(Foto från skolans historik 2018)
Björneborgs svenska samskola är en svenskspråkig privatskola i Björneborg i Finland, grundad år 1892. Skolan har omkring 300 elever och är den enda svenskspråkiga skolan i landskapet Satakunda. Från och med 1.8.2018 är även daghemmet en del av skolan. Skolans adress är Otavankatu 16, ingången från Mikonkatu.
Skolans gamla byggnad.
Den första skolan i Björneborg grundades på 1500-talet och torde ha varit en barnaskola – ett pedagogi som snart kompletterades med en trivialskola. Dessa var offentliga skolor i motsats till den nuvarande privata skolan som kan sägas förvalta dessa skolors arv. Trivialskolan i Björneborg hade fyra latinklasser och en apologistklass och motsvarande mängd lärare: rektor, konrektor högre och lägre kollega samt apologist enligt skolordningen från år 1724 (Hanho 1947,103). Under stora ofreden flyttades trivialskolan till Raumo och återvände till Björneborg först 1722.
När Björneborgs svenska samskola började sin tillvaro som en svenskspråkig samskola den 1 september 1892, var det ingen ny skapelse själva verket var det endast ett nytt skede av en nästan fyrtioårig utveckling. I Finland hade läroverken länge varit avsedda endast för gossar. Först efter skolordningen år 1843 möjliggjordes grundandet av fruntimmersskolor. I slutet av 1840-talet inrättades två svenskspråkiga flickpensionat i Björneborg. Där kunde årligen 20-30 högreståndsflickor lära sig handarbete, sofistikerat uppträdande samt kommunikationsförmåga på franska. Fruntimmersföreningen i Björneborg grundade år 1848 en skola för stadens fattiga flickor. Där fick ungefär 15 flickor undervisning årligen. Kvinnornas rätt till utbildning började ta sina första steg.
Redan år 1866 hade den Kejserliga Senaten beviljat tillstånd att öppna en svenskspråkig flickskola i Björneborg, benämnd Privata fruntimmersskolan. Skolan inrättades med hjälp av högre elementarskolans kollega Samuel Wilhelm Hellgren och prostänkan Hilma Winter. Skolan verkade i doktor Theodor A. Tigerstedts hus nära Rådhuset. Kurserna i denna skola var fördelade på tre klasser, var och en med två-årig kurs. De motsvarade inte eller var inte ens avsedda att motsvara vad man i allmänhet menade med ”fullständig fruntimmersskolekurs”. Flertalet av eleverna som gick ut skolan avslutade sin skolbildning vid någon av de större flickskolorna i Helsingfors eller Åbo om de hade möjlighet till detta. På den tiden erhöll läroverken en stor del av sin finansiering genom statliga bidrag och skolornas existens var delvis beroende av denna finansieringsform. Björneborgs privata fruntimmersskola fick statsbidrag som emellertid befanns vara otillräckligt. Därför bildades en garantiförening med syfte att upprätthålla en fullständig svensk flickskola i staden.
År 1884 gjorde garantiförenigen, företrädd av kommerserådet Wilhelm Rosenlew och kommerserådinnan Maria Grönfelt, en framställning till Kejserliga Senaten, att den skulle få överta Privata fruntimmersskolan i Björneborg och omorganisera den. Wilhelm Rosenlew hade redan många år upprätthållit förberedande skolan och också varit fruntimmersskolans säkraste stöd. Han hade också ställt en av firmans mest värdefulla gårdar med utomordentligt fördelaktigt läge till de två skolornas förfogande. Den blivande skolan skulle kallas Privata svenska fruntimmersskolan eftersom det sedan några år hade funnits en finsk fruntimmerskols på orten. Den blivande skolan skulle vara då en ”fullständig, femklassig fruntimmersskola med tvåårig kurs på femte klassen.” och undervisningsspråket skulle vara svenska. År 1885 tillfogades en sjätte klass i stället för den dubbla femman. Det här ledde dock inte till någon förhöjning av statsbidraget.
Redan kort efter privata svenska fruntimmersskolans ombildning år 1884 väckte skolan närstående personer tanken på en förvandling av skolan till en fullständig svensk samskola med till universitetet ledande kurser. Björneborgs högre svenska elementarskola(före detta trivialskola) för gossar hade förlorat rätten att dimittera studenter till universitetet år 1830 och blivit endast ett fyrklassigt lyceum. Detta hade direkt påverkat skolans elevantal som började minska betydligt. Nedgången ökade då ett finskt åttaklassigt lyceum grundades i staden år 1879. År 1880 hade svenska elementarskolan ännu 75 elever men 1888 var elevantalet nere i 19. Många föräldrar sände sina söner till skolor på andra orter eller satte dem i den i det finskspråkiga lyceet.
