Skoldatabasen

(foto MG 2014)

Brusaby är Axxells naturbruksenhet på Kimitoön i Åbolands skärgård. I Brusaby studerar ca 100 ungdomar och 350 vuxna. Brusaby gård i anslutning till skolan drivs av Axxell.

För ungdomar erbjuds grundexamensutbildningar till hästskötare, djurskötare, landsbygdsföretagare och skogsarbetare/ skogsserviceproducent.

Vuxna kan välja mellan kortkurser och utbildningar som förbereder till hela eller delar av examen. Vi erbjuder utbildningar för grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina. Utbildningarna varierar från heltidsstudier på Brusaby till flerformsstudier, vilka förverkligas som närstudier på Kimito eller på annan lämplig ort, som distansuppgifter samt som utbildning på arbetsplats.

Skolor mer anknytning till Brusaby lantbruksskola:

Wrethalla skola för småbruk och egna hem verkade 1906-1914

Wrethalla husmodersskola och trädgårdsskola verkade 1915-1920

Vrethalla Husmodersskola verkade 1921-1988

Lantmannaskolan, Småbrukarskolan verkade 1914-1949

Högre svenska lantbruksläroverket 1916-1994

Åbolands lantmannaskola verkade 1949-1962

Brusaby lantbruksskola verkade 1962-1994

Brusaby yrkesläroanstalt verkade 1984-1994

Naturbruksinsititutet (Nbi) verkade1994-1999

Yrkesinstitutet Sydväst 1999-2008

Axxell har verkat sedan år 2008

 

Brusaby är Axxells naturbruksenhet på Kimitoön i Åbolands skärgård. I Brusaby studerar ca 100 ungdomar och 350 vuxna. Brusaby gård i anslutning till skolan drivs av Axxell.

För ungdomar erbjuds grundexamensutbildningar till hästskötare, djurskötare, landsbygdsföretagare och skogsarbetare/ skogsserviceproducent.

Vuxna kan välja mellan kortkurser och utbildningar som förbereder till hela eller delar av examen. Vi erbjuder utbildningar för grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina. Utbildningarna varierar från heltidsstudier på Brusaby till flerformsstudier, vilka förverkligas som närstudier på Kimito eller på annan lämplig ort, som distansuppgifter samt som utbildning på arbetsplats.

Naturbruksenheten har en mycket rik historia, vilken refereras nedan:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Wrethalla skola för småbruk och egna hem kallades allmänt för småbrukarskolan. Skolhuset fanns vid Wrethalla ungdomsföreningslokal. (Kujala,2006, 10)

 

Wrethalla skola för småbruk och egna hem 1906-1914

Skolan var den första i sitt slag på Kimitoön, även om det redan på 1800-talet hade gjorts ett par kortlivade försök med jordbruks- och mejeriskolor på ön. Den ena var en lantbruksskola på Vestankärr gård 1856-1861, den andra en mejeriskola på Gesterby gård 1882-1889.

I detta hus verkade lantmannaskolan i Kimito. Kimito ungdomsföreningen där Nils-Oskar Jansson var eldsjälen hade redan 1906 grundat en småbrukarskola, som 1914 delades upp i en lantmanna- och en husmodersskola. Skolan kom senare att bli en del av den mera utvecklade yrkesutbildningen på Kimitoön. Idag är skolhuset Kimito ungdomsförenings lokal Wrethalla. Framför huset har på små stenpelare placerat minnesplaketter för föreningens grundare Adèle Weman och Nils-Oskar Jansson.

Initiativet till småbrukarskolan kom från Nils Oskar Jansson. på Oskarsdagen 1905.Han presenterade sin tanke i tidningen Västra Finland 1906 och skrev att: ”Skolan skall  ej bliva en fabrik för inspektorer och arbetsledare åt de stora herregodsen, utan en vägledare för de små lägenheterna,, torpens och täppornas bebrukare.”  Jansson uppmanade alla parcellägare, torpare, drängar, pigor och statare att sätta sig på skolbänken och att hushålla med sin lön, så att de kunde bekosta sig en sex månader lång vistelse vid skolan. Jansson hoppades att skolan skulle ge eleverna insikter i ”hur de skall förfara med sin jord för att av denna framtvinga den största möjliga avkastning.” och därigenom kunna försörja sig och vara oberoende av andra.

Skolan placerades i Vreta invid ungdomsföreningslokalen Wrethalla. Det centrala läget på den största ön i Åbolands skärgård i närheten av service och möjliga samarbetspartner. Ungdomsföreningen köpte Labbnäs gamla prästgård i Dragsfjärd, flyttade den till Vreta där den byggdes om till skolhus. Nils Oskar Jansson gjorde själv ritningarna till skolhuset i två våningar med skolsal, handarbets- och slöjdsal, lägenhet för föreståndaren och fem elevrum: tre för manliga och två för kvinnliga elever eftersom skolan skulle vara en internatskola.

