Borgå stad har gamla anor som skolstad. Redan under medeltiden hade staden en skola. Likväl är det inte närmare känt när den vidto med sin verkamhet. Men i staden fanns en skolmästare vid namnn Berti leller Bartholdus Christophori som genom kungligt brev år 1545 erhöll rätt till prebenda crucia ”så länge han fliteligen lärer och undervisar unga personer och djäknar, som där till skola gå”. Beträffande denna skola har inte mycket bevarats till eftervärldens kännedom. Christofori flyttade till Helsingfors 1551. och roliogt är att Borgå var utan skola från nämnda år ända trill 1616.
Att en sola åter verkade i staden i mitten av 1600-talet framgår därav att staden såväl 16598 sdom 1672 fick lov att bygga upp sin skjolstuga, som det näömnda året brunnit och däför ansågs helt förfallen. Huset vå¨rdades dåligt. År 1720 nybyggdes skolstugan åter, men redan 1737 måste omfattande reparationer vidtas. Dennna gamla skola var belägen vid Kyrktorget, där namnet Skolgränd ännu påminner om dess plats.
Sedan vidtogs åtgärder för att grunda en högre skola i Borgå och på hösten 1737 inrättades istaden en skola som stod uder biskop C.G. Ottelins överinseende. Skolan tilldrog sig dock inte något särskilt intresse från stadsbornas sida, ehuru eleverna fick både mat, kläder och böcker gratis.Den uppphörde efter endast några års verksamhet.
År 1847 stiftdes på initiatv av Fredrika Runeberg ”Fruntimmersföreningen i Borgå” som bl.a. hade till uppgift att ta sig an fattiga flickors vård och undervisning. Föreningen öppnade samma år i februari en skola för flickor kallad ”fattigflickskolan”, vilken abetade som fristående skola ända till år 1881, då den införlivdes medden redan existeraded folkskolan.
Då fattigskolan var avsedd endast för fkickor upptod behov av en skol också fö gossar. På förslag av C.E. Eklund beslöt sockenstämman öppna också en skola för gossar från höstterminen, som ställdes under fattigvårdsdirekjtionens tillsyn . Skolan arbetade första troligen året vid Mellangatan, men flyttade därefter till Orrrmans gård vid Ågatan. Där fortsatte den ända till år 1877. Skolans utgifter bestreds med medel ur attigkassan och med anslag beviljade av Sparbanken i Borgå Skolan kallades ”fattigskolan föe gossar”. Några överhetliga bestämmelser för skolor för den stora allmänheten fanns ännu inte vid denna tid, men tillkom snart.
När den första f olkskolförordninge utfärdsdes år 1866 fanns således i Borgå både en goss- och en flick- en gosskola, varför omedelbart behov av att förändra undervisningen inte förelåg. Ett reglemente för gosskolan utarbetades .av kyrkstämman och on övertogs av staten i oktober. Härigenom skulle gosskolan motsvara de krav om ställdes på en folkskola. Då reglementert gokändes av regerigen gav det skolan löfte om 1000 mk per år i sttsunderstöd. för skolans upprätthållande. De 1 okober 1870 övertogs sklolan av staden som Borgå stds första folkskol.a. Tilkl skolans inspekör utsågs gymnasielektor J.E. Strömberg.. Fruntimmersföreningens flkickskola ansågs emellerti d så väl organiserad att den i alla avseenden överensstämde med föreskrifterna i folkskolförordningen. Då skolan skulle bli för kostsam för straden fick den fortsätta under tillsyn av sin egen direktion, men skulle enligt Överstyrelsen ändå ställas under stadens folkskolinspektör.
Den kommunala folklskolan för gossar uppdelasdes på två linjer, en lägre och men högre. Läraren vid den högre skulle vara skolans föreståndare eller överlärarbefatttning som den stundom kallades. Att erhålla kompetenta lärare till den första folkskolan var inte lätt. Till föreståndare utsågs gymnasisten Gustaf Albin Lagerblad, men fick sköta tjänsten bara ett år i brist på kompetens. I stället fylldes tjänsten med den kompetenta läraren Petter Erik Lindholm från hösten 1871. År 1874 frångick direktionen principen om manliga lärare för gosseleverna och ansällde frökrn Anna Sfias Törnroos som också undedrvisade gossarna i slöjd. och tjäönstgjorde i rekjordlång tid, 4 år. Först år 1923 avgick hon med pension.
SDtadens båda folkskolor arbetade helt skilt för sig och i lokaler som inte var bygda för ändamålet och snart blev för trånga beslöt direktionen bygga eget hus åt skolan som kunde flytta till hörnt av Nikolai- och Brunnsgtan år 1877, vilket kungjordes högtidligt i staden. Skolan fick nya inventarier med låga pulpeter för eleverna och ett harmonium.
- Österlund Runar: Borgå stads svenska folkskola hundra år. Skolhistoriskt Arkiv XI, 29-37 . Ekenäs, 1971.