Skolan verkade 1937-1964.
En liten svensk skola har existerat och verkat över ett kvart sekel i Imatra. I mitten på 1930-talet expanderade Vuoksenniska bolaget kraftigt och et flertal svenska familjer flyttade till orten. Då de hade barn i skolåldern och närmaste svenska skola fanns i Viborg blev frågan om att grunda en svensk skola på orten aktuell. Initiativtagare var bl.a. Viktor Sandberg, ing. Hugo Liljestrand och herr Gösta Lindberg. Bergsrådet Berndt Grönberg ställde sig mycketpositivt till företaget och Vuoksenniska bolaget blev garant för skolans ekonomi, vilket bla. innebar at de ställde lokal till förfogande, bekostade lärarlöner samt skolans material och inventarier så att terminsavgifterna kunde hållas låga. Skolan föregicks av en barnträdgård. Det egentliga skolarbetet vidtog hösten 1937 med tre förberedande klasser. Successivt växte skolan till med fyra mellanskolklasser. Skolans förstarektor var V. Sandberg. De första lärarinnorna var fröknarna Heikel och Schildt, vilka efterträddes 1938 av fröknarna Sjölund och Weckström.
Vinterkriget medförde stor förvirring och efter fredsslutet befann sig skolan bara 2 km från ryska gränsen. Vid fortsättningskrigets utbrott utsattes skolhuset för artillerield och lades i ruiner. Återuppbyggnaden gick dock raskt och skolan kunde fortsätta sitt arbete i en ny lokal. Ett nytt avbrott kom vid anfallet1944. Alla barnfamiljer evakuerades. Eftersom deras bohag också evakuerades till olika platser i landet dröjde det innan alla kunde återvända efter kriget. Rektor för skolan var nu Börje Troberg. Då skolan var så liten undervisades vanligen två klasser samtidigt vilket krävde en noga genomtänkt läsordning, förberedelse för lektionerna och koncentrationsförmåga hos lärare och elever.
Läsåret 1949-50 medförde stora förändringar. Familjen Troberg hade flyttat till Sverige och lärarinnorna hade sagt upp sig. T.f. rektor hade blivit Lars Liljeström och fru Liljeström som undervisat matematik och läsämnen blev moderskapsledig. Hennes vikarie blev Marita Nybom (som svarat för denna text). En klass V kunde upprättas så att skolan blev en fullständig mellanskola. Dimissionsrätt fick skolan inte, men eleverna kunde gå vidare i Kotka svenska samskola. Höstterminen 1950 flyttade skolan till ett nyuppfört med lokaliteter som byggts enkom för skolan. Då trappan inte var färdig måste elever och lärare klättra upp för en stege till andravåningen.
Då genom en förordning alla förberedande skolor upphörde ombildades skolans förberedande klasser till en 4-klassig folkskola. Elevantalet ökade och skolan anhöll om statsunderstöd. Skolan förändrades till en 6-klassig folkskola med en 3-klassig mellanskola dvs. Imatra svenska folkskola och Imatra svenska samskola. skolans språklärare brukade inte bli långvariga vilket föranledde bekymmer. Vårterminen 1955 ersatt rektor Liljeström av Per-Erik Lundberg som sedan ordnade skolresor till st. Petersburg och Stockholm. samt olika orter inom landet med tanke på att skolans elever kunde delta i de riksomfattande inträdesförhören och senare kunde flytta till en annan ort där de kunde fortsätta sin skolgång. Elevantalet höll sig ganska konstant kring 50 men började sjunka mot slutet av 1950-talet År 1960 hade skolan ännu 35 elever men då järnverket i Koverhar körde igång flyttade många av de svenska familjerna dit och redan 1962 hade elevantalet sjunkit till 24. Då också den svenska skolan i Lauritsala befann sig i svårigheter slogs skolorna ihop. Skolorna kunde fortsätta ännu två år. Det sista året arbetade skolan med endast fem klasser med sammanlagt 11 elever. Eleverna från de lägsta klasserna flyttade över till ortens finska lärverk och i maj 1964 stängde skolan.
- Nybom Marita: Svenska skolan i Imatra. Skolhistoriskt Arkiv 15 1959, 117-121