I Dalsbruks skola på Kimitoön går årskurserna 1-9. Den äldsta delen utgörs av f.d. folkskolan, medan tilläggsutrymmen har byggts för årskurserna 7-9. (Foto MG 2017)
En videopresentation av skolan har skapats av eleverna:
https://www.youtube.com/watch?reload=9&v=SCF6uGEEhQs
Försöksskolan i Dalsbruk
inför övergången till grundskolan blev Dragsfjärd utvald till den första svenskspråkiga försökskommunen. Högstadieskolans föreståndare Rainer Gustafs har genom att publicera högstadieskolans årsberättelser de tio åren från läsåret 1968-69 till 1978-79 dokumenterat den processens både framgångsrika och mindre framgångsrika sidor. Det unika dokumentet visar hur planerna för grundskolan urholkades av ekonomiskt-politiska orsaker och bidrog till att framkalla oro också bland eleverna.
16.5.1968 undertecknades undervisningsministeriets tillstånd att i Dragsfjärd få inrätta en svenskspråkig experimentskola, varigenom medborgarskola och experimentmellanskola som byggde på folkskolans sex årsklasser sammanslogs till ett treårigt högre stadium av grundskola. I experimentgrundskolan skulle bedrivas skolförsöksverksamhet i syfte att inrätta en nioårig grundskola. Undervisningen på grundskolans högre stadium skulle meddelas i för samtliga elever gemensamma ämnen till vilka hör två för eleverna främmande språk och vilkas lärokurser kunde vara av olika omfång, samt undervisning i valfria ämnen.
I praktiken innebar det att Dragsfjärds-Hitis medborgarskola och Dragsfjärds kommunala mellanskola som sedan höstterminen 1965 hade arbetat i samma skolhus förenades under samma direktion och föreståndare. Läroplanen för grundskolan tillämpades redan under detta läsår. Kommunen hade erfarenhet av försöksverksamhet emedan Dragsfjärd kommunala mellanskola hade verkat som försöksmellanskola sedan 1961. Höstterminen 1965 då det nya skolhuset togs i bruk införlivades Hitis kommun i medborgarskoldistriktet. Dragsfjärd och Hitis kommuner sammanslogs från år 1969. Grundskolan som från början omfattade dessa båda kommuner kom pga. sammanslagningen att kallas Dragsfjärds grundskola. Det sammanlagda elevantalet var då 173.
I årskurs 7 följdes från läsåret 1968-69 grundskolans timfördelning. Lärarna kallades av Skolstyrelsen och det svenskspråkiga distriktet till ett antal informationstillfällen. Informationstillfällen ordnades också i läroämnena finska, modersmål och historia, matematik samt biologi och geografi. Skolans föreståndare Rainer Gustafs ordnade informationstillfällen om grundskolan för föräldrarna i folkskoldistriktet i kommunens fyra svenskspråkiga folkskolor: Dalsbruk, Björkboda, Ytterkulla och Söderlångvik. Högstadieskolan inspekterades detta första läsår av folkskolinspektör Lindfors, överinspektör Åberg samt särskilt av ämnesinspektörer för undervisningen i huslig ekonomi, handarbete, slöjd, el- och motorlära. Elever bosatta utanför Dalsbruk erhöll skolskjuts och 17 elever från skärgården inkvarterades hos privatpersoner.
Eleverna i årskurs 7 delade i nivåer i matematik, finska och engelska. Nivåerna blev i finska allmän kurs, mellankurs och utvidgad kurs, i engelska och matematik endast allmän kurs och utvidgad kurs. I engelska omfattade den allmänna kursen endast 2 vt, medan den utvidgade kursen omfattade 4 vt. Tillvalsämnen som erbjöds var: maskinskrivning, biologiexperiment, muntlig framställning, teckning, handelslära, handarbete, träslöjd och metallslöjd. Läroämnet yrkesorientering kompletterades genom yrkespraktik på fritt valda arbetsplatser.
