Skolan verkade 1896-
Distriktet omfattade hela Lemlax ön. År 1894 anhöll lantbruksrådet Wollmar af Heurlin hos kommunalstämman om att få bilda ett eget skoldistrikt, men då kommunalstämman inte går med på det genast utan först efter att de under byggnad varande folkskolorna skulle bli färdiga inleder han undervisningen privat i för ändamålet upplåtna utrymmen. !896 anställdes Fanny Forsman som lärare i Lemlax privata folkskola. Bland eleverna fanns också finskspråkiga vilket gör att man diskuterar frågan om skolan borde bli tvåspråkig, men man håller ändå fast vid att det är en svenskspråkig skola. Efter att af Heurlin avsagt sig ordförandeskapet i direktionen övertas det av J. Fogelberg som när han sedan flyttar från orten donerar en ansenlig summa till skolans stipendiefond som skull användas för beklädnadshjälp och ett skolbibliotek samt åtgärder som underlättar skolans arbete. När läroplikten inföddes 1921 tänkte man sig att skolan skulle bli en reducerad folkskola, men genom att bilda ett gemensamt småskoledistrikt med Kirjala folkskola i en lämplig lokal 1930 kunde skolan fortsätta.
Underhållet av skolan blev betungande och kommunen övertog skolan 1920. Som folkskola arbetade den som reducerad. År 1934 hade skolan 23 barn i högre och 16 barn i lägre folkskolålder. (Stenvall 1934, 29, 65)
Lärare i högre skolan: Fanny Forsman 1897-1900, Hulda Pettersson 1900-26, Eja Gustafsson 1926-27, Gerda Karlson 1927-
Lärare i lägre skolan Lovisa Engblom 1930- (Stenvall 1934, 87-89)
- Cederlöf Johannes: Pargasbygdens historia III, Åbo 1967.
- Stenvall A. Folkskolan i Pargas till 1934. Åbo 1934.