

Virkby gymnasium 70 år 25.1.2019

Det har gått 70 år sedan Virkby samskola grundades. Ingåbon Veronica Sandström har varit både elev och lärare i Virkby samskola. Det är festerna hon minns bäst från skoltiden.

Virkby samskola grundades 1948 eftersom det fanns så många svenskspråkiga inom industrin i Lojo, i synnerhet inom kalkindustrin i Virkby, som ville ha en egen svenskspråkig skola. Virkby samskola fanns i en byggnad som kallades Schultenska villan, men skolan var inte där särskilt länge. Barnen hade tidigare gått i skola i Karis där man gärna stödde tanken på en skola i Virkby eftersom det började bli trångt om utrymme i Karis. Den nya skolbyggnaden blev klar 1950 på Klockargränden 2 där Källhagens skola och Virkby gymnasium finns i dag

Virkby samskola har byggts till i flera omgångar. Bild: Källhagens skolas arkiv.

Östra Nylands yrkesskola blev del av Practicum.

Östra Nylands yrkesskola har verkat i Haiko sedan 1950. Skolan sammanslogs år 2009 med Borgå hantverks- och konstindustriskola och de två skolorna bildade tillsammans yrkesinstitutet Inveon som hade verksamhet såväl i Haiko som i centrum av Borgå. Redan tidigare i början av 2000-talet hade Högvalla husmodersskola och seminarium lagts ned i Borgå och ÖNY därigenom fått förstärkning till sina kurser i huslig ekonomi. Den utbildningen genomfördes med praktik på Haiko gårds restaurang. Då den svenskspråkiga yrkesutbildningen på andra stadiet koncentrerades inleddes underhandlingar mellan Inveon och Prakticum om en samgång. Practicum hade redan flera år haft egen verksamhet i Borgå. Samgången mellan yrkesläroanstalterna genomfördes slutligen från 1.1.2020.

Svenska gården i Lahtis

I Lahtis invigdes den nya Svenskagården 4.9.2019. Det är en samlingsplats för cirka 60 dagisbarn, 80 skolelever och 20 pedagoger på vardagarna, och för föreningar med aktiviteter på svenska under kvällar och veckoslut. Svenska gården i Lahtis invigdes 4.9.2019: Se artikel i SFV magasin 3/2019

Språkbadsskolan i Jakobstad

Språkbadet startades i Jakobstad år 1992. Språkbadsskolan och Kielikylpykoulu grundades år 2003. Skolan fungerar som en tvåspråkig enhet. I skolan finns språkbadsklasser för det finska språket (förskolan-åk 5) och språkbadsklasser för det svenska språket (esiopetus-5.lk). Språkbadet är en frivillig undervisningsmetod där man tillägnar sig språket genom att använda det i naturliga situationer. Målet är att eleven lär sig funktionell finska alternativt svenska, beroende på elevens modersmål. Svenskspråkiga språkbadar på finska och finskspråkiga på svenska. I skolan ordnas tvåspråkig dagvård för förskolans elever samt morgon- och eftermiddagsverksamhet för åk 1 – 2. Språkbadsskolan var 2020 Jakobstads största skolenhet med 420 elever. I skolan verkade 12 grupper för språkbad på finska och 6 grupper för språkbad på svenska.

Strömborgska skolan blev enhetsskola

Strömborgska skolan i Borgå fick nya utrymmen hösten 2020 på Pepotvägen på västra åstranden och förenades samtidigt med Näse och Saxby skolor så att det nu är en enhetlig grundskola för årskurserna 1 – 9.I skolbyggnaden arbetar närmare 600 förskolebarn, elever, lärare och annan personal. En utmaning som ännu behöver åtgärdas är att skolhuset har byggts så tätt i betong att WIFI inte fungerar utan problem. Det innebär att telefonhörbarheten ofta är vara dålig och att Office-programmet som används regelbundet i undervisningen inte kan nås liksom konferensplattformen Teams. Det innebär att en hel lektion kan gå till spillo. Det är ibland tom. omöjligt att ringa nödsamtal från klassrummen (YLE Östnyland 19.9.2020).

 

Avlidna:

 

Anita Blomqvist (31.10.1931-2.7.2020) verkade 20 år som lektor i matematik, prorektor och lärarnas förtroendeman vid Munksnäs svenska samskola. Hon var också ordförande för de svenskspråkiga matematiklärarnas förening. 1974 blev hon skolinspektör på skolavdelningen vid Nylands län där hon verkade i sju år. 1981 utsågs hon till överinspektör på skolstyrelsens svenska avdelning där hon liksom tidigare huvudsakligen kom att syssla med gymnasiefrågor. Då andra stadiets utbildning skulle administreras av länsstyrelserna överfördes hennes tjänst till länsstyrelse där hon hann verka flera år innan sin pensionering.

