Bild Internet 7.1.2022: https://www.yumpu.com/sv/document/view/46770866/historia-abolands-folkhogskola-sprak-och-turisminstitutet 4)
Skolan har verkat sedan 1893.
Skolan skriver på sin hemsida att vi tror på skolans berättigade plats bland Finlands utbildningsinstitutioner i allmänhet och bland folkhögskolorna i synnerhet.
1890 startade studentföreningen Västfinska stammen en penninginsamling för att åstadkomma en folkhögskola i Sydvästra Finland med bistånd av Svenska Bildningens Vänner. En folkhögskolekommitté tillsattes. Bakom idén om en folkhögskola för ”sydvestra Finlands svenska allmoge” stod studentföreningen Västfinska stammen. Grundplåten insamlades tack vare en syförenings flit och lotterier. Fester ordnades både i Kimito och Pargas och en mycket uppmärksammad sommarfest hölls 1892 i Nagu. I festtalet betonades vikten av att ”misstron mellan bonden och herremannen avlägsnas”. Tävlan om skolans placering utspelades också i tidningspressen. En bildningsentusiast framhöll vikten av att skolan skulle placeras mitt i rekryteringsområdet, vilket talade för Pargas. En opinion höll på Munkviken invid kyrkan. (Cederlöf 1967, 357)
5.7.1892 En delegation bestående av 14 medlemmar beslöt att den blivande folkhögskolan skulle förläggas i Pargas.
4.12.1893 Beslut om att folkhögskolan skulle inrymmas i Pjukala rusthåll. Ägaren var Johan Wilhelm Laurén som gjorde denna uppoffring utgående från sitt brinnande intresse för folkhögskoleidén.
5.11.1893 Sydvästra Finlands folkhögskola öppnade sina dörrar. Invigningen måste ske utomhus eftersom antalet deltagare var så stort. Första årskursen hade 40 elever. Kapitalet till skolans verksamhet kom under denna tid enbart på frivillig väg.
Folkhögskolan ersatte delvis folkskolan genom att under den första femårsperioden inemot hälften av eleverna icke tidigare hade besökt folkskola, men inhämtade där kunskaper, vilka möjliggjorde vidareutbildning i olika yrken. Visserligen kunde man möta sprickor i uppslutningen kring denna ”nymodighet”, men de försvann så småningom. Man kom även på mycket konservativt håll underfund med att hembygdstanken måste syfta till en större helhet och allvar i farornas stund. Där fanns ingen pålats för ytlighet eller självgodhet, men däremot för träget arbete och för tid att vidga tankarnas horisont. Inom ungdomsföreningarna fruktade man först att folkhögskolan skulle ”inmuta#” deras arbetsfält, trots att folkhögskolan i verkligheten bearbetade jordmånen för ungdomsrörelsen som idé. Därefter kunde folkhögskolan betraktas som en den grundligaste fortsättningsskola av vilka hundratals Pargasbor begagnade sig under de närmaste decennierna. (Cederlöf 1967, 358, Stenvall 1934, 68).
30.4.1894 Lärar- och elevförbundet bildades. Stiftande medlemmar var de elever som dimitterades 30.4.1894.
5.2. 1895 Lärar- och elevförbundets första egentliga årsmöte. Sommarmöten med program ordnades ofta i augusti, men de lockade inte så många längre på 60-talet. Mötena ordnades även på andra platser i Åboland.
Skolbyggnaden
1897 En byggnadsfond bildades.
1902 Elevförbundet beslöt att till hösten 1904 på egen bekostnad uppföra ett skolhus. Tomten donerades av familjen Laurén vid stranden i Pjukala.
5.11.1904 Elevförbundet överlämnade byggnaden till direktionen på skolans 11-års dag. Det kan sägas att skolbyggnaden hade rests med förenade krafter från hela Åboland.
Skolbyggnaden
1897 En byggnadsfond bildades.
1902 Elevförbundet beslöt att till hösten 1904 på egen bekostnad uppföra ett skolhus. Tomten donerades av familjen Laurén vid stranden i Pjukala.
5.11.1904 Elevförbundet överlämnade byggnaden till direktionen på skolans 11-års dag. Det kan sägas att skolbyggnaden hade rests med förenade krafter från hela Åboland.
Åbolands folkhögskola, språk och turistinstitut. (Bild Internet 7.1.2022: https://www.yumpu.com/sv/document/view/46770866/historia-abolands-folkhogskola-sprak-och-turisminstitutet 4)
1913-14 Huset förstördes i eldsvåda i juni 1913. Följande år uppfördes en ny byggnad ritad i samma stil ritad av Max Frelander.