Skolan hade första läsåret 16 elever, jämt antal gossar och flickor i åldern 17-19 år. Samtliga elever hade gått ut folkskolan och en var tom. student. Under åren 1906–1914 besöktes skolan av 143 elever av vilka merparten kom från Kimitoön men några också från andra delar i landet. Många kom från hantverkar- eller arbetarmiljö. Skolavgiften var 20 mk och för förplägningen betalades skilt.

Läsåret pågick från 1 november till 1 maj. Skolarbetet pågick intensivt från bittida till sent om kvällen. Läsordningen omfattade bla. praktisk ladugårdsskötsel, aritmetik, geometri, kemi, geologi, bokföring, hälsolära, svenska, sång och slöjd eller handarbete. Sångundervisningen ansågs ha en fostrande betydelse för eleverna. Skoldagen kunde avslutas med en kort obligatorisk skogspromenad. Utomstående föreläsare besökte ofta skolan och kunde stanna ett par dagar. Nils Oskar Jansson fungerade flera år som skolans trädgårdslärare och föreläste dessutom ofta i skolan. På kvällarna ordnades ofta diskussionstillfällen med olika teman eller litteraturläsning.

Ungdomsföreningen köpte Vreta Storgård som omfattade 48 ha åker och 132 ha skog med impediment. Meningen var att uppdela gården i småbruk där mönsterjordbruk skulle bedrivas, men de blev för små för att bli lönsamma. Janssons ursprungliga idé om att eleverna skulle bli småbrukare kunde därför inte förverkligas. Täta föreståndarbyten föranledde en omorganisation av skolan genom att den delades upp på Vreta husmodersskola och Trädgårdsskolan med verksamhet under sommaren och Vreta Lantmannaskola med teoretisk undervisning under vinterhalvåret. Till lantmannaskolan hörde praktik på en lantgård under sommaren.

 

Wrethalla husmodersskola och trädgårdsskola 1915-1920

Skolan hyrde lokaliteter av Kimito ungdomsförening, men planerade att bygga en egen skolbyggnad, vilket dock aldrig hann genomföras, däremot anlade man en trädgård med bärbuskar, äppelträd och drivbänkar.

Skolan uppstod då den driftiga och dominerade Thyra Lindholm bidrog till att småbrukarskolan 1914 splittrades i en Lantmannaskola och en Husmodersskola. Thyra Lindholm utsågs till rektor för Husmodersskolan. Efter inbördeskriget  genomgick hon emellertid en religiös väckelse och  ordnade väckelsemöten i skolan, vilket ansågs olämpligt och medförde att hon avgick och skolan ombildades. Dessutom började ungdomsföreningen själv ordna sommarkurser och husmodeskurser vid Lantmannaskolan.

 

Vrethalla Husmodersskola 1921-1988

Vrethalla husmodsskola fortsatte att verka som en självständig läroanstalt trots hot om indragning. Formellt var den de första åren en kvinnlig avdelning inom Lantmannaskolan. Undervisningen i husmodersskolan fortsatte i stora drag såsom tidigare. Vinter- och Fortsättningskriget satte naturligtvis sina spår i skolans verksamhet. Flickorna indelades i grupper som en vecka i taget skulle sköta om husdjuren, trädgården eller hushållet. Fritiden på kvällarna förutsattes flickorna använda till handarbete och läsning.

Under vinterkriget användes skolfastigheten av militären och evakuerade från Karelen placerades i skolan., men vintertid pågick ingen hushållskurs. Under fortsättningskriget ordnades kortare sommarkurser. Den ödesdigra branden år 1946 medförde att skolorna några år måste verka i tillfälliga lokaliteter, men själva undervisningen ändrade inte. Efter branden beslöt Kimito Ungdomsförening bygga ett nytt skolhus ett stenkast från sin egen lokal Wrethalla ungdomslokal. Amos Andersson donerade tre miljoner mark till husbygget och lika mycket till Lantmannaskolan i Brusaby. Arkitekt W.G. Palmqvist gjorde ritningarna och huset kunde invigas i augusti 1949. Då skolan senare flyttade ut ur huset blev det Sagalunds museums huvudbyggnad och kallas Sagalundsgården.

Skolor mer anknytning till Brusaby lantbruksskola:

Wrethalla skola för småbruk och egna hem verkade 1906-1914

Wrethalla husmodersskola och trädgårdsskola verkade 1915-1920

Vrethalla Husmodersskola verkade 1921-1988

Lantmannaskolan, Småbrukarskolan verkade 1914-1949

Högre svenska lantbruksläroverket 1916-1994

Åbolands lantmannaskola verkade 1949-1962

Brusaby lantbruksskola verkade 1962-1994

Brusaby yrkesläroanstalt verkade 1984-1994

Naturbruksinsititutet (Nbi) verkade1994-1999

Yrkesinstitutet Sydväst 1999-2008

Axxell har verkat sedan år 2008

 

Brusaby är Axxells naturbruksenhet på Kimitoön i Åbolands skärgård. I Brusaby studerar ca 100 ungdomar och 350 vuxna. Brusaby gård i anslutning till skolan drivs av Axxell.

För ungdomar erbjuds grundexamensutbildningar till hästskötare, djurskötare, landsbygdsföretagare och skogsarbetare/ skogsserviceproducent.

