Trivialskolan i Åbo (1830 – 1842)
Högre elementarskolan i Åbo (1842 – 1872)
Åbo gymnasium(1872-1976)
Classicum
Katedralskolan i Åbo

Skolan har en lång historia. Tiden för skolans tillkomst är okänd, men den lär skall ha existerat redan på 1200-talet. Från Karl den stores tid, dvs. från 800-talets början påbjöds det i Sveriges lag att det vid varje kloster eller katedral skulle finnas en skola. Domkapitlet i Åbo omtalas 1276 och det är tänkbart att Åbo skulle ha fått sin första skola kring den tiden. Katedralskolan i Åbo är Finlands äldsta skola. Motsatta skolor  grundades också i Viborg, Raumo och uppenbarligen i Borgå. Åbo katedralskola verkade i en tvåvånings stenbyggnad sydost om domkyrkan. Husets bottenvåning bestod av en täckt grind som ledde till kyrkogården och ett välvt utrymme. Rummet i andra våningen var reserverat för undervisningen. Senare kom byggnaden att utgöra en del av ringmuren runt domkyrkan. Medeltidens skolor tillkom under kyrkans beskydd och hade som sin huvuduppgift att utbilda präster. De viktigaste undervisningsämnena var latin och religion. Benämningen katedralskola kom i bruk först på 1690-talet. Dessförinnan kallades skolan Åbo skola eller Trivialskola. På 1600-talet reformerades hela undervisningssystemet. Det medförde att katedralskolan 1630 omvandlades till ett gymnasium, som i sin tur omvandlades till en högskola år 1640 (Akademin). Den gamla katedralskolan återupprättades senare för att tjäna den lägre bildningen och verkade delvis under namnet trivialskola. Trivialskolan var ansluten till den nya högskolan och det krävdes avgångsbetyg från trivialskolan för inträde till högskolan. 1710 – 1721 låg utbildningsväsendet nere. Skolan existerade dock även under den här perioden och hade rykte om sig som landets främsta läroinrättning.

Åbo brand år 1827 lade större delen av staden i ruiner. Efter branden inrättades år 1830 ett högre läroverk i Åbo, nämligen Åbo gymnasium. Åbo gymnasium verkade under åren 1830 till 1872. Åbo gymnasiums arkiv bevaras som en separat enhet. 1841 påbjöds det från kejserligt håll att en högre elementarskola skulle inrättas i Åbo, varpå Trivialskolan ombildades till en högre elementarskola. Skolan var fyrklassik och fick sin organisation fastställd 1843. De klassiska språken fick ge vika för de moderna språken och realämnena. Den högre elementarsskolans tredje och fjärde klass indelades i två linjer – en för blivande präster och en för utbildningen av tjänstemän. rivialskolan ombildades 1841 till en högre elementarskola. Skolan var fyrklassig. En högre elementarskola förutsatte att det skulle finnas en lägre elementarskola och en sådan skulle enligt ett kejserligt brev av år 1842 inrättas i Åbo. Åbo stad ansåg sig inte ha råd med detta först och skolan startade inte verksamheten förrän år 1852 då man hade gjort ett beslut härom på kyrkomötet. Under benämningen lägre elementarskola verkade skolan från 1852 till 1873. Från 1873 till 1884 kallades den realskola och från 1884 till 1915 reallyceet. Mellan åren 1915 och 1945 gick skolan under namnet Svenska Lyceum och det var det större av stadens två pojklyceer. Svenska Lyceums verksamhet indrogs successivt på grund av en förordning av år 1938 och upphörde definitivt år 1972. Svenska Lyceums arkiv bevaras som en skild enhet. Orsaken till att Åbo gymnasium upphörde 1872 var att hela skolsystemet i Finland genomgick en fullständig förändring. Gymnasiet i Åbo förenades år 1872 med högre elementarläroverket och blev det läroverk, som kom att kallas Svenska Klassiska Lyceum, Classicum. Till en början hade skolan ett stort antal elever – 442 stycken, men elevfrekvensen minskade snabbt år 1884 då reallyceet började sin verksamhet.

Gymnasiet i Åbo förenades år 1872 med högre elementarläroverket och blev det läroverk, som kom att kallas Svenska Klassiska Lyceum. 1920 hade Svenska klassiska lyceet 240 elever och 1935 115. Efter 1940 var latinet inte längra obligatoriskt. Riksdagen beslöt 1971 att Svenska klassiska Lyceum och Åbo Svenska Flicklyceum skulle ombildas till ett åttaklassigt dubbelsamlyceum kallat katedralskolan i Åbo. 1976 blev skolan en av grundskolorna i Åbo.

Hanska, Jussi: Turun katedraalikoulun perustaminen ja curriculum. Kriittinen uudelleenarviointi. HAik 4/2008.

Lilius Henrik: Suomalaisen koulutalon arkkitehtuurihistoria. Kehityslinjojen tarkastelua keskiajalta itsenäisyyden ajan alkuun. Suomen muinaismuistoyhdistyksen aikakausikirja 83, 1982, Helsinki.[:]