Skolan verkade 1968-1972.
Redan i folkskoleförordningen av år 1866 och i Överstyrelsens för skolväsendets cirkulär från år 1893 och år 1900 stadgades det om fortsättningsundervisning vid folkskola på landsbygden. I Korpo omnämndes fortsättningsundervisningen första gången hösten 1901. Direktionen för Kyrklandets folkskolor konstaterade: ”Emedan flere unga personer önskat deltaga i en fortsättnings skolkurs, och läraren vid Galtby folkskola D.A. Danielsson, lovat åtaga sig ledningen av en sådan, beslöt direktionen att vid nämnda skola under pågående läsår anordna en dylik kurs…med tre timmars undervisningstid mellan kockan 5-8 varje onsdag och lördag samt … anhålla om vederbörligt tillstånd därtill. Kursen fick fortsättning under flera år. Kursernas innehåll och omfattning i Korpo är obekant men var vanligen dels en repetition av högre folkskolans lärokurser, dels inriktade på praktiska ämnen. De första fasta lärokurserna för fortsättningsundervisningen utformades av 1912 års läroplanskommitté. Fortsättningskurserna skulle huvudsakligen omfatta praktiska ämnen, och sträcka sig över två läsår, för att vara ”ett föreningsband mellan läraren och hans forna folkskoleelever under brytningsålderns farligaste tid”
Våren 1953 tog folkskolnämndens sekreterare, Bertel Eklund, upp frågan om centraliseringen av fortsättningsundervisningen. Han påpekade att kurserna var av olika innehåll och omfattning och skolor med lågt elevantal kan ordna kurser endast vartannat år. Kommunfullmäktige godkände arrangemanget, men framhöll att kurserna borde arrangeras vid sådan tid att de inte störde skördearbetet. (Holmström 1985, 100-101)
När Korpo kommun centraliserade sin fortsättningsundervisning var man redan medveten om att utvecklingen skulle gå mot inrättande av en medborgarskola. I folkskollagen av år 1957 stadgades att folkskolan skulle bestå av en sexårig folkskola och en två-årig medborgarskola som under en övergångstid under särskilda omständigheter kunde vara ettårig eller ersättas av en kurs om minst 200 timmar, förutsatt att den egentliga folkskolan var sjuårig.
Medborgarskolan blev en praktiskt inriktad skola som skulle förbereda för det praktiska livet och utgöra en förutsättning för elevernas yrkesval. Meningen var att medborgarskolan skulle ha minst 100 elever, men kunde startas med 50. Från 1962 kunde medborgarskolan få en nionde klass. För att kunna inrätta livskraftiga skolor med möjligheter till linjeval slog sig flera kommuner ihop.
Sommaren 1958 samlades representanter för Korpo, Houtskär, Nagu och Iniö för att bilda ett gemensamt medborgarskoldistrikt. Skolstadgan ändrades så att Korpo, Houtskär och Iniö kommun skulle bilda ett gemensamt medborgarskoldistrikt. Från hösten 1953 gjordes fortsättningskurserna gemensamma för Korpo, Houtskär och Iniö kommuner och hölls i form av en 200 timmars kurs vid Houtskärs kyrkliga folkhögskola. Det sammanlagda elevantalet var ca 50. Undervisning meddelades främst i praktiska och yrkesinriktade ämnen. Däremot dröjde det till år 1968 innan man kunde enas om placeringen av en ettårig gemensam medborgarskola i Stabshuset i Korpo Kyrkoby. Det första året hade skolan 33 elever varvid eleverna från Houtskär och Iniö måste inkvarteras i Korpo. Skolans första lärare blev Tomas Lybeck och Gunilla Holmström.
Pga. svårigheterna med lokaliteterna, kompetenta lärare och möjligheterna till gruppbildning insåg kommunerna att skolan inte kunde fullgöra sin uppgift på ett tillfredsställande sätt och indrogs 31.7.1972. I stället gick skärgårdskommunerna samman med Pargas köping till ett gemensamt medborgarskoldistrikt med en treårig medborgarskola i Pargas. Följande år övergick dessa kommuner till grundskolan i årskurs 1-5 och därefter med 1 årskurs till varje år varvid medborgarskolan år 1975 ersattes av grundskolans högstadium. Medborgarskolan hade det oaktat spelet en viktig roll i yrkesorienteringen i Väståboland. När grundskolan sedan infördes 1977 också i de högre klasserna försvann medborgarskolan från skolarenan.
- Holmström Bengt: Folkskolundervisningen i en skärgårdskommun. Skolväsendet i Korpo under åren 1884-1984. Korpo, 1985
- Andrén Roland, Westerby Jari, Pajula Marja:100 år skola i Nagu, Nagu, 1987.