Vuxna kan välja mellan kortkurser och utbildningar som förbereder till hela eller delar av examen. Vi erbjuder utbildningar för grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina. Utbildningarna varierar från heltidsstudier på Brusaby till flerformsstudier, vilka förverkligas som närstudier på Kimito eller på annan lämplig ort, som distansuppgifter samt som utbildning på arbetsplats.

Naturbruksenheten har en mycket rik historia, vilken refereras nedan:

Wrethalla skola för småbruk och egna hem kallades allmänt för småbrukarskolan. Skolhuset fanns vid Wrethalla ungdomsföreningslokal. (Kujala,2006, 10)

 

Wrethalla skola för småbruk och egna hem 1906-1914

Skolan var den första i sitt slag på Kimitoön, även om det redan på 1800-talet hade gjorts ett par kortlivade försök med jordbruks- och mejeriskolor på ön. Den ena var en lantbruksskola på Vestankärr gård 1856-1861, den andra en mejeriskola på Gesterby gård 1882-1889.

I detta hus verkade lantmannaskolan i Kimito. Kimito ungdomsföreningen där Nils-Oskar Jansson var eldsjälen hade redan 1906 grundat en småbrukarskola, som 1914 delades upp i en lantmanna- och en husmodersskola. Skolan kom senare att bli en del av den mera utvecklade yrkesutbildningen på Kimitoön. Idag är skolhuset Kimito ungdomsförenings lokal Wrethalla. Framför huset har på små stenpelare placerat minnesplaketter för föreningens grundare Adèle Weman och Nils-Oskar Jansson.

Initiativet till småbrukarskolan kom från Nils Oskar Jansson. på Oskarsdagen 1905.Han presenterade sin tanke i tidningen Västra Finland 1906 och skrev att: ”Skolan skall  ej bliva en fabrik för inspektorer och arbetsledare åt de stora herregodsen, utan en vägledare för de små lägenheterna,, torpens och täppornas bebrukare.”  Jansson uppmanade alla parcellägare, torpare, drängar, pigor och statare att sätta sig på skolbänken och att hushålla med sin lön, så att de kunde bekosta sig en sex månader lång vistelse vid skolan. Jansson hoppades att skolan skulle ge eleverna insikter i ”hur de skall förfara med sin jord för att av denna framtvinga den största möjliga avkastning.” och därigenom kunna försörja sig och vara oberoende av andra.

Skolan placerades i Vreta invid ungdomsföreningslokalen Wrethalla. Det centrala läget på den största ön i Åbolands skärgård i närheten av service och möjliga samarbetspartner. Ungdomsföreningen köpte Labbnäs gamla prästgård i Dragsfjärd, flyttade den till Vreta där den byggdes om till skolhus. Nils Oskar Jansson gjorde själv ritningarna till skolhuset i två våningar med skolsal, handarbets- och slöjdsal, lägenhet för föreståndaren och fem elevrum: tre för manliga och två för kvinnliga elever eftersom skolan skulle vara en internatskola.

Skolan hade första läsåret 16 elever, jämt antal gossar och flickor i åldern 17-19 år. Samtliga elever hade gått ut folkskolan och en var tom. student. Under åren 1906–1914 besöktes skolan av 143 elever av vilka merparten kom från Kimitoön men några också från andra delar i landet. Många kom från hantverkar- eller arbetarmiljö. Skolavgiften var 20 mk och för förplägningen betalades skilt.

Läsåret pågick från 1 november till 1 maj. Skolarbetet pågick intensivt från bittida till sent om kvällen. Läsordningen omfattade bla. praktisk ladugårdsskötsel, aritmetik, geometri, kemi, geologi, bokföring, hälsolära, svenska, sång och slöjd eller handarbete. Sångundervisningen ansågs ha en fostrande betydelse för eleverna. Skoldagen kunde avslutas med en kort obligatorisk skogspromenad. Utomstående föreläsare besökte ofta skolan och kunde stanna ett par dagar. Nils Oskar Jansson fungerade flera år som skolans trädgårdslärare och föreläste dessutom ofta i skolan. På kvällarna ordnades ofta diskussionstillfällen med olika teman eller litteraturläsning.

Ungdomsföreningen köpte Vreta Storgård som omfattade 48 ha åker och 132 ha skog med impediment. Meningen var att uppdela gården i småbruk där mönsterjordbruk skulle bedrivas, men de blev för små för att bli lönsamma. Janssons ursprungliga idé om att eleverna skulle bli småbrukare kunde därför inte förverkligas. Täta föreståndarbyten föranledde en omorganisation av skolan genom att den delades upp på Vreta husmodersskola och Trädgårdsskolan med verksamhet under sommaren och Vreta Lantmannaskola med teoretisk undervisning under vinterhalvåret. Till lantmannaskolan hörde praktik på en lantgård under sommaren.

 

Wrethalla husmodersskola och trädgårdsskola 1915-1920

Skolan hyrde lokaliteter av Kimito ungdomsförening, men planerade att bygga en egen skolbyggnad, vilket dock aldrig hann genomföras, däremot anlade man en trädgård med bärbuskar, äppelträd och drivbänkar.

