Risis folkskola grundades år 1887. Bilden är från 1919. (Aminoff-Winberg, 2001, 243)
Skolan verkade 1887-1967
I Nagu hade bondeseglationen blivit viktig i slutet på 1800-talet och i och med det ökade behovet av undervisning för blivande navigatörer. På kommunalstämman fördes långadiskussioner om behovet av folkskolor, men då många fruktade kostnaderna drog det ut på tiden. År 1883 yrkades på att man skulle inrätta bara en folkskola.
Den första folkskolan i Nagu grundades år 1887 och verkade till en början i Koum i Karl-Arvid Blombergs gård, Vestergård. Därigenom fick den ambulerande skolan i Nagu fastare konturer. Karl Petter Pettersson blev skolans första lärare. Pettersson hade som 15-åring gått till sjöss och avlagt styrmansexamen, men då sjölivet tärde på hans hälsa utbildade han sig till folkskollärare. Motståndet i bygden var stort mot att barnen långa tider skulle vara bundna av skolan. Motståndet övervanns dock efter det första läsåret och 1890 kunde de första eleverna utexamineras från skolan. Då folkskolinspektör Kaarlo Levon besökte skolan 1901uppmanade han direktionen att skaffa verktyg för gossarnas slöjdundervisning samt hyvelbänkar och modellserier och att lärarinnan skulle få ersättning för slöjdundervisningen.
Folkskolan i Koum Vestergård. (Andrén m.fl. 1987, 16)
Nagu kommun ansågs alltid ha varit avogt stämd till folkskolan. Någon grundorsak därtill kunde inte uppges, men folket fruktade större utskylder för densamma. Småbarnsskolan inhiberades flera år eftersom inga barn anmälde sig då de istället besökte den ambulerande skola som verkade i trakten. På föräldrarnas begäran fick eleverna undervisning 2 vt i finska språket utöver folkskolans timmar.
Många elever hade så lång skolväg att de måste inkvarteras, men enligt läraren fanns det goda inkvarteringsmöjligheter tillräckligt nära skolan. Skolan möblerades med dubbelpulpeter som inköptes från Åbo samt införskaffade väggkartor och fick 30 bibliska planscher i skänk. För att nå så många barn som möjligt i kommunen ambulerade den. Vid skolans invigning fick var och en av eleverna ett exemplar av Fänrik Ståls sägner. Vid skidtävling på vintern delades det ut porträtt av den tyska kejsaren Wilhelm III. När småbarnsskolan i Koum slog upp sina dörrar hösten 1889 lyste barnen med sin frånvaro eftersom de hade begett sig till den ambulatoriska skolan.
Eftersom Koum låg i utkanten av skoldistriktet flyttades skolan snart till Risis. I jakten på tomt för skolan valdes 1894 byns gemensamma mark Svinvallen, där byns svin gick och bökade. Till lotten fogdes ett tillägg från Jaggas gård mot ett årligt arende om 2 mk. De fyra första åren inhystes skolan i salen på Jaggas. I september 1896 invigdes den nya skolsalen. Som lärare verkade här Matilda Mickelsson, dimitterad från Ekenäs seminarium. Hon skötte ensam undervisningen i folkskolans fyra avdelningar och i den förberedande småskolan med två avdelningar samt gossarnas slöjdundervisning till 1919. Då hade skolan 50 elever och fick en andra lärare Lydia Andersson. Samma år hölls en kurs för unga flickor i hur man sköter ett hem. År 1918 antecknades att ”Skolan har ej varit stängd, men till följd av kriget har arbetet blivit stört under 6 dagar.
Fjärde avdelningen i Risis folkskola 1927. Lärarinnan var Ruth Eichwald. (Foto Andrén m.fl. 1987, 21)
Andra biträdande lärarinnor var Sofia Lundberg och Elin Sederqvist. Från 1924 var Mickelsson igen ensam lärarinna eftersom elevantalet var bara 45. Eleverna fick skolmat från 1919. Den kokades om morgonen i lärarinnans kök och därefter förvarades i en hölåda och sedan serverades av lärarinnan. Till elevernas uppgift hörde att diska. Från 1933 skulle eleverna betala 60 penni per dag för skolmåltiden, men de mindre bemedlade skulle få maten gratis.
När Mickelsson slutade 1924 konstaterade hon att läroplikten som hade införs från 1921 ännu inte hade genomförts i distriktet. År 1925 grundades en lägre folkskola som de två första åren arbetade i Druckis, vilket innebar att barnen gick bara en termin i skolan. Läsåret 1930-31 upphörde den lägre skolan att ambulera och började arbeta i slöjdsalen, vilket i längden var ohållbart. Direktionen lät därför inreda en slöjdsal på vinden och en bostad för lägres kolans lärare.
Mickelsson efterträddes av Edit Kristola och Dagmar Råholm (lägre skolan). Kristola kvarstod som föreståndare i 25 år. År 1934 inleddes en fortsättningskurs som början på det sjunde skolåret. Småningom utvecklades den till att omfatta 10 veckor och 40-50 arbetsdagar per läsår. Under krigen på 1940-talet fortgick undervisningen med kortare avbrott. Fortsättningsskolan drabbades värst då den hölls på kvällstid och det var brist på petroleum. Den måste sålunda hållas dagtid och delvis skjutas upp till vårterminen. År 1948 hade fortsättningsskolan 6 elever, högre skolan 31 elever på fyra klasser samt den lägre skolan 19 elever i tre klasser. År 1951 fick skolan vattenledning och avlopp. I lägre skolan arbetade ett stort antal vikarier pga. Råholms utdragna sjukdom. Också i högre skolan byttes lärarna ofta.
År 1954 förstorades skolans tomt och en grundlig renovering och förstoring planerades, men blev aldrig av. När inspektör Lindfors besökte skolan framhöll han att den var i miserabelt skick. År 1963 besökte hela kommunalfullmäktige skolan och utdömde eldstäderna. Istället erhölls oljekaminer. År 1966 borrades borrbrunn vid skolan och vattenledningen förnyades. 1967 firade skolan 80-årsjubileum, men hade då blivit en enlärarskola. Indragning av skolan hade redan diskuterats i början av 60-talet då skolan hade 50-60 elever, men då inväntade man bättre förbindelser till Kyrkbyn. Risis folkskola indrog 1967 pga. elevbrist och återstående elever överflyttades till Kyrkbacka skola.
Lärare i högre skolan: Karl-Petter Pettersson 1887-92, Mathilda Mickelsson 1892-1926, Ruth Eichwald 1926-27, Edith Kristola 1927-52, Birgit Aschan 1952-53, Hildur Hansen 1953-54, Alf Göran Finnäs 1954-57, William Lindström 1957-58, Helmer Celvin 1958-62, Sven Ekroos 1962-63, Bertel Eklund 1963-67. (Andrén m.fl. 1987, 16-25)
- Aminoff-Winberg Johanna: Nagu sockens historia II. Åbo 2001.
- Andrén Roland, Westerby Jari, Pajula Marja:100 år skola i Nagu, Nagu, 1987.
- https://fi.wikipedia.org/wiki/Luettelo_Varsinais-Suomen_kansakouluista