Bengt Backman 31.1.1941-23.3.2030 född på Houtskär av lärare vid Houtskär folkhögskola. Han tog fil.kand. examen vid Åbo Akademi och blev först lärare och sedan rektor för folkhögskolan. Han var samtidigt kommunfullmäktigeordförande i Houtskär. Därefter var han rektor för Södra Österbottens folkhögskola (SÖFF). Till Åboland återvände han som rektor för Pargas arbetarinstitut och för att starta upp Skärgårdshavets högstadieskola trots länsskolavdelningens aktiva motstånd. Redan efter ett år blev han sedan kommundirektör i Houtskär. Många år var han aktiv medlem av Skärgårdsdelegationen. (VN 25.8.81)

Gunnar Döragrip, 2.7.1941-20.1.2020, född och uppvuxen i Kronoby. pensionerad lektor i musik vid Helsingfors stad. Han var körledare för bla. Bragekören och Frimurarkören, dirigent för Brages stråkorkester. Han var grundande medlem i de ungas musikförbund DUNK som ordnar Skolmusikfesterna och för Grankulla musikinstitut. Han har startat och utvecklat musikklasserna i Minervaskolan och varit dirigent för Helsingfors gosskör. Han har undervisat i körmusik vid Sibeliusakademin. Han fick 2013 Nylands svenska kulturfonds pris för sin livslånga insats för musiklivet i Nyland.

Gunilla Josefsson 30.7.1939-15.8.2019 född i Vasa, utbildade sig till folkskollärare i Ekenäs seminarium och kom sedan att verka i skolväsendet i Ekenäs. Musiken och särskilt sången var hennes stora intresse. I Stockholm utbildade hon sig till musikpedagog och det är hennes musikpedagogiska gärning som har lämnat djupa och värdefulla spår i Västnyland och Svenskfinland. Under 1970-talet hölls nästan varje sommar en körvecka i Västnyland där unga och äldre sång- och musikintresserade samlades och musicerade tillsammans. Många är de körer som Gunilla samlat och ledat. Hon förlänades också många förtjänsttecken och SFV:s Hagforsmedalj och erhöll Ekenäs kulturpris 1996.

Eine Stormbohm 2019, tidigare kassör i Skolhistoriska föreningen.

 

Finskspråkig verksamhet

FSHPE-konferens 2019

Den finska utbildningshistoriska föreningens årliga konferens “History and Philosophy of Education” hölls 11-12.6.2019 i Uleåborgs universitets utrymmen. Deltagarantalet var c. 25, varav flertalet från olika universitet i Finland, men ett tiotal från utlandet: Tyskland, England, Belgien, Ryssland och Iran. Någon egentlig deltagarlista presenterades inte med hänvisning till EU:s nya direktiv gällande personförteckningar. Under konferensen hölls fem Keynote-anföranden på engelska och 11 sessioner av vilka 5 var på engelska. En brist var att konferensen tydligen inte har marknadsförts i andra nordiska länder eftersom den inte hade fått en enda deltagare därifrån. Till innehållet kan framhållas att betoningen på pedagogisk filosofi tydligt framgick, vilket skiljer konferensen positivt från de nordiska utbildningshistoriska konferenserna och ger mera betoning på teoretiska perspektiv, men också traditionellt typiska utbildningshistoriska teman behandlades. Den filosofiska infallsvinkeln innebar en mera politisk infallsvinkel där denna gång i synnerhet miljöpolitiska frågor togs till diskussion. Konferensens program och deltagarnas abstracts finns på internetsidan https://www.oulu.fi/edu/node/58136.

Konferensdeltagarna var till stor del doktorander eller nyblivna doktorer, vilket numera är vanligt vid dessa konferenser. Keynote-talarna var professorer eller annars i dessa kretsar kända personer. Första keynote-talare var professor Katariina Holma, professor i pedagogisk filosofi. Hon talade på engelska under rubriken Att växa till medborgarskap: Komplexiteten hos ett forskat fenomen som en filosofisk utmaning. Hennes synvinkel utgick från ett samarbetsprojekt mellan Finland, Tanzania och Uganda. Hon betonade att medborgarskap inte alltid kan betraktas ur ett demokratiskt perspektiv också om syftet är att befrämja likvärdigheten. Hon framhöll religionens betydelse i de länder där projektet genomfördes. Hon talade särskilt om hur inrotade vanor påverkar elevernas studier och vanornas betydelse i det dagliga livet.