Eftersom förhållandena i staden inte medgav underhåll av två fullständiga svenska läroanstalter, ett åttaklassigt lyceum och en sexklassig flickskola beslöt man sammanslå de två skolorna och bilda en åttaklassig till universitetet ledande samskola för gossar och flickor. På så sätt erbjöd man tillfälle att ge även döttrarna en grundligare, mera tidsenlig bildning än den vanliga fruntimmersskolan förmådde bibringa. Till dess hade den svenskspråkiga bildade klassens flickor lärt sig s.k. lämpliga ämnen såsom språk, välskrivning, handarbete och sång. Utbildningsreformen understöddes på ovan nämnda grunder även av sådana personer som inte ville inse samundervisningens uppfostrandebetydelse.
På våren 1887 inlämnades till Kejserliga Senaten en mycket vördsam ansökan om att Privata svenska fruntimmersskolan måtte få ombildas till en samskola klass för klass och förena den fyrklassiga svenska elementarskolan till en del av denna nybildade samskola. Sedan hösten 1890 hade en förberedande skola för gossar och flickor verkat i fruntimmersskolans lokal (under särskild ledning och helt privat bekostad) Nu gällde det bara att slå ihop den med med det fyrklassiga lyceet. Förslaget gick igenom i den Kejserliga Senaten.
Situationen hade blivit allt allvarligare då vårvintern 1892 utfärdades ett påbud att Björneborgs svenska lyceum för gossar skulle upphöra klass för klass från nästkommande läsår. Garantiförenigenföreträdd av Wilhelm Rosenlew, Ernst Schildt, Gerda Frietsch, Jenny Nordgren, A. Bergbom, E.A. Lydecken samt svenska samskolans vänner på orten gav sig inte. Ett aktiebolag med namnet ”Björneborgs svenska samskolas aktiebolag bildades och skolans verksamhet skulle börja så snart halva aktiekapitalet var tecknat. En interrimsstyrelse skulle ingå med ansökan om vederbörligt tillstånd att få överlåta fruntimmersskolan till aktiebolaget och att bolaget skulle få successivt ombilda sagda skola till ett fullständigt till universitetet ledande läroverk för gossar och flickor samt att skolan skulle subventioneras av staten. Mitt under detta energiska arbete avled Wilhelm Rosenlew vid en ålder av 60 år då han tillsammans med Ernst Schildt skulle resa per tåg till Helsingfors för att inlämna handlingarna till Kejserliga Senaten. Det blev därför Rosenlews svärson Schildt som måste fullgöra uppdraget.
Samskolan kunde inleda sin verksamhet den 1 september 1892 med två klasser, varvid tredje förberedande klassen blev samskolans första klass och fruntimmersskolans klass I samskolans andra klass. undervisningen inleddes 1 september trots att skolan inte hade fått vederbörliga tillstånd förrän 7 mars 1893. Eleverna i Björneborgs svenska samskola var mestadels barn till firma W. Rosenlews svenskspråkiga personal. Skolans och Rosenlew-företagens förbindelse var tydlig så änge som Rosenlew verkade som självständiga företag.
I den nygrundade samskolan fick alla elever lära sig svenska, finska, tyska, religionskunskap, aritmetik, geografi, gymnastik, handarbete, slöjd, välskrivning och sång. Arbetstiderna i skolan var 9-11 och 12.30-1430, men första förberedande klass dock endast 11.30- 14.30. Den nybildade skolan inledde sin verksamhet i Privata Fruntimmersskolans lokal i hörnet av Gallen-Kallelankatu och Pohjoispuisto (dåvarande Torggatam och Norra Esplanaden).
I årsberättelsen 1892-93 står att läsa ”att den nuvarande skoltomten erbjuder barnen fördelen af en rymlig, torr och öppen lekplats i fria luften; en plats som genom framtida planteringar kunde erbjuda äfven skugga och grönska och därigenom bli icke allenast en angenäm uppehållsort för skolans lilla värld under den vackra årstidens lediga stunder, utan äfven en prydnad för staden.”
Under skolans första läsår 1892-93 var antalet elever 48. En av eleverna hade finska som modersmål. Björneborg var hemort för 43 elever.
