På 1870-talet låg den rödmönjade skolbyggnaden med vita fönsterkarmar på en central plats vid Bruksgatan i linje med en stenladugård av samma ålder. I bakgrunden ses herrgården och kyrkbacken. (Bergroth, m.fl.: Koski ajan virrassa. 2012, 328)
Skolan verkade 1876–1986.
Brukspatron Johan von Julin odlade ett intresse för befolkningens bildning. Hans son Albert von Julin som hade ärvt Koski bruk fortsatte sin fars intresse för att bilda lokalbefolkningen genom att han på 1870-talet satt i direktionen för den första kommunala folkskolan i Bjärnå. Beslutet att grunda en privat svenskspråkig folkskola i Koski torde ha föranletts av svårigheterna vid grundandet av den första folkskolan i Bjärnå kyrkby. År 1875 lät von Julin uppföra en timrad folkskolbyggnad enligt Skolöverstyrelsens modellritningar väster om brukets huvudbyggnad på en synlig plats i byn. I skolhuset fanns ett stort klassrum med stora ljusa fönster som frestade på elevernas koncentrationsförmåga. Fönstren vätte mot ån. En skola gemensam för flickor och gossar öppnades 1876 med fröken Olga Wendelin från Tavastehus som lärarinna. Till en början var undervisningsspråket svenska. Då brukspatronen hade bestämt att alla barn i skolåldern på bruket skulle gå i skolan oberoende av deras kunskapsnivå blev lärarinnans arbete inte lätt. Emellertid var antalet veckotimmar i början lågt, läsåret 1876–77 endast 18 timmar. Läroämnen var religion, modersmål, geografi, historia, räkning, skrivning, sång, teckning och handarbete. Den första terminen hade skolan 50 elever bla. trädgårdsmästare Classons son Karl, brandvakt Carlssons son Magnus, pigan Enbergs son Julius, torpare Fältbergs son Gustaf, torpare Grönmans dotter Wilhelmina, klockare Kämpes son Walfrid, torpare Lindstedts dotter Augusta, stalldräng Lönnqvists son Carl, arbetare Rajalins söner Edvard och Albert, arbetsmästare Rasmussons söner Oskar och Axel, mjölnare Söderholms barn Albert, Alfred, Ida och Gottfrid samt därtill ett stort antal barn till brukets arbetare. Eleverna var omkring 10 år gamla. Enligt lärarinnan anteckningar framgår det bl.a. att 14-åriga Frans Backman skulle ha rymt från arresten och en Ericas föräldrar avlidit och hon hade därför stannat på klassen.
Från läsåret 1878–79 verkade skolan officiellt som tvåspråkig. Med en biträdande lärarinna Hulda Weckman. Enspråkigt finsk blev skolan då Skolöverstyrelsen beslöt att skilja undervisningen på svenska och finska år 1986.
Till lärarens löneförmån hörde fri bostad med två rymliga rum samt brännved. Bostaden var belägen i skolans norra ända och ingången var i skolhusets vackra femhörniga slutna farstu. (Bergroth 2012, 328)
Lärare och elever vid Koski privata skola 1920.
