Taklax skola ligger centralt men ändå mitt i naturen, vilket ger goda möjligheter till samhälls-, miljö- och naturstudier. Vi har en fin och stor skolgård som bjuder möjligheter till lek och aktiviteter.

Som på andra orter föregicks folkskolan av skolmästare som höll barnaskolor för de barn som föräldrarna inte kunde eller hann ge den obligatoriska läsundervisningen. Den efter ett fall från ett tak lama Johan Jakobsson Taklax var en sådan. Han försörjde sig genom att fortsätta sin undervisning på Linbacken som en privat småskola ända till 1914, alltså långt efter att folkskolan hade införts i kommunen. Från skolmästarens undervisning gick barnen direkt till högre folkskolan. De som hade gått i hans skola uppgavs vara duktiga på högläsning och katekesen. 

Taklax är den äldsta skolan i Korsnäs och inledde som folkskola 1888. Då inskrevs 30 elever. Den yngsta var 7 år den äldsta 15 år. Av dessa elever fick endast 4 avgångsbetyg.  Den första eleven som inskrevs var Johannes Grönlund. Han blev bankman och ledde Korsnäs sparbank till år 1950. Han var också samhälleligt engagerad i kommunalstämman och fullmäktigeordförande åren 1922 – 1945.

En orsak till att bondbefolkningen insåg behovet av läs- och skrikunnighet var att bygden allvarligt drabbades av Amerikaemigrationen och brev behövde skrivas och läsas. Folkskolan började i privat regi med ägare bland vakna bönder, handelsmannen, garvaren och skomakaren. Under skolans 9 första år arbetade den i tre olika bondgårdar på Linbacken. Läraren inhystes i någon granngård. År 1891 såg det extra mörkt ut för skolan vars tillhörigheter hade samlats för auktion hos handlanden Erik Kamb. Då ingrep kyrkoherde K. Moliis och lovade skaffa lärare. Hopbringande av medel för skolan var ett stort problem. Lärarlönen bestod länge endast av det blygsamma statsunderstödet. Först år 1892 beslöt Korsnäs kommunalstämma att inrätta fyra skoldistrikt i kommunen, varav ett i Taklax. Beslutet innebar att kommunen övertog största delen av kostnaderna för skolorna. Medlen för skolorna togs från brännvinskassan, men då kassans förvaltare som var motståndare till folkskolorna vägrade han länge utbetala stödet.  Varje ”rök” skulle leverera ved till skolan i sitt distrikt, även de av de obesuttna som hade råd därtill. Distrikten ålades att själva bygga och underhålla sina skolor. Egen skolbyggnad fick Taklax 1896,  liksom den andra i kommunen. Striden om var skolan skulle byggas blev så häftig att den måste avgöras av länets guvernör. Valet av entrepenör förorsakade tvist likaså emedan det första ambudet ansågs vara för högt. De slutliga kostnaderna är emellertid inte kända. I folkmun fick skolan namnet ”hieno skolan”. Det påbörjade bygget måste flyttas enligt guvernörens  beslut till en annan tomt. Bygemenskapen splittrades ytterligare genom detta skolbygge. Skolans utveckling och arbete hämmades i början av de hårda tvisterna som uppkommit då skolhuset skulle resas. Som tvålärarskola verkade skolan åren 1920-1929 tills skolan i Strandmossa byggdes. 1933 ombyggdes skolan och fick en tillbyggnad för lägre folkskolan. Taklax högre folkskola var en tvålärarskola1921 -1929.

(Bild Skolhistoriskt Arkiv 21/1991, 282)

År 1920 blev lägre folkskolan kommunal eftersom det betydligt högre statsbidraget gjorde det förmånligare för kommuninvånarna som annars nog föredrog en kyrklig småbarnsskola. I beslutet tillsattes kyrkoherden som barnskolkommitténs ordförande och det skrevs in i läroplanen att religionsundervisningen skulle innefatta katekes och biblisk historia som i de tidigare kyrkliga småbarnsskolorna. Kyrkoherden fick också skyldighet att inspektera reliogionsundervisningen i skolorna, barnalärarna måste vara medlemmar i den Lutherska kyrkan. I Taklax hade en lägre folkskola inrättats redan 1901 och kyrkoherde Johannes B. Lagus lyckades övertala taklaxborna att anställa utbildade lärarinnor. Distriktet upplevdes som stort och avståndena till skolan långa. Elevantalet var också stort för en småskola, 40 elever. De rymdes inte alla att sitta på långbänkarna, utan några måste sitta på golvet i skolstugan som var så kall att vattnet frös under natten. År 1929 delades distriktet därför och en ny skolbyggnad upprestes i Strandmossa i västra delen av Taklaxdistriktet. Lärare i småskolan var Agnes Lönnberg, Selma Dahl, Emilia Kock, Emilia Blomstedt, Heidi Suckman, ESter Ahlskog och Elna-Sofia Liljeqvist, gift Westerholm  (1902-1962) Westerholm hade ett varmnt religiöst intresse och deltog därför aktivt i församlingens verksamhet.

Lärare: Adrian Krook, 1888-1889, Isak Krook 1889-1890, Karl Mauritz Sourander 1890-91, Reinhold Ståhlberg 1891-1892, K. A. Sandberg 1892-1894, Johan Emil Sundqvist 1894-1895, Johan Viktor Holm 1895-1899, K.A. Pellfolk 1919 – 1950, Johan Dahlbo till 1990, Mikael Mattlar 1890 – 1905, Adrian Rosenlöf 1905 – 1911.  Ellen Bäckman, Markus Snickars 1911 – 1912, Artur Vilhelm  Söderlund 1911 – 1919,  Hilma Backman till 1960, Särskilt Pellfolk var en kraftfull och aktiv person som också skrev skolans historia. Han verkade både i kommunfullmäktige, Korsnäs sparbank, Korsnäs handelslag och på i måga andra sammanhang.

Under 1920-  och 1930-talet kom Taklax by pga. sina aktiva lärare att kulturellt vara i täten för byarna i Korsnäs.  De för många elever långa skolvägarna gjorde att man delade upp skoldistriktet så att Bjurbäck avskiljdes 1921 eller år 1912 och Strandmossa 1929. Först 1960 indrogs åter Strandmossa och Bjurbäck 1965.

(Bild Skolhistorsiskt Arkiv 1991, 282)