Under åren 18923-1967 var samskolan nioklassig. Förberedande skolan var treklassig med folkskolekurser. År 1967 omändrades det då nioklassiga läroverket med tre förberedande klasser till ett åttaklassigt läroverk och den fyrklassiga Privata svenska folkskolan ersattes av de förberedande klasserna.
År 1974 då regionens skolor övergick till grundskolesystemet förblev Björneborgs svenska samskola en privat grundskolan ersättande skola för årskurserna 1-9 samt ett privat treårigt gymnasium. Privata svenska folkskolan upphörde då med sin verksamhet.. Samtidigt övergick Kauttua privata folkskola i skolbolagets ägo och blev därigenom officiellt en förberedande skola för samskolan. Eleverna från Kauttua kom huvudsakligen att inkvarteras på Internatet. (Laine 2015).
Rektorer vid Björneborgs svenska samskola:
Gerda Frietsch 1892-94
Aina Henriksson 1894-96
Uno Lagerblad 1896-1920
Torsten Helsingius 1920-57
Harry A. Rinne 1957-65
Björn-Olof Malmström 1965-95
Lena Finne 1995-98
Clas-Eric Palm 1990-2002
Ulrika Hollsten 2002-
(Laine 2015, 24-38)
Samskolans internat (Foto Tarja Laine)
Samskolan fick ett internat (Inttis) där elever från närliggande kommuner kunde bo under skolveckan. Från 1950-talet fick internatet också elever från andra landskap såsom Södra Österbotten och Åland. Under de sista åren bodde ¨på internatet också lärare samt ishockeyspelare. Internatet kom att upplevas av eleverna som ett andra hem. Internatets långvariga föreståndare Ulla Vapaavalta (1920-2012) kallades ”Tant” av invånarna. Internatets elever klarade sig i allmänhet bra i skolan kanske för att det i internatet skulle iakttas tystnad under en och en halv timme varje dag då eleverna skulle göra sina läxor. Internateleverna blev kända för att vara trygga och bra elever. som man kunde lita på. De höll ihop som en egen stark grupp. I elevhemmet var språket automatiskt svenska, medan språket med de andra eleverna i skolan ofta var finska. Det kändes hemvant medan det i skolan kunde bli ett förskräckligt tryck på elever som inte var bra på finska. Under veckoslut och lovtider höll elevhemmet stängt. Livet i elevhemmet var dock inte bara en dans på rosor för många elever längtade starkt efter ett vanligt liv i det egna hemmet.
Tarja Laine: Hur BSS blev BSS – Den svenska skolan i Björneborg
1562 En ABC-skola i Björneborg nämns första gången (Skolan har antagligen grundats redan 1558).
1830 De sista studenterna dimitteras från Björneborgs trivialskola
1841 Skolan ombildas till en högre elementarskola med fyra klasser
1842 Skolan blir ett lyceum med fyra klasser
1849 Svenska flickskolan i Björneborg inleder sin verksamhet i gården nr 270 i femte stadsdelen i hörnet av Stora Slottsgatan och Steinheilsgatan (idag Juhana Herttuankatu) Skolan flyttar sex gånger under åren 1850-1865.
1866 Den första privata svenska fruntimmerskolan börjar sin verksamhet i Franges gård nr 90 i andra stadsdelen (vid hörnet av Katharinagatan och Konstantingatana, nu Gallen-Kallelankatu)
1884 En fullständig sexklassisk fruntimmersskola, Gerda Frietschs skola börjar i doktor Tigerstedts lokaler i gård nr 1 första stadsdelen, i hörnet av Alexandragatan och Östra Rådhusgatan (idag hörnet av Hallituskatu och Selim Palmgreninkatu) under kommerserådet Wilhelm Rosenlews ledning. Gerda Frietsch blev senare samskolans första rektor.
Det fyrklassiga lyceet blir en elementarskola.
1886 På sitt möte i oktober väljer Garanterna för privata svenska fruntimmersskolan en kommitté för att förbereda frågan om skolans fortsättning i befintlig form eller möjligen som samskola.
1887 Första försöket görs för att grunda en samskola för flickor och pojkar. Den första september börjar fruntimmersskolan sin verksamhet i ny lokal i garvare Enqvists gård på tomten 43 i första stadsdelen (i hörnet av Norra Esplanadgatan och Konstantinsgatan). På tomten står två byggnader – den blivande samskolans lokal (byggd 1884) och de blivande rektorsbostaden (byggd år 1853).
