Först år 1835 inrättades i Helsingfors av löjtnanten Odert Gripenberg, elev till Pestalozzi, den första svenska flickskola jämte en småbarnsskola för gossar och flickor. Föredömet härtill torde ha tagits från östra Finland, där Kejsarinnan Katarina II redan 1786, medan Viborgs län var under ryskt välde, inrättade en tyskspråkig s.k. Töchterschule, av vilka sedermera många uppstodo i östfinska städer. Därav uppkom senare, då de omlbildades till svenskspråkiga, namnet «fruntimmersskola», som först i våra dagar utbytts mot «flickskola». År 1844 gavs den första förordning om de statliga fruntimmersskolornas organisation. Enligt denna skulle döttrar till bildade föräldrar undervisas i de kunskaper och handaslöjder, som till en vårdad fruntimmersuppfostran höra». Jämte tidigare ämnen infördes där modersmålets grammatik, rättskrivning, naturvetenskapens grunder, och småningom utvidgades skolan till
4-klassig. (Siegberg Artur (1880-talet ) Den högre kvinnobildningen i Finland, dess utveckling och mål.)
