Under skolinspektionens tid
Finland hade från början av sin självständighetstid (och före den) en utvecklad folkskolinspektion, medan man i många länder i Europa först nu börjar utveckla något motsvarande, konstaterar Martin Gripenberg i sin uppsats om inspektorerna som han kallar folkskolans eldsjälar. Artikeln publiceras i det senaste numret av Skolhistoriskt arkiv, det 37:e i ordningen.
Folkskolinspektionens uppgift var att garantera att skolorna följde givna direktiv för att i undervisningen kunna uppnå en hög nivå. Därför vägde inspektorernas ord tungt i diskussionen om hur utbildningen skulle utvecklas, skriver Gripenberg.
För det mesta bra kontakt till lärarna
Kontakten till lärarna var oftast positiv men det fanns lärare som fruktade inspektionerna. Folkskolinspektorernas arbete var ofta tungt och kunde bli rätt enahanda, därför var det inte oväntat att många av dem engagerade sig i samhället också utanför skolvärlden.
Åtminstone i Finland har folkskolinspektorernas uppgift varit tudelad så att de ofta var djupt engagerade i skolans utveckling samtidigt som de utgjorde högre myndigheters kontrollinstrument.
Mer än 60 procent av folkskolinspektorerna räknar jag att tillhörde den grupp som jag kallar idealisterna eftersom de särskilt ömmade för elevernas jämlikhet genom en saklig pedagogik.
MARTIN GRIPENBERG
Idealister och karriärister
Gripenberg indelar inspektorerna genom tiderna i tre grupper; idealister, generalister och karriärister.
— Mer än 60 procent av folkskolinspektorerna räknar jag att tillhörde den grupp som jag kallar idealisterna eftersom de särskilt ömmade för elevernas jämlikhet genom en saklig pedagogik, noterar Gripenberg.
Generalisterna engagerade sig inom samhällslivet i olika organisationer och t.o.m. inom näringslivet, medan karriäristerna avancerade inom bildningshierarkin och blev mest kända som chefer för den svenska avdelningen på Skolstyrelsen/Utbildningsstyrelsen eller som professorer vid universitet.
Skolinspektionen lades ner kring millennieskiftet 2000.
Kontrollen av undervisningens kvalitet ha överförts till Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU, på finska Karvi) och utvecklingen av undervisningen har övertagits av Utbildningsstyrelsen.
Skolstyrelsen och Ubs
Skolhistoriskt arkiv utges av Svenska skolhistoriska föreningen i Finland. För tillfället är Erik Geber ordförande och Martin Gripenberg sekreterare.
Geber, som har en lång karriär på skolstyrelsen och Utbildningsstyrelsen bakom sig, lämnar i det senaste numret av Skolhistoriskt arkiv en exposé över utvecklingen av skolstyrelsens svenska avdelning, allt från dess uppkomst år 1920 till dagens avdelning vid Utbildningsstyrelsen.
Den svenska avdelningens tid vid skolstyrelsen/Utbildningsstyrelsen kan indelas i tre skeden:
de gamla undervisningsrådens tid fram till slutet av 1960-talet, de stora strukturella reformerna fram till slutet av 1980-talet samt den sammanslagna Utbildningsstyrelsens tid från 1990 och framåt, beskriver Geber, som för övrigt var på sin mammas gata vid publiceringstillställningen eftersom den ägde rum i Utbildningsstyrelsens lokaliteter i Hagnäs.
Den nytillträdda direktören för den svenska enheten vid Ubs, Kurt Torsell framförde en välkomsthälsning till de närvarande.
TOM AHLFORS
Publicerad i Läraren 2019 nr 17[:]