Redan i detta första anförande nämndes John Deweys (1859 – 1952, USA) filosofi, till vilken flera andra talare återkom under konferensens gång. (John Dewey, en amerikansk filosof och psykolog som ofta kallas en av USA:s viktigaste psykologer från det 20. århundradet. Han förnyade den amerikanska skolans undervisningsmetoder, och hans progressiva pedagogiska tänkande genomförs fortfarande i de flesta västerländska skolor.) En av deltagarna framhöll för mig att hennes professor i pedagogik då hon studerade för 30 år sedan hade avrått henne från att ta sig an denna filosofi eftersom den då ansågs vara alltför komplicerad. Nu var den tydligen högst aktuell bland de finländska pedagogerna. John Deweys begrepp social intelligens behandlades i en skild presentation av Veli-Mikko Kauppi. George Gangli från Uleåborgs universitet kommenterade officiellt detta keynote-anförande genom att diskutera begreppet normativ.

Den första konferensdagen avslutades med ett keynote-anförandet av biträdande professor Joris Vlieghe från KU Leuven i Belgien. Han talade under rubriken: Globala och lokala frågor i utbildningen för ett hållbart samhälle. Från politik till pedagogik. Han inledde med frågan: Vad är det som sker i dagens värld och hänvisade till Bruno Latour (f. 1947 i Frankrike), som anser att vi lever i olika världar och att egentligen är alla människor på sitt sätt migranter. som söker ett stycke land att kunna leva på. Många stannar där de är vana att vara. Också denna talare berörde därmed ekologiska frågor och människans plats på jorden och satte miljöfrågorna i ett pedagogiskt perspektiv.

Den andra konferensdagen inleddes med ett keynote-anförande av forskaren Kaisa Vehkalahti från Uleåborgs universitet. Hennes rubrik var Sökandet efter en nationell berättelse inom utbildningshistoriens globala fält. Hon framhöll att den nuvarande modellen för finansieringen styr forskningen på ett otillbörligt sätt. Hon talade också om möjligheten av att från lokal mikrohistoria dra globala slutsatser. Hon kommenterades av Maija Lans, som i sin färska doktorsavhandling hade undersökt hur elevaktivitet blir meningsfullt som ett utmanande eller dåligt beteende i skolan. Målet för Lans var att öppna upp och göra det möjligt att se alternativa betydelser för elevens aktiviteter.

Konferensen avslutades med en keynote-presentation av professor Krassimir Stojanov från det katolska universitetet i Eichstätt-Ingolstadt, Tyskland. Under sin rubrik Pedagogisk rättvisa och global migration rapporterade han bl.a. en kvalitativ, empirisk studie som handlar om användningen av kategorin pedagogisk rättvisa i tidningsartiklar och i de politiska partiers program i Tyskland. Ett centralt resultat av studien är att rätten till utbildning i den aktuella utbildningspolitiska diskussionen nästan uteslutande tolkas som distributiva tillvägagångssätt och därmed reduceras till “talentsorienterad rättvisa”. Följaktligen är alternativa modeller av deltagande och erkännandeorienterad rättvisa nästan helt ignorerade. För konferensen har jag redogjort i min blogg i juni 2019.

 

Tiede ja kasvatus

Tidskriften Kasvatus ja aika är en tvärvetenskaplig vetenskaplig tidskrift som fokuserar på utbildningens historia. Tidningen publiceras av Suomen kasvatuksen ja koulutuksen historian seura. Den har under åren 2019 och 2020 utkommit med nummer 13 och 14.

I nummer 13 (2019) diskuterades diskurserna i uppfostran och utbildning med fokus på flickornas uppväxt. Bokreferatet handlade om varför vi alla borde vara feministiska pedagoger: Feministisen pedagogiikan ABC – Opas ohjaajille ja opettajille.

I nummer 14 (2020) diskuterades historieundervisningen i en brytningstid. Frågan är om historieundervisningen ska gå ut på att upprepa ett givet innehåll eller försöka analysera den utgående från ett aktualitetsperspektiv. I detta nummer refererades också Tanja Taivalanttis rapport från ISHD:s konferens i Tyskland om historieundervisningen och invandringen. Jukka Rantala refererade en amerikansk diskussion om underhållningskulturens betydelse för skapandet av en historieuppfattning.

I årsboken för 2017 utgiven av den finskspråkiga föreningen, Suomen kasvatuksen ja koulutuksen historian seura, behandlades historieundervisningen och särskilt frågan om historiefärdigheter.

