Skolan verkade 1921-

Mielisholn räknades ursprungligen till Vånå skoldistrikt eftersom Vånå skola låg bekvämt till även från Holmo. Sedan cementproduktionen hade kommit igång vid tiden för första världskriget klipptes vintervägen över Tervosundet av, vilket fodrade en skola på Mielisholm. En skola med förkortad lärokurs ansågs vara den bästa lösningen. Utan en sådan hade kommunen varit skyldig till att bidra till elevernas frambefordran.  En lämplig lokal hyrdes i Norrby och undervisningen inleddes hösten 1921. Eget hus skulle uppföras på 1930-talet. (Cederlöf 1967, 344)

Skolans distrikt bestod av byarna Mattholm, Lillmälö, Stormälölandet, Fallböle och Kopparö. Emellanåt klagades på att de elever som bodde på Mielisholm och ute i skären alltför ofta försummade sin skolgång, något som nog torde ha berott på kommunikationssvårigheterna i synnerhet under menförestiden. Därför gavs eleverna i Vånå julferier redan den 12 december då över hälften av eleverna inte kunde komma fram till skolan. Då eleverna år 1920 ökade i Vånå folkskola och kommunen hade blivit skyldig att bidra till elevernas frambefodran där vägen var lång eller svår upplevdes det vara naturligt att inrätta en egen folkskola med förkortad lärokurs på Mielisholm. Detta var också anledningen till att en folkskola inrättades på Norrby 1921 i hyrd lokal. Direktionen var under de första åren densamma som för Vånå folkskola. År 1934 fanns i skolans distrikt 27 barn. Då kommunens skolväsende ordnades med tanke på lärplikten inköptes en tomt mitt i den stora byn för att man där skulle uppföra en skolbyggnad, men därefter minskade eleverna på Mielisholm så mycket att någon sklbyggnad aldrig uppfördes.

Lärare: Ilma Davidsson 1921-22, Agnes Engström 1922-31, Greta Wikström 1931, Elna Ekroth.

(Stenvall 1934, 63, 98, 101, 103-104)

• Stenvall A: .Folkskolan i Pargas intill 1934. Historik. Pargas. 1934.