Skolan uppstod då den driftiga och dominerade Thyra Lindholm bidrog till att småbrukarskolan 1914 splittrades i en Lantmannaskola och en Husmodersskola. Thyra Lindholm utsågs till rektor för Husmodersskolan. Efter inbördeskriget  genomgick hon emellertid en religiös väckelse och  ordnade väckelsemöten i skolan, vilket ansågs olämpligt och medförde att hon avgick och skolan ombildades. Dessutom började ungdomsföreningen själv ordna sommarkurser och husmodeskurser vid Lantmannaskolan.

 

Vrethalla Husmodersskola 1921-1988

Vrethalla husmodsskola fortsatte att verka som en självständig läroanstalt trots hot om indragning. Formellt var den de första åren en kvinnlig avdelning inom Lantmannaskolan. Undervisningen i husmodersskolan fortsatte i stora drag såsom tidigare. Vinter- och Fortsättningskriget satte naturligtvis sina spår i skolans verksamhet. Flickorna indelades i grupper som en vecka i taget skulle sköta om husdjuren, trädgården eller hushållet. Fritiden på kvällarna förutsattes flickorna använda till handarbete och läsning.

Under vinterkriget användes skolfastigheten av militären och evakuerade från Karelen placerades i skolan., men vintertid pågick ingen hushållskurs. Under fortsättningskriget ordnades kortare sommarkurser. Den ödesdigra branden år 1946 medförde att skolorna några år måste verka i tillfälliga lokaliteter, men själva undervisningen ändrade inte. Efter branden beslöt Kimito Ungdomsförening bygga ett nytt skolhus ett stenkast från sin egen lokal Wrethalla ungdomslokal. Amos Andersson donerade tre miljoner mark till husbygget och lika mycket till Lantmannaskolan i Brusaby. Arkitekt W.G. Palmqvist gjorde ritningarna och huset kunde invigas i augusti 1949. Då skolan senare flyttade ut ur huset blev det Sagalunds museums huvudbyggnad och kallas Sagalundsgården.

(Foto MG 2020) Den nya husmodersskolan blev sedan skolan hade flyttat bort huvudbyggnad i Sagalunds museum.

Det var först på 1970-talet, då ungdomarna började ifrågasätta hushållsutbildningens innehåll och betydelses, om nya vindar började blåsa i hushållsskolan. De stora förändringarna kom emellertid först i mitten av 1980-talet. Efter dimissionen 1984 flyttade också husmodersskolan till Brusaby, men kansliet och internatet fanns ett år kvar i Vreta.

Skolor mer anknytning till Brusaby lantbruksskola:

Wrethalla skola för småbruk och egna hem verkade 1906-1914

Wrethalla husmodersskola och trädgårdsskola verkade 1915-1920

Vrethalla Husmodersskola verkade 1921-1988

Lantmannaskolan, Småbrukarskolan verkade 1914-1949

Högre svenska lantbruksläroverket 1916-1994

Åbolands lantmannaskola verkade 1949-1962

Brusaby lantbruksskola verkade 1962-1994

Brusaby yrkesläroanstalt verkade 1984-1994

Naturbruksinsititutet (Nbi) verkade1994-1999

Yrkesinstitutet Sydväst 1999-2008

Axxell har verkat sedan år 2008

 

Brusaby är Axxells naturbruksenhet på Kimitoön i Åbolands skärgård. I Brusaby studerar ca 100 ungdomar och 350 vuxna. Brusaby gård i anslutning till skolan drivs av Axxell.

För ungdomar erbjuds grundexamensutbildningar till hästskötare, djurskötare, landsbygdsföretagare och skogsarbetare/ skogsserviceproducent.

Vuxna kan välja mellan kortkurser och utbildningar som förbereder till hela eller delar av examen. Vi erbjuder utbildningar för grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina. Utbildningarna varierar från heltidsstudier på Brusaby till flerformsstudier, vilka förverkligas som närstudier på Kimito eller på annan lämplig ort, som distansuppgifter samt som utbildning på arbetsplats.

Naturbruksenheten har en mycket rik historia, vilken refereras nedan:

Wrethalla skola för småbruk och egna hem kallades allmänt för småbrukarskolan. Skolhuset fanns vid Wrethalla ungdomsföreningslokal. (Kujala,2006, 10)

 

Wrethalla skola för småbruk och egna hem 1906-1914

Skolan var den första i sitt slag på Kimitoön, även om det redan på 1800-talet hade gjorts ett par kortlivade försök med jordbruks- och mejeriskolor på ön. Den ena var en lantbruksskola på Vestankärr gård 1856-1861, den andra en mejeriskola på Gesterby gård 1882-1889.

I detta hus verkade lantmannaskolan i Kimito. Kimito ungdomsföreningen där Nils-Oskar Jansson var eldsjälen hade redan 1906 grundat en småbrukarskola, som 1914 delades upp i en lantmanna- och en husmodersskola. Skolan kom senare att bli en del av den mera utvecklade yrkesutbildningen på Kimitoön. Idag är skolhuset Kimito ungdomsförenings lokal Wrethalla. Framför huset har på små stenpelare placerat minnesplaketter för föreningens grundare Adèle Weman och Nils-Oskar Jansson.

