Skoldatabasen

Skolan verkade från 1891-1916

Skolan grundades av direktören för Mathildedals bruk M.F. Nikander som under dessa språkstridens inledande år ville ha en helsvensk skola för gossar och flickor, vilket medförde häftiga konflikter mellan direktören och skolans första lärare Kustaa Adolf Terhonen som var finskspråkig. Konflikterna kulminerade då läraren visade Nikander ut ur klassrummet med orden att där var han herre. Nikanders svar var att herre i klassrummet skulle Terhonen vara bara skolåret till slut.

Följande lärare var K.M. Hildebrandt som under sin korta tjänstgöring på direktörens önskan hann skilja fem elever från skolan, kanske för att de helt saknade kunskaper i svenska. Uppenbarligen skedde undervisningen i praktiken på både svenska och finska i skolan på liknande sätt som i grannskolorna i Tykö och Kirjakkala, emedan majoriteten av eleverna vare finskspråkiga.

Eleverna i Mathildedals privata folkskola enligt modersmål:

Läsår                  svenskspråkiga    finskspråkiga     sammanlagt

1892-93                        –                        40                     40

1897-98                        16                      44                    60

1904-05                           4                      44                    48

1907-08                           3                      54                    57

1910-11                           3                      54                     57

1911-12                           2                      60                     62

Efter läsåret 1911-12 gick det inga svenskspråkiga elever i skolan längre. Därefter övergick undervisningen till att vara enbart finskspråkig. Då svenska språkets ställning ständigt försvagades i Mathildedal förlorade bruksledningen sitt intresse för skolan. År 1901 var direktionen tvungen att till lärare välja ett par utan bevis på kunskaper i svenska med motiveringen att tydligen kan någondera så mycket svenska att undervisningen kan genomföras emedan de hade sökt till en tvåspråkig skola. År 1907 tog direktionen ännu mycket motvilligt emot en donation av uppenbarligen finskspråkiga läroböcker från kommunen.

Skolan inledde sin verksamhet i ett utrymme som hade fungerat som brukets kyrka i en klyfta intill bruket. Skolan saknade tom. gårdsplan då landsvägen löpte under skolans fönster. Därtill stördes skolan av det ständiga bullret från den intilliggande fabriken. Det fanns ingen ugn i klassrummet, utan uppvärmningen under vinter skedde genom att man hettade upp det intilliggande pannrummet och ledde den varma luften till klassrummet. Därför kunde klassrummet vintertid vara mycket kallt. År 1902 byggdes ett nytt klassrum intill med egen kamin. Därefter förlorade bruksledningen slutgiltigt sitt intresse för skolan och den fick förfalla så att folkskolinspektören 1916 hotade dra in statsbidraget om inte en förbättring åstadkoms eller att skolan överlåts till kommunen.

Lärare: Kustaa Adolf Terhonen 1891-1892, K.M. Hildebrandt 1892-93, Otto Hjalmar Hultin 1893-87, Alexandra Johanna Hultin 1895-97 som hjälplärare, Felix Fogman 1897-98, Juho Torvelainen 1898-1900, Anni Torvelainen 1898-1900 som hjälplärare, K. Kalpa 1900-01, Fröken A. Boman, gift Salola 1901-06, Hilja Boman 1901-06 som hjälplärare, Stefanias Tiensuu 1906-15, Bertha Tiensuu 1906-15 som hjälplärare. (Luttinen 1972, 154-157)

• Luttinen Rauno: Perniön koululaitos 1872-1972. Salo 1972.
• Knaapinen M.A.: Kansansivistystyö Perniössä. Turku 1922