Svenska normallyceum eller Norsen var en svenskspråkig skola i Helsingfors mellan 1864 och 1977. Det inrättades på initiativ av J.V. Snellmann. Inledningsvis heter skolan Helsingfors normalskola, men namnet ändrades 1874. 1867-1872 hade skolan också en finskspråkig avdelning. Skolan låg åren 1867-1878 vid Kaserngatan 48.

Svenska normallyceum på Kaserngatan.

Därifrån flyttade skolan till en hyrd lokal vid Bangatan 2.

Skolan var bara för pojkar, men 1994 sammanslogs den med Svenska flicklycéet i Helsingfors och blev en samskola. Skolan verkade på olika adresser tills den av Axel Hampus Dahlström ritade skolbyggnaden uppfördes 1880 på Unionsgatan i Gardesstaden.

Svenska normallyceum år 1900. År 1880 uppfördes på Unionsgatan i Gardesstaden den av Axel Hampus Dahlström ritade skolbyggnaden som kom att bli Norsens slutliga hemvist.

Efter vapenstilleståndet 1944 var en svår tid. Många lärare och en del äldre elever hade varit inkallade i militärtjänst. Bristen på livsmedel berörde alla. Enligt årsberättelsen 1944-45 kunde skolan bjuda sina elever ett kupongfritt frukostmål. Vid vägningen av eleverna konstatrerasdes att 24 % hade gått ner i vikt jämfört med under mellantiden. Talrika luftangrepp hade tvingat helsingforsarna att vistas långa nätter i bombskydd, vilket hade stört skolarbetet i den mån skolan överhuvudtaget kunde verka. Under krigsåren hade läsårets längd inskränkts och blev 1944-45 bara 192 dagar. Under krigsåren arbetade skolan med förkortade lärokurseroch tidtabellen för en återgång till det normala var underkastad diskussion. Höstterminen 1944 inleddes först 12 september för att en paratyfusepidemi härjade i staden. Från Sverige fick eleverna mottachokoladpaket och lärarna  gåvopaket. Efter kriget införde läroverken allmänt engelska som första främmande språk i stället för tyska.

Skolan tog emot elever från folkskolans tredje klass efter inträdesprov vilket ansågs garantera ett gott elevmaterial. År 1969 omorganiserades skolhälsovården i Helsingfors så att skolorna själva skulle bära ansvaret för att hälsovården var ordnad enligt föreskrifterna.Skolan skulle själv anställa skolläkare, anskaffa arbetsmaterial och se till att skolsköterskan hade lämpligt utrymme. Skolhälsovårdarna anställdses dock av en hälsovårdsdelegation vid Samfundet Folkhälsan. För att täcka hälsovårdskostnaderna uppbar skolan en avgift av eleverna.

Försök som utföll rätt väl med elevsjälvstyrelse infördes under slutet av 1940-talet. Funktionärerna utgjordes av en överprefekt och tre hallprefekter samt konventets kurator. Självstyret gällde uppställning i hallar och trappor före och efter morgonbönen. Överträdelser antecknades och redovisades en gång i veckan för överprefekten. Straff följde i regel på den tredje anmärkningen och innebar en timmmes kvarsittning. Vid allvarligare förseelser kunde straffet bli praktiskt arbete före eller efter skoltiden. Allvarliga förseelser av moralisk art hänskjöts till rektors och lärarkollegiets behandling. Efter år av entusiasm och aktivitet ebbade intresset för självstyrelsen ut i brist på intresserade elever och det att många fann det mindre attraktivt att övervaska sina kamrater. Elevernas aktivitet kom också fram i klubbverksamhet som hade ett brett register av idrott, gymnastik, musuik, konst, kulturhistoria, språk, naturkunskap, filateli, turism och kristlig verksamhet. 40 % av eleverna deltog i denna verksamhet. Föräldraförening bildades 1969 och den stödde skolans verksamhet också ekonomiskt. Denna förening ombidades senare till Hem och Skolaförening.De små statsanslag för klubbarna utökades med medel som föräldraföreningen anslog. Konventet hade också en stark ställning i gymnasialklasserna genopm att det uitgav en konventstidning och ordnade fester och underhållning av olika slag. När elevkårer och elevråd senare bildades förlorade konventet i betydelse, men eleverna upplevde de senare som rätt torra och tråkiga jämfört med konventets verksamhet.

På 1950-talet måste man i brist på utrymmen bygga om kapprummet till klassrum. Från år 1950 kunde eleverna i högsta mellanskoleklassen ta del av kurser i yrkesvägledning som ordnades av Helsingfors stads arbetsförmedlings- och yrkesvägledningsbyrå. Kurserna omfattade också studiebesök. Dessutom deltog eleverna i anlagsprövningar och erhöll personlig rådgivning.

Elevantalet i Svenska normallyceum efter kriget: 1945 546, 1950 549, 1955 615, 1960 713, 1965 660, 1970 577, 1975 588.

Skolan var bara för pojkar tills den på initiativ av Skolstyrelsen sammanslogs med Svenska flicklyceet i Helsingfors och blev trots många protester en samskola fån läsåret 1974-75. Under det första läsåret arbetade 17 pojkklasser ännu på Unionsgatan, medan flickklasserna arbetade på Bulevarden. Följande läsår flyttades elever, lärare och inventarier från Bulevarden till Unionsgatan. Vissa anpassningssvårigheter uppstod med flickorna i den forna pojkskolan. Trängseln var påfallande med 24 klasser i ett hus för 15-18 klasser där reparationsarbeten fortgick under den första tiden. Lärarkåren vid Svenska normallyceum  vände sig 1972 till undervisningsministern m.fl. med en skrivelse där man framhöll att då det i Helsingfors fanns två finskspråkiga läroinrättningar för att utbilda lärare skulle det vara rättvist att bibehålla skolan som en auskulteringsinstitution för svenskspråkig lärare, men 1974 flyttades all lärartbildning till Pedagogiska fakulteten i Vasa vid Åbo Akademi

När Helsingfors övergick till grundskolsystemet 1977 uppdelades det statliga läroverket Svenska normallyceum i två kommunala skolor, Gymnasiet Svenska normallyceum och Högstadieskolan Svenska normallyceum. Utmärkande för Svenska normallyceum är att den har fungerat som övningsskola för läroverkslärare och  i denna skola har man kunnat studera latin. År 2017 övertogs byggnaden av Svenska högstadieskolan Norsen, medan Gymnasiet flyttat till en skolbyggnad vid Tölö torg.

(Foto MG 2014)

• Hägglund Paul: De svenska läroverken i Helsingfors 1944 – 1977. Skolhistoriskt Arkiv 21/1991, 56 – 100.
• Geber Erik: De svenska privatskolornas betydelse. Skolhistoriskt Arkiv 37/2017.
• Stenberg Kay: Svenska normallyceum 1864-1964, Ekenäs 1964.

http://www.yksityiskoulut.fi/yksityiskoulujenmatrikkeli/hellyceum.htm