1889 Kommerserådet Wilhelm Rosenlew köper den aktuella tomten nr 43.
1890 En förberedande skola med två klasser för både gossar och flickor går samman med fruntimmersskolan.
1891 En kommitté tillsätts under Wilhelm Rosenlews ledning för att grunda en samskola.
1892 Björneborgs svenska samskola (BSS) inleder sin verksamhet i nuvarande (2018) Konstskolans lokal.
1899 Svenskspråkiga elementarskolan för gossar avslutar sin verksamhet och de fyra kvarvarande pojkeleverna flyttas över till samskolan.
1900 Skolans första studenter Ebba Grundstroem och Rafael Hellström dimitteras. Ebba Grundstroem var den första kvinnliga studenten i Björneborg. Skolan är nu fullt utvecklad och komplett med en nionde klass och en tvåårig förberedande skola.
1917 Skolans 25-års jubileum.
1928 Elevhemmet på Annankatu 10 börjar sin verksamhet.
1942 Skolan fyller 50 år, men ingen fest ordas på grund av kriget.
1947 Skolans 55-årsjubileum. En stor fets ordnas i skolan, i Teatersalongen och på Svenska klubben.
1948 Kauttua privata svenska skola folkskola startar.
1949 Den förberedande skolan blir treklassig. Arkitekt Torkel Nordman säljer tomten 112/kvarter 36 i andra stadsdelen (blivande samskolans tomt) vid hörnet av Mikonkatu och Otavankatu till W. Rosenlew & Co Ab.
1961 W. Rosenlew & Co Ab säljer tomten 112 till ”Wilhelm Rosenlews stiftelse för svenska kulturändamål”.
1962 Grundstenen till det nya skolhuset muras på tomten Otavanktu 16. Den gamla skolan på Gallén-Kallelankatu säljs till Björneborgs stad.
1963 Samskolan flyttar till Otavankatu 16.
1967 Skolans 75-årsjubileum. En stor fest ordnas i skolan och på Svenska klubben.
1968 Den förberedande skolan slås samman med Privata svenska folkskolan och Björneborgs svenska samskola (BSS) blir en skola med nio klasser.
1974 Björneborgs stad går över till grundskolsystemet. Den privata svenska folkskolan och Björneborgs svenska samskolas fem lägsta klasser blir en grundskolan ersättande skola med nio klasser. Gymnasiet blir ett privat, fristående gymnasium.
1976 Eura kommun går över till grundskolsystemet. Den privata svenska folkskolan i Kauttua uppgår i Björneborgs svenska samskola, som hädanefter har en lågstadieskola i Kauttua. Läsåret 1976-77 är BSS som störst med 319 elever varav 90 elever är återflyttare från Sverige.
1987 Rauma Repola Oy donerar de BSS-aktier som tidigare var i Oy W. Rosenlew Ab:s ägo till Svenska kulturfonden i Björneborg. Denna blir därigenom den största enskilda ägaren till Björneborgs svenska samskola.
1990 Det gamla bostadhuset på tomten Otavankatu 14 förvärvas.
1992 Otavankatu 14, ”Rosa huset”, tas i bruk som skollokal.
Skolans 100-årsfest. En stor fest ordnas i skolan och en kamratfest försiggår på Cotton Club.
2002 Skolan i Kauttua (Eura) avslutar sin verksamhet.
2003 Mikaelsgården på Mikonkatu 20-22 tas i bruk.
2006 Elevhemmet, ”Inttis”, slutar sin verksamhet.
2016 Wilhelm Rosenlews stiftelse för svenska kulturändamål fusioneras med Svenska kulturfonden i Björneborg. I fusionen övergår tomt 112 och en del av skolhuset i Svenska kulturfonden i Björneborgs ägo. Namnet Wilhelm Rosenlews stiftelse för kulturändamål sparas som bifirma för Svenska Kulturfonden i Björneborg.
2017 Samskolan firar sitt 125-årsjubileum.
2018 Utbildningsverksamheten omorganiseras och Svenska Barnträdgården i Björneborg går samman med samskolan. Tomten invid skolan, den sk. Palojokitomten, förvärvas.
- Hanho J.T.: Suomen oppikoululaitoksen historia I. Porvoo 1947.
- Laiho Tarja: Internetpresentation
- Laine Tarja (red. Riina Haanpää): Minnen från Annankatu 10. Björneborgs svenska elevhem 1928-2006.. Turun yliopisto. Kulttuuritoiminnan ja maisematutkimuksen koululutusohjelma. Kulttuurituotannon ja maisematutkimuksen julkaisut 49. Pori 2015
- Malmström Björn-Olof: Björneborgsskolan sattes på prov på 1970-talet. Skolhistoriskt Arkiv 31, 72-91. Helsingfors 2007.