Initiativet till småbrukarskolan kom från Nils Oskar Jansson. på Oskarsdagen 1905.Han presenterade sin tanke i tidningen Västra Finland 1906 och skrev att: ”Skolan skall  ej bliva en fabrik för inspektorer och arbetsledare åt de stora herregodsen, utan en vägledare för de små lägenheterna,, torpens och täppornas bebrukare.”  Jansson uppmanade alla parcellägare, torpare, drängar, pigor och statare att sätta sig på skolbänken och att hushålla med sin lön, så att de kunde bekosta sig en sex månader lång vistelse vid skolan. Jansson hoppades att skolan skulle ge eleverna insikter i ”hur de skall förfara med sin jord för att av denna framtvinga den största möjliga avkastning.” och därigenom kunna försörja sig och vara oberoende av andra.

Skolan placerades i Vreta invid ungdomsföreningslokalen Wrethalla. Det centrala läget på den största ön i Åbolands skärgård i närheten av service och möjliga samarbetspartner. Ungdomsföreningen köpte Labbnäs gamla prästgård i Dragsfjärd, flyttade den till Vreta där den byggdes om till skolhus. Nils Oskar Jansson gjorde själv ritningarna till skolhuset i två våningar med skolsal, handarbets- och slöjdsal, lägenhet för föreståndaren och fem elevrum: tre för manliga och två för kvinnliga elever eftersom skolan skulle vara en internatskola.

Skolan hade första läsåret 16 elever, jämt antal gossar och flickor i åldern 17-19 år. Samtliga elever hade gått ut folkskolan och en var tom. student. Under åren 1906–1914 besöktes skolan av 143 elever av vilka merparten kom från Kimitoön men några också från andra delar i landet. Många kom från hantverkar- eller arbetarmiljö. Skolavgiften var 20 mk och för förplägningen betalades skilt.

Läsåret pågick från 1 november till 1 maj. Skolarbetet pågick intensivt från bittida till sent om kvällen. Läsordningen omfattade bla. praktisk ladugårdsskötsel, aritmetik, geometri, kemi, geologi, bokföring, hälsolära, svenska, sång och slöjd eller handarbete. Sångundervisningen ansågs ha en fostrande betydelse för eleverna. Skoldagen kunde avslutas med en kort obligatorisk skogspromenad. Utomstående föreläsare besökte ofta skolan och kunde stanna ett par dagar. Nils Oskar Jansson fungerade flera år som skolans trädgårdslärare och föreläste dessutom ofta i skolan. På kvällarna ordnades ofta diskussionstillfällen med olika teman eller litteraturläsning.

Ungdomsföreningen köpte Vreta Storgård som omfattade 48 ha åker och 132 ha skog med impediment. Meningen var att uppdela gården i småbruk där mönsterjordbruk skulle bedrivas, men de blev för små för att bli lönsamma. Janssons ursprungliga idé om att eleverna skulle bli småbrukare kunde därför inte förverkligas. Täta föreståndarbyten föranledde en omorganisation av skolan genom att den delades upp på Vreta husmodersskola och Trädgårdsskolan med verksamhet under sommaren och Vreta Lantmannaskola med teoretisk undervisning under vinterhalvåret. Till lantmannaskolan hörde praktik på en lantgård under sommaren.

 

Wrethalla husmodersskola och trädgårdsskola 1915-1920

Skolan hyrde lokaliteter av Kimito ungdomsförening, men planerade att bygga en egen skolbyggnad, vilket dock aldrig hann genomföras, däremot anlade man en trädgård med bärbuskar, äppelträd och drivbänkar.

Skolan uppstod då den driftiga och dominerade Thyra Lindholm bidrog till att småbrukarskolan 1914 splittrades i en Lantmannaskola och en Husmodersskola. Thyra Lindholm utsågs till rektor för Husmodersskolan. Efter inbördeskriget  genomgick hon emellertid en religiös väckelse och  ordnade väckelsemöten i skolan, vilket ansågs olämpligt och medförde att hon avgick och skolan ombildades. Dessutom började ungdomsföreningen själv ordna sommarkurser och husmodeskurser vid Lantmannaskolan.

 

Vrethalla Husmodersskola 1921-1988

Vrethalla husmodsskola fortsatte att verka som en självständig läroanstalt trots hot om indragning. Formellt var den de första åren en kvinnlig avdelning inom Lantmannaskolan. Undervisningen i husmodersskolan fortsatte i stora drag såsom tidigare. Vinter- och Fortsättningskriget satte naturligtvis sina spår i skolans verksamhet. Flickorna indelades i grupper som en vecka i taget skulle sköta om husdjuren, trädgården eller hushållet. Fritiden på kvällarna förutsattes flickorna använda till handarbete och läsning.

