(Bild: Lärkan i Kronohagen, Museiverket)

Läroverket verkade 1882-77. Skolan grundades 1882 som en 9 klassig pojkskola med moderna språk. Skolan inledde sin verksamhet på Brunsgatan 11. Från 1884 fick skolan bättre utrymmen på Västra Henriksgatan (nu Mannerheimvägen). 1888 renoverades för skolan ett hus i Kaisaniemi.

Då skolorna ständes i mars 1944 flyttade en del sin undervisning till tryggare områden. Så arbetade tex. Nya svenska läroverkets tre högsta klasser i mellanskolan vårterminen ut i Närpes (Häggblom 1991, 59).

Sitt eget hus fick skolan i Södra Haga 1962.

(Bild: Lärkan i Södra Haga, Internet)

Skolan var den ledande privatskolan hela den autonoma tiden. 25.2.1971 fick skolan rätt att bli en samskola och 26.5.1975 blev den 8 klassig. Som mest hade skolan på 1960-talet 335 elever och 36 lärare.

I slutet av 1940-talet införde skolan liksom också i några andra skolor försök med elevsjälvstyrelse. Försöket utföll rätt väl. Funktionärerna utgjordes av en överprefekt och tre hallprefekter och två uteprefekter samt konventets kurator. Självstyrelsen gällde uppställning  och ordning i hallar och trappor före och efter morgonbönen, under rasterna såväl inne som ute och ordningen i klasserna före lektionens början. Överträdelser antecknades och anteckningasrna redovisades en gång i veckan för överprefekten. Straff utdelades av ett möte sammanklallat med alla prefekterna. Straff följde i regel på den tredje anmärkningen och innebar en timmes kvarsittning. Vid allvarligar förseelser kunde straffet vara praktiskt arbete före eller efter skoldagen,t.ex. potatisskalning eller städning. Det hårdaste  straffet var lördagskvarsittning. Allvarliga förseelser av moralisk art hänsköts till rektor och lärarkollegiets behandlinmg. Efter år av entusiasm och aktivitet ebbade intresset för självstyrelsen ut. Dels fanns det inte alltid intresserade elever med förutsättniingar att leda verksamheten, dels fanns eleverna det mindre attraktivt att övervaka sina kamrater.

Nya svenska läroverket hade på 1950-talet brist på utrymme. Skolan tog in klasser ned mellan 40 och 50 elever.  (Hägglund 1991, 59-68)

Skolans elevantal 1945 239, 1950 290, 1955 291, 1960 349, 1965 325, 1970 293, 1975 329 elever.

Då skolan vid övergången lill grundskolsystemet 1977 förenades mellanskoleklasserna med klasserna i Munksnäs svenska samskola till Munksnäs högstadium och gymnasieklasserna bildade Gymnasiet Lärkan.

Lärkans elevantal 1945-1975: 1945 239, 1950 290, 1955 291, 1960 349, 1965 325, 1970 293, 1975 329 elever

Skolans rektorer var  1882-1883 Karl Theodor Broberg, 1883-1895 August Ramsay, 1895-1903 Axel Arrhenius, 1903-1919 Bernhard Estlander, 1919-1920 Matias Wasenius, 1920-1924 Holger Petersen, 1924-1937 Matias Wasenius, 1937-1938 Erik Lagus, 1938-1947 Eric Bargum, 1947-1968 Carl-Michael Runeberg, 1968-1977 Tor Lindblom.

• August, Ramsay (red.) Nya svenska läroverket 1882-1892, Helsingfors 1892.
• Wasenius, Matias (red.), Nya svenska läroverket 1882-1907, Helsingfors 1907.
• Nya svenska läroverket i Helsingfors 1882-1932, Minneskrift, Helsingfors 1932.
• Antell, Kurt., m.fl (red.) Nya svenska läroverket 75 år, Kronika och matrikel 1932-1957, Borgå 1957.
• Nya svenska läroverket – Gymnasiet Lärkan hundra år 1882-1982, Festskrift utgiven av Kamratförbundet Lärkorna och Sällskapet smågossarna, Helsingfors 1982.
• Nya svenska läroverket 1882-1907, Espoo 1992.
• Lärkan 110 år, Helsingfors 1992.
• Läroverksförteckningen
• Hägglund Paul: De svenska läroverken i Helsingfors 1944 – 1977. Skolhistoriskt Arkiv 21/1991, 56 – 100.
• Geber Erik: De svenska privatskolornas betydelse. Skolhistoriskt Arkiv 37/2017.