Storö folkskola var 2020 ett privat hem. (Viveca Blomkvist 2020)
Skolan verkade 1895-1972.
Finby första kommunala skola kunde invigas 1895 efter att den privata folkskolans utrymmen först hade underkänts av folkskolinspektören. Skolhus byggdes om enligt folkskolinspektorns krav så att det inrymde klassrum, slöjdsal samt kök och tambur för ytterkläderna. Undervisningen var tvåspråkig. Efter Vilhelmina Skyttä blev Helga Gammal ordinarie lärarinna i skolan och utförde hela sin livsgärning i Finby.
Enligt en uppgift från 1898 hade skolan i medeltal 43 elever eller 16 % av kommunens barn mellan 7 och 15 år. Årligen dimitterades10 elever som hade genomgått fullständig folkskola. Undervisningen var tvåspråkig. Skyttä efterträddes av Helga Gammal som utförde hela sin livsgärning i Finby. I Storö skola satt finska och svenska barn sid vid sida i bästa sämja.
Den spridda bosättningen och tvåspråkigheten beredde Finby kommun och församling betydande svårigheter vid behandlingen av skolfrågan på 1890-talet. Kring sekelskiftet 1900 planerade man att uppföra en ny skolbyggnad på Storön så att man skulle undervisa på svenska i den nya och finska i den gamla, men besvär mot detta omintetgjordes av ett besvär, men en ny förordning krävde distriktsindelning varvid Finby uppdelades i tre distrikt: Storö, Utö och Fastlandets distrikt.
I de två nya distrikten byggdes skolor. På Storö började barnrikedomen motivera två skolor. För att förkorta elevernas väg från den barnrikare västra delen av Storö föreslog direktionen att en ny skola skulle byggas på gränsen mellan Murom och Bastböle. Huset uppfördes i kalksandtegel och kunde tas i bruk 1915 trots att flera kommunfullmäktigeledamöter ansåg ”folkskolundervisningen vara folket till skada och att endast barnskoleundervisning var för folket behövlig och nyttig. ” År 1910 hade skolan i kyrkbyn 45 elever.
Folkskolan i Finby Kyrkby. (Foto O.Velin. Granholm, Häggblom 1969, 396)
Till det nya skolhuset flyttade 1915 lärarna och eleverna från kyrkbyn. I Storö skola satt finska och svenska barn sida vid sida i bästa sämja. Senaten beviljade statsbidrag gör biträdande lärare, med förbehållet att de finska och svenska barnen skulle placeras i skilda klassrum. Elevfrekvensen i synnerhet i det finska, tilltog. Från vårterminen 1916 uppdelades eleverna efter modersmål. Följande höst hade skolan 50 finska och möjligen 24 svenska elever. Direktionen upplevde att indelningen enligt modersmål var betungande att bekosta och att undervisningsresultaten därigenom inte skulle bli väsentligt mycket bättre.
När läropliktslagen infördes 1921 sammanfördes Isoluodon kansakoulu och Storö folkskola under ett tak. Från vårterminen 1930 hade den svenska skolan förkortad lärokurs. Sommaren 1950 bytte den svenska skolan utrymme med den finska småskolan, varefter den svenska skolan kallades Förby folkskola. (Granholm, Häggblom 1968, 371-375) Förby folkskola drogs in i samband med övergången till grundskolan pga. lågt elevantal.
Våren 2022 fick jag möjlighet att diskutera med Christina (f. Blomkvist) Rantasaari som uppger sig ha gått i Förby folkskola på Finbylandet läsåret 1947-48, som då var en svenskspråkig enlärarskola med elever från trakten med Saga Signell som lärarinna. Skolan verkade då i det hus Storö folkskola tidigare hade verkat. Christinas far var forsttekniker och hade hand om skogen som hörde till Förby kalkgruva. Från hemmet gick hon någon kilometer längs de då smala och glest trafikerade vägarna till skolan. Särskilt påpekade hon att fadern själv hade tillverkat hennes första skolväskor. Den första skulle ha varit gjord i näver. Följande i något slags svart papp.
- Granholm Helge, Häggblom Birger: Finby sockens historia. Virkby 1968.
- http://www.karlforsstrom.fi/fi/historia/
- Vår hembygd Dragsfjärd, Finby, Kimito 2004-2005