Under vinterkriget användes skolfastigheten av militären och evakuerade från Karelen placerades i skolan., men vintertid pågick ingen hushållskurs. Under fortsättningskriget ordnades kortare sommarkurser. Den ödesdigra branden år 1946 medförde att skolorna några år måste verka i tillfälliga lokaliteter, men själva undervisningen ändrade inte. Efter branden beslöt Kimito Ungdomsförening bygga ett nytt skolhus ett stenkast från sin egen lokal Wrethalla ungdomslokal. Amos Andersson donerade tre miljoner mark till husbygget och lika mycket till Lantmannaskolan i Brusaby. Arkitekt W.G. Palmqvist gjorde ritningarna och huset kunde invigas i augusti 1949. Då skolan senare flyttade ut ur huset blev det Sagalunds museums huvudbyggnad och kallas Sagalundsgården.

(Foto MG 2020) Den nya husmodersskolan blev sedan skolan hade flyttat bort huvudbyggnad i Sagalunds museum.

Det var först på 1970-talet, då ungdomarna började ifrågasätta hushållsutbildningens innehåll och betydelses, om nya vindar började blåsa i hushållsskolan. De stora förändringarna kom emellertid först i mitten av 1980-talet. Efter dimissionen 1984 flyttade också husmodersskolan till Brusaby, men kansliet och internatet fanns ett år kvar i Vreta.

Husmoderskursen år 1946. Ertrud Ekholm sittande i rullstol i mitten, flankers av handarbetslärarinnan Ester Masalin (t.v.) och trädgårdslärarinnan Deli Fagerlund (t.h.). (Bild Kujala 2006, 77)

Skolans föreståndare blev Gertud Ekholm 1928-1961 som drabbades av polio men ändå fortsatte arbeta till sin pensionering. Hon efterträddes av Maj-Lis Nyberg.1961-1967, Anita Sjöblom 1967-1984, Ann-Louise Erlund 1984-1994.

 

Lantmannaskolan, Småbrukarskolan 1914-1949

När skolan delades upp skulle Lantmannaskolan utbilda blivande jordbrukare och förbereda för högre lantbruksutbildning. En ny slöjd och vävsal byggdes 1934 och kom att kallas Nabben. Skolan gjorde kortare exkursioner till gårdar och mejerier på Kimitoön. Under sommaren gjordes en längre studieresa med buss. Under 1930-talet ordnade lantmannaskolan också kortare sommarkurser för småbrukare. Skolan hade ett nära samarbete med Kimito lantmannagille och flera av skolans lärare deltog i gillets verksamhet. Gillet hjälpte till med att värva elever och betalade stipendier. 1920 förstärktes samarbetet då Martin Nystén anställdes som lärare i husdjurslära. Han hade flera förtroendeposter i gillet.

Under inbördeskriget avbröts den påbörjade kursen och Wrethalla blev de rödas högkvarter en hel vecka under vilken de tog de matvaror de kunde finna. När rödgardisterna sedan flyttade sitt högkvarter till gästgivargården i Engelsby tog de med sig inventarierna från Wrethalla.

 

Lantmannaskolans elever och lärare 1935-36. Sittande fr.v. Torsten Rancken. Greta Söderström, Vivi Ekstrand, Agnes Söderblom, föreståndare Axel Th.Widnäs, Martin Nystén, Arne Nyberg och Paul Holmberg (Foto Elis Carlsson/Sagalund, Ingår i Kujala 2006, 20)

Undervisningen i skolan bestod enbart av teori frånsett att ett par elever fick städa i lärarens hönshus. Skolan var ettårig. Undervisningen inleddes med en vårtermin efter nyårshelgen, höll sommarpaus och avslutade med en hösttermin. Undervisningen följde strikt läroboken med läxor, förhör och prov. Föreståndare Axel T. Widnäs efterträddes av agronom Osvald Sandholm. Skolan har gett generationer av jordbrukare en yrkesutbildning och inspirerat dem att delta i kurser och informationstillfällen och sålunda höjt jordbrukarnas kompetens i regionen. Då den gamla husmoders- och lantmannaskolan brann 1946 arbetade skolan flera år i tillfälligt hyrda lokaliteter i Vreta, i mejeriet, Storgården, Lantmannagillets Gillesstuga, Wrethalla och hos privatpersoner.

 

Åbolands lantmannaskola 1949-1962

En ständig osäkerhet om lantmannaskolans framtid präglade skolans historia. En sammanslagning med Östra Nylands småbrukarskola dryftades eftersom båda skolorna kämpade med elevbrist på 1930-talet. Man dryftade också möjligheterna att flytta till en plats där det var möjligt att försökslantbruk och ha praktisk lantbruksundervisning. Närheten till ungdomsföreningsverksamheten i Wrethalla störde också undervisningen. Dessutom belastade det gamla skolhuset ungdomsföreningens ekonomi eftersom det ständigt krävdes reparationer. Därför sammankallades till en diskussion om skolans framtid 1936 på Amos Anderssons Södrlångvik gård med resultatet att Garantiföreningen för Åbolands lantmannaskola bildades och ungdomsföreningen överlät skolan till denna Garantiförening. Kommunen erbjöd tomtmark för en ny skola, men det kunde inte förverkligas eftersom Amos Anderssons villkor för understöd till skolan rutsatte att skolan skulle äga gården. John Hollsten föreslog i stället att Garantiföreningen skulle inköpa kyrkobostället vars gamla namn var Brusaby och dessutom låg centralt. Efter långa underhandlingar kunde föreningen i början av 1940-talet köpa Brusaby. Därefter kom krigen under vilka undervisningen var inställd. Först efter skolbranden 1946 tog byggplanerna fart i Brusaby. Därför drog det ut till 1949 innan ungdomsföreningen kunde överlåta Lantmannaskolan till Garantiföreningen.

