Skoldatabasen

Ny skolbyggnad fick Käldinge 1938.(Andrén m.fl. 1987, 31)

Skolan verkade1888-2005.

Skolan grundades 1888 av kommunalrådet J.J. Fogelberg. Då befolkningen i Nagu under slutet av 1800-talet växte kraftigt, blev behovet av flera skolor i kommunen utöver Risis allt mera uppenbar. Johannes Julius Fogelberg tog initiativet till att en skola i Käldinge och år 1888 öppnade den sina dörrar framför allt för elever från Lillandet. Han var enda barnet och efter sin mors död ärvde han gården och beslöt att tillsammans med sin hustru Lotten eller Margareta, Elisabeth Charlotta (f. Finkenberg) upplåta lokal för skolan. Det första året var skolan inrymd i gårdsbyggnaden, följande år fick skolan tillgång till en gammal pipkritfabriks byggnad. Där inrättades en skolsal och en kammare för slöjd samt två rum och kök för lärarinnan. I väntan på statsbidrag åtog sig ingenjörskan Ingeborg Wigren, syster till Fogelberg, att sköta undervisningen utan ersättningsanspråk. Följande år sökte hon sig till seminariet i Ekenäs och återkom sedan år 1892 till Käldinge som behörig lärare för tre år. Skolmat infördes 1927, gratis från 1944. Fast lägre folkskola inrättades 1930. Fortsättningsskolan infördes 1934. Ny skolbyggnad fick Käldinge 1938.

Skolan fick slutligen 1955 ett internat (elevhem) för de barn som hade lång och ofta svårforcerad skolväg. Internats frågan togs upp i fullmäktige år 1938 av ett antal Pensarbor och kunde sedan byggas år 1955. Den första terminen bodde 26 barn på internatet, men alla som sökte dit fick inte plats. Internatet drogs in år 1997 då skjuts kunde ordnas för de återstående eleverna på internatet. Till en början hyrdes torpet Smedas där pojkarna inkvarterades, medan flickorna inkvarterades i lärarinnelokalen.

I början av 1960-talet hade skolan mellan 50-60 elever per år, men en tredje lärartjänst fick inte inrättas emedan alla elever inte hörde till skolans distrikt. I slutet av 1970-talet hade elevantalet sedan sjunkit så lågt att indragning skymtade. Då justerades elevantalet för tvålärarskolor först till 23 och sedan till 16 för att år 1987 vara 12 elever. Den ändrade inställningen till förmån för perifera skolar har gjort att flyttningsrörelsen vände och elevstatistiken började åter visa uppåt på 1990-talet.

Läsåret 1962-63 tillverkade eleverna under slöjdtimmarna tre kanoter under lärare Jarl Westerbergs ledning. Två år senare tillverkade de över 200 fågelholkar som såldes och med de medlen inköptes en TV till skolan. Tidigare eleverna sittande på trappan till vindsvåningen följt med skoltv-sändningarna på lärarens TV-apparat. En föräldraförening bildades 1967 för att stöda skolan. Käldinge skola hade också en skolorkester som 1980 gav koncert i Vasa. Skolan har många år kunnat genomföra skolresor och lägerskolor. År 1965 fick skolan oljeeldning, varmvatten och golven bekläddes med vinylplattor.

Elever i Käldinge folkskola 1953-54. (Aminoff-Wigren 2001, 245)

Internat byggdes 1954. Långt senare utvidgades skolan med ett internat för de barn som hade lång och ofta svårforcerad skolväg. Internatsfrågan togs upp i fullmäktige år 1938 av ett antal Pensarbor och kunde byggas år 1955. Den första terminen bodde 26 barn på internatet, men alla som sökte dit fick inte plats. Internatet drogs in år 1997 då skjuts kunde ordnas för de återstående eleverna på internatet. (Aminoff-Winberg 2001, 245)

Läsåret 1962-63 tillverkade eleverna under slöjdtimmarna tre kanoter och en slänggunga under lärare Jarl Westerbergs ledning. Två år senare tillverkade de över 200 fågelholkar som såldes och med de medlen inköptes en TV till skolan. Tidigare eleverna sittande på trappan till vindsvåningen följt med skoltv-sändningarna på lärarens TV-apparat. Käldinge skola hade också en skolorkester som 1980 gav koncert i Vasa. Skolan har många år kunnat genomföra skolresor och lägerskolor.

I början av 1960-talet hade skolan mellan 50-60 elever per år. Föräldraförening bildades 1967. I slutet av 1970-talet hade elevantalet sjunkit så lågt att indragning skymtade. Då justerades elevantalet för tvålärarskolor först till 23 och sedan till 16 för att år 1987 vara 12 elever. Den ändrade inställningen till förmån för perifera skolar har gjort att flyttningsrörelsen vände och elevstatistiken började åter visa uppåt på 1990-talet. Undervisning i finska och engelska infördes 1970. Skolan blev grundskola 1973, men hade redan ett par år följt läroplan. Skolan indrogs 2005.

Lärare: Ingeborg Vigren 1888-89, Ida Uskelin 1889-91, Selma Lindblom 1891-92, Ingeborg Vigren 1892-95, Aina Malm 1895-1911, Aina Lindroos 1912-49, Lars Lindroos 1949-53, Jarl Björkstrand 1953-57, Jarl Westerby 1957- . (Andrén mfl. 1987, 27-40)

Käldinge skola i Nagu.(Bild Åbo Underrättelser 25.2.2022)

Haverö privata folkskola

Skolan inledde verksamheten på 1920-talet., men närmare uppgifter om den skolan saknas. Så återuppstod skolan för åren 1944-51 för att undervisa bla. Lars-Thorvald Anderssons barn. Skolan var inrymd i ett vindsrum där lärarinnan också själv bodde. Första lärarinnan var Iris Rantanen och därefter Olga Fahler. Bägge var utbildade småskollärarinnor. Sista året hade skolan bara två elever. (Andrén mfl. 1987, 35-36)

• Aminoff-Winberg Johanna: Nagu sockens historia II. Åbo 2001.
• Andrén Roland, Westerby Jari, Pajula Marja:100 år skola i Nagu, Nagu, 1987.
• https://fi.wikipedia.org/wiki/Luettelo_Varsinais-Suomen_kansakouluista