Bild: Sofie Nordmyr, YLE Österbotten, 2023
Skolan verkade från 1470-talet
Utöver Åbo fanns det under medeltiden fyra andra städer i Finland. Där verkade en stadsskola i anslutmimng till franiskankonventet i staden, vilket innebar att staden hade varken en egen skolka eller en egen församling, utan bägge fungerade inom ramen för fransiskanklostret. Om skolan i Raumo vet man endast att den sista biskopen i Åbo, Martinus Skytte hade varit elev i skolan, men sedan fortsatt sina studier i Åbo katedralskola Martinus Skytte föddes omkring år 1469, vilket innebär att hans studier i Ramo skedde under senare hälften av 1400-talet. Dessa uppgifter utgör också de tidigaste uppgifterna om skolans existens.Skolan kan knappast heller ha verkat mycket tidigare då klostret grundades först år 1442. Skolan fortsatte sin verksamhet också under reformationen, vilket åtminstone jag tolkar som ett medvetande om bildningens betydelse för det lokala samhället.
En intressant text från Raumohar bevarats. Den har tillhört skolmästare Mathias Johannes West (d. 1549). Texten kan vara skriven och översatt av honom. Den belyser skolförhålandena i Raumo vid ingången till 1500-talet. Texten har utgjort en del av en svenskspråkig kyrko- och mässhandbok från år 1546. Den kompletterades 1546 med en finskspråkig handbok. Av Wests bok framgår att man redan då i Åbo stift hade genomfört liturgiska förändringar. I motsatt riktning verkade emellertid Johannes Jussoila, son till en borgmästare i Raumo. som kom att verka inom motreformationen, men också slutförde den finska grammatik som hade blivit på hälft efter Olof Marci Sundergelteus. (Hanska, Lahtinen ingår i Hanska, Vainio-Korhonen 2010, 64-68)
- Hanska Jussi, Vainio-Korhonen Kirsi: Huoneentaulun maailma. Kasvatus ja koulutus Suomessa keskiajalta 1860-luvulle. Hämeenlnna 2010.