Den gamla lantmanna- och husmoderskolans byggnad brann 1946. Den nya huvudbyggnaden på Brusaby invigdes 26.11.1949. Närvarande vid invigningsfesten var Finlands statsminister, biskopen i Borgåstift, Amos Andersson och andra märkespersoner. (Bild: Elis Carlsson/Sagalund ingår i Kujala 2006, 24)

I den nya huvudbyggnadens bottenvåning fanns klassrum och kansliet. På övre våningen internatrum. Slöjdsalen, värmecentralen och bastun fanns i källaren. I flygelbyggnadens bottenvåning fanns matsal, kök och på övre våningen bibliotek samlingsrum och ett sjukrum. Lärarbostäder fanns också i flygelbyggnaden. Skolan hade ett eget kosthåll med Sally Gröning som utmärkt kock. Rektor Osvald Sandholm var också förvaltare på Brusaby gård. Kl.7 på morgonen började han med att dela ut arbetet åt arbetarna på gården.

Läroplanen omfattade förberedande ämnen ( kemi, botanik etc.), fackämnen (jordbrukslära, bokföring etc.), sociala ämnen ( samhällslära, andelslära etc.),övningsämnen (ritning, handslöjd etc.)  och frivilliga ämnen som sång och finska. Lantbrukskalendern upplevdes av flera elever som den viktigaste läroboken.  Varje morgon samlade eleverna kl.7.30 i läsesalen och lyssnade på morgonandakten i radion. En kväll i veckan var det sammankomst med diskussion i något aktuellt ämne. Meningen var att eleverna skulle lära sig mötesteknik. En särskilt viktig händelse under läsåret var plöjningstävlingen. Till läsåret hörde också sommarpraktik över 100 dagar på någon godkänd praktikgård. Undervisningen och utrustningen förnyades naturligtvis med åren. Elevtillströmningen präglades av en vågrörelse.

 

Brusaby lantmannaskola, lantbruksskola 1962-1994

År 1949 fusionerade Högre svenska Lantbruksläroverket (Skuffis) och Åbolands lantmannaskola. Skolorna bildade två studielinjer inom läroanstalten. Skolornas garantiförenigar sammankopplades och skolan bytte namn till Brusaby lantmannaskola. År 1975 till Brusaby lantbrukstekniska skola och från 1984 till Brusaby lantbruksskola. Denna period i skolans historia karaktäriseras av kraftiga förändringar på många plan; Studietiden förlängdes och anpassades till grundskolans läsår, nya utbildningslinjer skapade, lärarkåren utökades, huvudbyggnaden sanerades och nya hus byggdes på Brusabyområdet ( kall lösdriftsladugård, maskinhall, svinstall, häststall, manege och travbana samt elevinternat). Elevfrekvensen steg och sjönk vissa år så markant att skolan måste ansöka om dispens för att kunna starta en del kurser. År 1984 startades en studentbaserad agrologutbildning som var två terminer på Brusaby. Det ökade elevantalet så att nya internat behövdes. Införandet av grundskolan i början av 1970-talet och mellanstadiereformen från 1984 påverkade också lantbruksskolans verksamhet. Tidigare krävdes för inträde till lantmannaskolan (även husmodersskolan) fyllda 17 år och genomgången folkskolekurs. Efter att grundskolan genomfördes skulle yrkesutbildningen bygga direkt på avgångsbetyget från grundskolan. Mellanskolreformen förde för samtligaelever med sig obligatoriska allmänbildande ämnen som språk och datakunskap för att också jordbrukarna behöver bli samhällsmedvetna och kunna hålla sig á jour med samhällsutvecklingen. Den medförde också gemensam elevantagning till de yrkesutbildande läroanstalterna. Eleverna upplevde skolan som mycket viktig för landet med tanke på att först på 1960-talet blev vi självförsörjande med brödsäd. Lösdriftsladugården föranledde en lokal djurskyddsdebatt då det blev 30 grader kallt. Avhorningen första hösten upplevdes som utmanande uppgift. Ladugården gav anledning till ett nytt skolschema med praktisk undervisning i smågrupper på eftermiddagarna och även obligatoriska ladugårdsturer. År 1986 inträffade åter en brand i skolan, men eleven Jörgen Lindholm hade turen att upptäcka den och lyckades kalla brandkåren på plats så att skadorna inte blev särskilt stora.