Under det första läsåret utgjorde läroböckerna det största problemet eftersom de inte innehöll de kurser grundskolan skulle följa. Individualiseringen och effektiveringen av undervisningen enligt grundskolans läroplan stötte också på hinder pga. skolans brist på nödig AV-utrustning. Under det tredje läsåret som experimentskola konstaterades att de orter som inte tidigare hade haft kommunal mellanskola hade dragit mest nytta av reformen. Det framgick att grundskolan med sina många valmöjligheter kom att splittra det gamla klassystemet. Man övergick till att tala om årskurser. Införandet av ett system med ämnesrum utföll till stor belåtenhet. Informationsverksamheten fortsatte och nivågrupperingen utvidgades till att omfatta också kemi- och fysikundervisningen. Som nya tillvalsämnen infördes fotografering, yrkestreckning och metallslöjden kompletterades med motorlära. Elevantalet sjönk emellertid till 150, varav 16 elever behövde inkvartering.
Då statsrådet beslöt att Dragsfjärd skulle övergå till grundskola hösten 1972 kom kommunen att bli den första i landet som hade en fullt genomförd grundskola på svenska. Det innebar också att experimentåren var slut och att årskurs 9 som hade varit frivillig i experimentskolan blev obligatorisk för alla elever. Det största problemet var alltjämt bristen på lämpliga läromedel. Ett elevråd grundades 1972 för att bättra på förhållandena mellan lärare och elever. Dess tema för läsåret var ”Trivsel i skolan”. Elevrådet fick ett källarrum till förfogande som inreddes så trevligt som möjligt och till vilket erhölls tidningar som eleverna kunde läsa under håltimmar.
Bland tillvalsämnena hade fotograferingen utgått och bokföring införts. I biologi infördes en specialkurs. Motorläran kompletterade åter metallslöjden. I nivåkurserna började man tala om lång och kort engelska. Uppgifter saknas om att eleverna skulle ha indelats i nivåkurser i kemi och fysik. Villkorsförhör hölls alltjämt, men att uppgöra en tabell över medeltal, villkorister och kvarstannare i grundskolan skulle ha givit en felaktig bild av förhållandena då den inte skulle ha haft någon praktisk betydelse emedan de elever som skulle ha erhållit villkor eller kvarstannat enligt tidigare system nu föredrog att flytta till lägre nivå ifall de inte klarade villkorsförhöret.
Övergången till ordinarie grundskola 1972 innebar en viss stabilitet i undervisningen då lärarna fick arbeta ostörda av kurser och informationstillfällen som under försöksperioden ständigt hade avbrutit deras verksamhet. Lärarna har också kunnat skönja ett på nytt vaknat intresse för studier som praktiskt taget bröts ned i sambandmed övergången från mellan- och medborgarskola till grundskola. Några elever förflyttades också från lägre till högre nivå. Detta läsår var endast 6 elever inkvarterade, men så hade också hela skolans elevantal sjunkit till 116 elever.
I sin berättelse för läsåret 1973-74 skrev skolans föreståndare Rainer Gustafs att de tidigare tio försöksåren först som kommunal mellanskola och sedan som grundskola hade lämnat djupa spår i skollivet och undervisningen. Genom att grundskolan hade blivit införd hade lärarna fått en lugnare och tryggare arbetsperiod som gav möjlighet att mera inrikta sig på skolans inre arbete och att placera eleven i centrum enligt grundskolans intensioner. De positiva fördelarna övervägde jämfört med tidigare system och små högstadieskolor som denna, med två serier, hade visat sig ha ett berättigande eftersom det i en liten högstadieskola åtminstone lika bra som i en större går att utveckla elevens särart.
De svårigheter som föreståndaren alltjämt stötte på var att undervisningen i yrkesskolor, institut och gymnasier i högre grad borde beakta grundskolans läroplan. Skolan i Dragsfjärd hade detta läsår 127 elever, av vilka endast en elev behövde inkvartering. I gemensamma ämnen hade eleverna 50 timmar per årskurs förutom för de som läste kort kurs i engelska vilka hade 45 timmar per årskurs. Antal timmar per dekad blev 56/64. I tilllvalsämnen och specialkurser 6/14(19) timmar per årskurs. Bland de valbara kurserna fanns nu också en kurs i barnavård. Ett av de mest valda tillvalsämnena var alltjämt maskinskrivning.
