(Bild Internet: Tolkis fritidsgård där Tolkis arbetarinstitut torde ha inlett sin verksamhet)
Under kulturentusiasmens glanstid vid mitten av 1940-talet väcktes tanken att grunda ett arbetarinstitut i Tolkis där det fanns ett betydande industrisamhälle. Ändå tverkade man eftersom befolkningsunderlagrt upplevdes vara väl litet. Då Borgå stad 1946bfick sitt arbetarinstitut kunde småskollärarinnan Frida Holm förmå Firman Aug. Eklöf att stöda företaget. Verksamheten inleddes i mars 1946. På den första terminens läroplan stod undervisning i finska och huslig ekonomi samt föredrag. Antalet elever 146. I redovisningarna till nSkolstyrelsen verkade insitutet inledde officiellt som ”Tolkis studiecirkel” vid Borgå arbetarinstitut. Arbetet i Tolkis var emellertid helt självständigt både vad gällde undervisningsprogrammet och ekonomin. Snart visade det sig att byråkratiska bestämmelser gjorde det svårt för Borgå arbetarinstitut att upprätt hålla en underavdelning i en annan kommun. I april 1948 hölls ett möte gemensamt för detvå institutens direktioner och 19 januari 1949 gav Skolstyrelsen sitt godkännande för grundandet av ett fristående Tolkis arbetarinstitut vars ägare var Aug. Eklöf Aktiebolag. Till en början verkade institutet i folkskolan, brandkårshuset och tjänstemannaklubbe. År 1958 fick institutet egna utrymmen i gamla folkskolan som hade förvandlats till ”Fritidsgården”. På 1950-talet utvidgades institutets kursverksamhet till Haiko och Hammars. Senare hölls kurser också bla. i Svartså. Antalet olioka kurser steg på 1960-talet till drygt 20 per år och antalet inskrivna studerande till över 300.
När Borgå medborgarinstitut år 1971 utsträckte sin verksamhet till Borgå landskommun blev frågan om Tolkis arbetarinstituts ställning aktuell. Efter diskussioner upplöstes Tolkis arbetarinstitut 1976, men bildningsverksamheten fortsatte som förr men från januari 1977 inom Borgå medborgarinstituts ramar.
Selén Göran: Borgå socken genom tiderna, 1997, 443-444.
Björkwall Björn: Tolkis arbetarinstitut 1946-1971.[:]