1964 Elevinternatet Kastellet byggdes. Internatet renoverades 1996.
1992-93 Skolans tillbyggnad Skansen med nytt kök/matsal togs i bruk hösten 1992. Skolbyggnaden renoverades 1993.
Utbildningen vid folkhögskolan
Skolan var i början en typisk landsbygdsskola och undervisningen var för landsbygdens ungdom; viktiga ämnen var boskapsskötsel, slöjd, vävning, matlagning och ämnen som anknöt till bildning och samhälleligt medvetande, modersmål och historia, ämnen enligt Grundtvigs folkhögskoleideal.
1960-talet. Man började arbeta med olika linjer. Den äldsta linjen är turismlinjen med bl.a. guidekunskap, turistgeografi, service, turismlära och språk. Senare startade vårdlinjen som förberedde för fortsatta studier inom vårdbranschen (finns ej mera) samt språklinjen som förberedde för akademiska språkstudier.
2000-talet.
Showlinjen inledde sin verksamhet år 2000. En medialinje utvecklades, men lades ner efter ett år. Under åren har ett ständigt utvecklingsarbete pågått och nya koncept prövats. Inför 2007 prövas en livsstilslinje. I samarbete med arbetskraftsbyrån har kurser i svenska, kundbetjäning och IT utvecklats. Kortkurser har utgjort en viktig del av verksamheten med tyngdpunkt på språk, IT och kommunikation. Prepkurser för abiturienter har ordnats årligen.
Turismutbildningen
1968 Turismlinjen startade.
1979 Två turimlinjer. En för studenter och en för grundskolgångna.
1991 2,5 åriga yrkesutbildningen i turism inleddes och man började utbilda turisttjänstemän. Utbildningen är en yrkesexamen inriktad på guide- och programtjänster
1996 Visionen är att ÅfSTI är ”Svenskfinlands turisminstitut” byggdes upp.
1997 3 ½-årig yrkeshögskoleutbildning inleddes. Utbildning: Restonom YH.
1998 Det tidigare 2 ½-åriga institutsprogrammet överläts till Yrkesskolan Sydväst.
2001 Andrastadiets utbildning i turism inleddes hösten 2001 och ÅfSTI började utbilda Turisttjänstemän och Producenter av resetjänster
2004 Grundexamen i turism för vuxna enligt en flerformsmodell startade.
Övrigt
Samarbetet i regionen
Skolorna på ungdomsstadiet samarbetade på 1990-talet i ett försök med utbildning på ungdomsstadiet. Fortfarande pågår samarbete mellan utbildningsenheterna på andra stadiet dvs. Pargas svenska gymnasium, Åbolands yrkesinstitut och Finland Fiskeri- och miljöinstitut. I synnerhet har ÅfSTI:s språkundervisning uppskattats lokal och lokalt sett.
Skoltidning
Första numret av ”Vänner emellan” utkom redan 1896. Tidningen utkom regelbundet och innehöll bidrag av lärare och elever. Den utkom ännu på 1970-talet. Därefter har olika publikationer och presentationsmaterial sett dagens ljus.
Elevantalet
1893-94 hade Åbolands folkhögskola 40 elever.
3.8.1993 inledde 101 elever sin utbildning.
Hösten 2005 hade folkhögskolan 75 inskrivna studerande.
Hostel
Hostel och försäljningsverksamheten utvecklas kontinuerligt. Skolan är ett populärt ställe för konferenser, möten, kalas etc. Sommartid fungerar skolan som hostel.
Rektorer
Karlsson Karl Julian 1893-1895
Lönnbäck Gustaf 1896-1899
Stenvall Aron 1899-1937
Lönnqvist Runar 1937-1971
Stenström Bo 1971-1972
Stenbäck Kurt-Erik 1972-1973
Staffans Rainer 1973-1975
Mickelsson Georg 1975-1976
Ramström Hans 1976-1987
Kukkasniemi Esko 1988-1990
Helenius Inger 1990-2006
Sjöholm Anita 2006-
Skolans namn
SydvästraFinlands svenska folkhögskola 1893-1925
Pargas folkhögskola 1925-1938
Åbolands folkhögskola 1939-1995
Åbolands folkhögskola Språk och turisminstitutet 1996-
- Cederlöf Johannes: Pargasbygdens historiska öden 1866-1930. Sex årtionden av kommunalförvaltning och samhällsbygge. Åbo 1967.
- Cederlöf Johannes: Pargasbygdens historia III, Åbo 1967.
- Stenvall Aron: Drag ur Åbolands folkhögskolas historia. Ingår i Skolhistoriskt Arkiv I/1952.
- https://www.yumpu.com/sv/document/read/46770866/historia-abolands-folkhogskola-sprak-och-turisminstitutet/4