Läsåret 1974-75 drabbades skolan av grundskolans sparprogram, som medförde försämringar i gruppindelningen som bla. förorsakade många håltimmar för eleverna. Föreståndaren konstaterade kritiskt att grundskolan har blivit en byråkratisk instans som saknar smidighet och intresse för att ge eleverna de möjligheter som grundskolan ursprungligen lovade. I engelska befriades också ett större antal elever än tidigare. Endast en elev flyttade från lägre till högre nivå.
Läsåret 1975-76 föll specialkurserna bort pga. sparprogrammet. De återstående få tillvalsämnena kunde enligt föreståndaren väl införlivas i de gemensamma läroämnena. Specialkurserna hade givit både lärare och elever motivation för skolarbetet och bortfallet upplevdes som en tråkig likriktning som knappast ens har betydelse för kostnaderna. Större inbesparingar ansåg föreståndaren att det skulle ge om nivåkurserna slopades. Enligt timplanen erhöll eleverna 22,5-30 veckotimmar obligatorisk undervisning och 3-5 timmar undervisning i tillvalsämnen per årskurs.
Läsåret 1975-76 var arbetsron ett av de viktigaste samtalsämnena inom hela skolväsendet. Den fria stil som skolungdomen uppvisade hade fört med sig mycket gott, men också problem med arbetsron främst för att eleverna i årskurs 7-9 ännu inte ansågs kunna ”ta ansvar för sin frihet”. Tidigare ansågs ofta att det enbart var skolan som var orsaken till oron, men nu insåg man att hemmen och de förtroendevalda har en avgörande betydelse för arbetsron i skolan. Därför skulle det ha krävts en attitydförändring till skolan för att den skulle kunna arbeta enligt de linjer som grundfskolreformen hade utstakat.
För att inte behöva inkvartera elever från skärgården gjordes försök med dagliga skoltransporter för skärgårdseleverna med undantag för de hårdaste vinterveckorna, med den påföljden att arbetsordningen behövde omarbetas så att dagens första lektion inte skulle innehålla språk. Skärgårdselevernas arbetsdagar borde inte skulle bli onormalt långa.
Timplanen omfattade 22,5-30 timmar undervisning i obligatoriska ämnen och 3-5 timmar tillvalsämnen. Ur tillvalsämnena hade maskinskrivning tillfälligt fallit bort och huslig ekonomi blivit det populäraste ämnet. Uppgifter om att någon elev skulle ha överflyttats till högre nivåkurs saknas detta läsår.
Läsåret 1977-78 konstaterade föreståndaren att skolan hade verkat med grundskolans läroplan i tio år och under den tiden hade det framkommit att samhället saknar resurser för att utveckla grundskolan enligt de linjer som gällde under försöksåren. Såväl eleven i centrum som nivågrupperingen hade kommit i farozonen. Med temat hyfs och hänsyn hoppades föreståndaren att man skulle kunna bidra till större förståelse för skolan och det arbete lärare och elever utför.
Enligt timplanen hade eleverna på alla årskurser 30 timmar per vecka varav 4 var valfria ämnen i årskurserna 8 och 9. Antalet elever befriade från engelska sjönk till bara en. Bland de bara fem valfria ämnena var huslig ekonom överlägset populärast.
Läsåret 1978-79 hade musikundervisningen i skolan rönt utökat intresse och en kör hade bildats. Skolan hade 138 elever och undervisade 30 vt/årskurs, varav 4 vt tillvalsämnen. Skärgårdseleverna fick transport hem varje dag utom under de hårdaste vinterveckorna.
I stället för sedvanliga friidrottstävlingar inom skolans ram ordnades 1978-79 idrottstävlingar mot Kimitonejdens högstadium varvid Dragsfjärds grundskola vann med sina 160 poäng mot Kimitonejdens 68.
Dragsfjärds experimentgrundskolas högstadium. Årsberättelser. (Rainer Gustafs) Åbo, 1969.