Publikationer

Ahonen, Sirkka. ”The construction and deconstruction of national myths. A study of the transformation of Finnish history textbook narratives after World War II.” European Politics & Society. Jun2020, Vol. 21 Issue 3, p341-355.

Rantala, Jukka (2020) Conflicting views on the teacher’s role as model citizens in Finland, 1900–1950, Paedagogica Historica, DOI: 10.1080/00309230.2020.1769146

 

Verksamhet i Sverige

Symposium om pedagogins utopier

Ett symposium om den moderna pedagogikens utopier ordnades 26.4.19 i Stockholms universitet. Vid symposiet diskuterades vilken roll utopiska tanketraditioner och utopier har spelat för pedagogik och utbildning under 1900-talet. Vid symposiet presenterade åtta forskare sina forskningsprojekt kring temat pedagogiska utopier. En anledning till seminariet är att det vid universitet har hållits en doktorandkurs om pedagogiska utopier. Ytterligare en sådan kurs kommer att hållas inkommande höst.

Under symposiet diskuterades sådana betydande pedagoger som Ellen Key och Rudolf Steiner samt självkunskapsideologin, demokratiexperimentet i Göteborgsgymnasiet, scfi-litteraturens pedagogiska funderingar, nyliberalismens syn på kunskapskapitalet och moderaternas misslyckade försök att ge Sverige Europas bästa skola.

Begreppen utopi och dystropi var mycket framme i diskussionerna eftersom de trotssitt motsatsförhållande inte står så långt från varandra.  Det kan man se både i scifi-litteraturen och dagens utbildningspolitiska diskussion.

Ett viktigt skede i den europeiska utbildningsdiskussionen var början av 1900-talet då tanken på att forma en ”ny människa” utgjorde en kungstanke för många av de moderna pedagogerna. Det nya seklet skulle behöva en annan människa än tidigare. Skolan och utbildningen ansågs kunna forma den bildbara människan till en civiliserad, kunskapstörstande och samhällstillvänd individ. För att lyckas med det måste mycket av den gamla skolundervisningen ersättas med nya metoder. Svenskan Ellen Key var en av de främsta förkämparna för att göra 1900-talet till ett barnets århundrade. Mycket av hennes verksamhet förlades till Europas främsta dåtida bildningsland, Tyskland, men hon erhöll också genklang i USA.

Ellen Keys mest kända bok är Barnets århundrade som publicerades vid sekelskiftet 1900. Den kom att översättas till 26 språk. I sin syn på barnet utgick hon från barnet som en växt som behöver frihet och bäring att utveckla sina anlag. Läraren skulle bara låta vara och inte ingripa störande mer än nödvändigt. Bildning genom självverksamhet var målet för ungdomsskolan, faktaplugg och yrkesutbildning skulle komma först i högre skolformer. Hon ville avskaffa både aga och betyg liksom katekesplugg och ”snuttifiering” av skoldagen genom ämnesuppdelning. Disputanden Emma Vikström hade kommit över en tidigare bortglömd text av Ellen Key och presenterade Ellen Keys syn på barnauppfostran ur denna texts synvinkel.

Nordisk verksamhet

Nordisk läroplanskonferens

Den åttonde nordiska läroplansteoretiska konferensen hölls den 7 – 8 november 2019 i Vasa. Vid konferensen talade bla. professor Michael Uljens, Åbo Akademi, Vasa och försteammanuensen Kirsten Sivesind, Oslos universitet, Norge, om icke-affirmativ läroplansteori. Den handlar både om de syften (moral) och villkor (empiri) som möjliggör bildning. Icke-affirmativ läroplansteori ser utbildningssystemet som en helhet, vilken måste uppmärksamma alla befintliga intressen, politik, ideologier, utopier och kulturella metoder. Emellertid får den inte uppmana att bekräfta dessa intressen. Att inte bekräfta olika fördefinierade intressen som är externa för utbildningspraxisen innebär att inte överföra dessa intressen, denna kunskap eller praxis till nästa generation utan att först göra fenomenen till objekt för en kritisk reflektion i en pedagogisk process med eleverna, de studerande.

Nordisk utbildningshistorisk konferens

De nordiska utbildningshistoriska konferenserna har organiserats vartannat år sedan 1998. Sommaren 2020 skulle den åttonde konferensen ha genomförts i Danmark. Corona-pandemin förorsakade att konferensen inhiberades och nu planeras till 25-27 maj 2022 i Ålborg.

Martin Gripenberg