(Bild Munksnäs svenska samskola årsberättelse 1953-1954. Helsingfors universitets samlingar)
Skolan grundades som Svenska samskolan i Helsingfors av överstinnan Fanny de Pont 5.2.1913 och kallades du Pontska skolan. Från 1952 ombildades den till Munksnäs svenska samskola.
Skolan grundades år 1913 av överstinnan Fanny de Pont, då under namnet Svenska samskolan i Helsingfors. Skolan kallades även de Pontska skolan, Ponttan, efter grundaren. Under de första tre åren verkade skolan på Bergmansgatan 11 i Ulrikasborg. Hösten 1916 köpte skolan en fastighet på Parkgatan 4 i Brunnsparken.
Redan 1940 grundades Munsnäs svenska skolförening. Dess syfte var att 1942 öppna ett läroverk för för svenskarna i Munksnäs med omgivningar. Foretsättningskriget medförde ett uppskov, men är 1944 hade föreningen planerna klara och nsökte om rätt att öppna en femlassig samskola med svenska som undervisningsspråk. Skolstyrelsen förordade , men statsrådet förkastade ansökan m,ed motiveringen att de svensktalande barnen i Munksnäs kunde gå i skola i Helsingdors, i stadens centrum. Följande steg var att förhandla om utflyttning av någon centrumskola till Munksnäs. En kontakt med Nya svenska flickskolan löedde inte till något resultat, men underhandlingar med Svenska samskolan – då kallad du Pontska skolan fick ett lyckligare lförlopp. Verksamheten inleddes i en hyrd villa hösten 1945med klasserna I och II. De högre klasserna arbetade i Brunsparken. Sedan skulle flyttniungen till Munksnäs äga rum med en klass åt gången.. Hela 1950-talet kämpade skolan med att få bättre utrymmen, och tillbyggnad hörde till dagordningen. År 1950 blev skolabn åttaklassig efter att svenska samskolan hade varit nioårig. Från läsåret 1951-52 arbetade alla klasser i Munksnäs. När skolhuset var fullt utbyggt kunde det ta emot 400 elever och behovet av platser var stort i Munksnäs, en växande stadsdel. En del år måste elevtillströmningen rent av bromsas pga utrymmesbrist. År 1950 kunde endast 39 av 60 sökande antas (Häggblom 1991, 64-65)
Svenska samskolan i Helsingfors hade nio klasser. Från starten fokuserade skolan mycket på att utveckla samundervisningen och pedagogiken. Redan på 1910-talet ingick både morallära och samhällslära som enskilda läroämnen i läroplanen. Från och med hösten 1919 hade skolan också en skild linje för flickor. Från och med hösten 1920 kunde eleverna skriva studenten vid skolan.
Du Pontska skolan i på Parkgatan 4 i Brunsparken blev senare franska skolans verksamhertsplats. (Bild Wikipedia).
En ny svensk lärdomsskola, Svenska samskolan i Helsingfors, inledde sin verksamhet efter krigen hösten 1945. De första åren verkade skolan i en hyrvilla i Brunsparken.. Skolans nya fastighet i Munksnäs färdigställdes i sex skeden år 1949-1962. Skolan flyttade gradvis till Munksnäs till Solnavägen 18-20. År 1952 bytte skolan namn till Munksnäs svenska samskola. I takt med att skolan flyttade ut ur Parkgatan 4, flyttade Helsingfors franska folkskola in. Skolan ägdes av Fanny de Pont år 1913-1924, av Margit Juslin år 1925-1930, av Stiftelsen svenska samskolan i Helsingfors år 1930-1952 och därefter av Munksnäs svenska skolförening.
Fysiklektion i Helsingfors svenska samskola på 1930-talet. (Bild Wikipedia)
Elevantal
| Läsår | Lärare | Elever | Studenter |
| 1913/14 | 8 | 26 | – |
|---|---|---|---|
| 1920/21 | 24 | 217 | 7 |
| 1930/31 | 26 | 262 | 13 |
| 1938/39 | 25 | 231 | 8 |
| 1950/51 | 21 | 221 | 10 |
Elevantal 1945-1975:
1945 179
1950 209
1955 295
1960 450
1965 551
1970 555
1975 437
Rektorer:
- Fanny de Pont 1913-1924
- Carl Sanmark 1925-1936
- Håkan Lindberg 1936-1946
- Gunnar Fagerlund 1946-1952
- Historik över Svenska samskolan i Helsingfors 1913–1938, redaktör Margit Juslin med andra
- Minneskrift över ”de Pontska skolan”, Svenska samskolan i Helsingfors 1938-1952, Helsingfors 1965.
Försöker dra mig till minnes namnet på gymnastik- och idrottsläraren vid Munksnäs Samskola 1946-49, då jag var elev på skolan, på klasserna I-IV och blev s g s dagligen svårt misshandlad av min far, vilket föranledde rektorn och idrottsläraren att ta honom i upptuktelse 1947-48.