En mejeriskola hade av Finska Hushållssällskapet grundats år 1875 på Ingerois gård i St. Bertils (Perttilä) i närheten av Salo, men flyttades år 1882 till Gesterby gård. Skolan utbildade mejerskor i en tvåårig utbildning med fyra elever per årskurs och var i princip tvåspråkig så att varannan kurs var svenskspråkig, varannan finsk. De första åren undervisades dock nästan enbart på svenska. Teoriundervisningen bestod mest av räkning och skrivning, andra året utökat med mejeri och hushållslära. Den praktiska undervisningen bestod av arbete i ladugård och gårdens mejeri. Sommartid arbetade eleverna i ladugården och mejeriet och förutsattes på si fritid syssla med handarbete. Andra årets elever skulle klara av att sköta hela verksamheten i mejeriet, såväl smör- som ostberedning som bokföring. Dessutom skulle de utföra hushållsuppgifter på gården, något som väckte viss kritik. Finska Hushållsällskapets officiella ståndpunkt var att mejerskorna i yrkeslivet borde kunna kombinera en tjänst på mejeriet med hushållsarbete. De utexaminerade mejerskorna hade i allmänhet inte några svårigheter att få arbete. Ett stort antal små mejerier grundades på landsbygden på denna tid och yrkeskunniga mejerskor var eftersökta samt utgjorde en av de första möjligheterna till professionell karriär som öppnades för landsbygdens kvinnor på 1800-talet.
Mejeriskolan flyttades år 1889 till Wihurila gård i Halikko och år 1894 till Överby gård i Bjärnå där den kombinerades med en kreaturskötareutbildning och verkade fram till år 1916 som finskspråkig.
(Ginström, Grün 1997, 19)
- Ginström Martin, Grün Torolf: Tre skolor, två stadier, ett mål. Åbo 1997