Skolan verkade från 1896
Hösten 1896 beslutade kommunalstämman inrätta en andra skola på Malmen i Parsby där man i Södergård lyckades upphyra en lämplig lokal i en hög mot öster sluttande backe invid en från Storgård mot Malmen ledande väg. Här erhölls också en rymlig och jämn lekplan och trädgårdsjord. Skolhusets rum hade blivit lägre än vad ritningarna förutsatte då stocken tog slut. 1899 kunde skolan flytta under eget tak. I lokalen verkade redan en finsk folkskolan som emellertid inte hann flytta ut i tid. Frågan löstes genom att rusthållare Otto Moberg hyrde ut utrymme för den svenska skolan. Den antagna läraren fick en bättre avlönad plats i sin hemtrakt på Åland. I hans ställe antogs lärarkandidaten G.Alfr. Fors som inledde undervisningen 1896. Avsikten var att förena skolan med folkskolan i Malm till en sk. dubbel folkskola, men av praktiska och ekonomiska orsaker dröjde genomförandet. Skolan fick emellertid 1899 en egen lokal i Storängsbacken. med 23 nya elever utöver de från tidigare 27 elever som studerat vid skolan redan föregående termin. Bekymret med elevplatserna fortsatte då alla platser redan var upptagna, men befolkningen på Malmen bara ökade. Folkskolinspektor K.Levon yrkade 1901 på att det från höstterminen borde anställas en biträdande lärarinna emedan elevantalet redan översteg det tillåtna 50 med fyra elever. Ännu 1907 konstaterade folkskolinspektor A.K.Ottelin att Malm skolan icke tillfredsställde någorlunda måttligas fodringar. Han föreslog att skolorna på Malmen skulle samarbeta så att lärarinnan på Malmen skulle undervisa i I och II avdelningen eller enbart I avdelningen beroende på antalet elever och läraren i Storgård de återstående. Skolan borde sedan när läroplikten skulle införas bli en dubbelskola. alternativt kunde en enkelskola inrättas i Skräbböle. Biträdande lärarinna anställdes 1908. År 1912 flyttade skolan till ny lokal uppförd i den sk. ”Tegelhagen” nedanför kyrkan. På den nya platsen fick skolan sitt slutliga namn Malm folkskola. Folkskoleföreståndare A. Stenvall hade uppgjort ritningarna för en fyrdubbel landsfolkskola. Emellertid byggdes bara hälften: två skolsalar, tambur och två lärarbostäder jämte uthus. Två år senare var skolhuset för trångt och 1915 hade skolhuset utvidgats för fyra lärare och lika många klassrum. Senare när en ny skola inrättades i Skräbböle 1921 underordnades också den samma direktion. (Stenvall 1934, 73, 78)
- Cederlöf Johannes: Pargasbygdens historia III, Åbo 1967.
- Sjöström Vilhelm: Folkundervisningens utveckling i Pargas till åt 1914. Skolhistoriskt Arkiv 3/1955.
- Stenvall A: .Folkskolan i Pargas intill 1934. Historik. Pargas. 1934.