 

Dimission 1990. Personalen på bilden är (fr.v.) internatövervakare Bodil Söderblom, lärarna Engelbert Engblom, Ingmar Waldén, Henry Lindholm, föreståndare Börje Långstedt, Birgit Tuominen och Sune Ljungqvist. (Bild Kujala 2006, 59)

Brusaby utbildningar: Lantmannaskolan hade en 6 månaders kurs, jordbrukstekniska skolans utbildning förlängdes till en två-årig utbildning och som lantbruksskola genomfördes: Tor Göran Heinström blev rektor för Brusaby lantmannaskola 1963 och byggde upp undervisningen från början. När han kom till Brusaby var det enda djuret där hans tax Lasse. Lantbruket var då utsatt för en kraftig strukturförvandling. Under hans studietid var ungefär hälften av landets yrkesverksamma befolkning lantbrukare, men då han var rektor hade andelen minskat till under 4 %.

• 2-årig jordbrukarlinje (1986- ) med möjlighet att söka till HSL redan eterförsta året
• 2-årig hästskötarutbildning (1989- ) där HSL:S utbildning förlades till Brusaby.
• 1-årig studentbaserad naturbrukarutbildning (1991- )
• 1-årig Skuffis undervisningslinje hästtränarutbildning (1993- )
• 1-årig djursjukvårdarutbildmig (veterinärassistenter) med HSL-utbildningen förlagd till Brusaby

 

Brusaby yrkesläroanstalt 1989-1994

År 1984 ändrades husmodersskolans namntill Brusaby yrkesläroanstalt eftersom det gamla namnet upplevdes som föråldrat. Undervisningen i Brusaby yrkesläroanstalt riktade in sig på serviceyrken, turismbranschen och vuxenutbildning. Även ett sommarhotell öppnades, som administrerades av yrkesläroanstalten. Genom yrkesläroanstalten samarbetade husmodersskolan med lantbruksskolan så att husmodersskolan skötte om alla kosthållstjänster och från andra året hyrde undervisnings- och kansliutrymmen i lantbruksskolans huvudbyggnad. Skolorna hade gemensamma utrymmen förlaboratorium, adb-klass, elevkårsutrymme och bastu samt tvågemensamma lektorstjänster.

Yrkesläroanstalten ordnade många fem månaders- , men också fleråriga hushållskurser,  en anstaltvårdarkurs, en arbetsledarkurs för städbranschen, hemvårdarkurser, en kurs för vårdare utvecklingshämmade, språk-,företag- adb-utbildning,  utveckling av landsbygdsnäringarna, euroföretagarkurs och hade en grundlinje för det sociala området

Rektor: Ann-Louise Erlund 1989-1994

 

Naturbruksinstitutet (Nbi) 1994-1999

Naturbruksinstitutet bildades genom en sammanslagning av Högre svenska Lantbruksläroverket, Brusaby yrkesläroanstalt, Ekenäs forstinstitut och Västankvarns skolor. Bakom institutet stod stiftelsen för Naturbruksutbildning, som grundades av intresseorganisationerna för de sammanslagna skolorna och Åbo Akademi. Naturbruksinstitutet verkade på fyra orter: Åbo, Kimito, Ekenäs och Ingå. Åbo var skolans huvudort, där också rektorn var stationerad. I Brusaby fanns grundutbildning inom lantbruk och husligekonomi samt hästskötarutbildning. Studietiden var 2-3 år. För dem som gått ut gymnasiet eller yrkesskola var studietiden ett år med praktik. Då koncentrerades studierna på yrkesämnen.

Vid Naturbruksinstitutet kunde studerandena även avlägga grundexamen + obligatoriska gymnasiekurser. Studietiden blev då 3 år. Efter avklarade gymnasiekurser var det möjligt att skriva studentexamen. Institutet samarbetade med Kimitöns gymnasium i ämnena modersmål, finska, engelska och matematik.

Grundexamen gav behörighet för yrkeshögskolestudier inom motsvarande bransch, tex. agrolog och kosthåll. Grundexamen kombinerad med studentexamensprov i modersmål och två för alla gemensamma ämnen gav allmän behörighet för högskolor.

Av utbildningarna på Brusaby var hästskötarutbildmningen den absolut populäraste. Majoriteten av studerandena på hästskötarlinjen var flickor. Husdjurslinjen lockade också rätt bra med studerande, medan de traditionella utbildningarna: lantbrukslinjen, huslig ekonomi och rengöringsservice hade svårt att få sina studieplatser fyllda. Rektor för institutet var Jan Nybom medan Ann-Louise Erlund blev koordinator för institutets vuxenutbildning. som planerades pågående från de omstruktureringar som pågick på landsbygden. Studietiden varierade från 126-1708 timmar per kurs.

Naturbruksinstitutets djurssjukvårdarlinje 2000-2002. (Kujala 2006,110)

 

Yrkesinstitutet Sydväst 1999-2008

Yrkesinstitutet Sydväst var en yrkesutbildande läroanstalt på andra stadiet.

Rektor Lena Johansson.

Axxell från 2008

Axxell grundades 1.8.2008, då de tidigare skolorna Västra Nylands yrkesskola, Yrkesinstitutet Sydväst, Lappfjärds folkhögskola, Finns folkhögskola, Cityfolkhögskolan, Kuggomskolan och Åbolands folkhögskola/Språk- och turisminstitutet förenade sin kraft och kunskap. Verksamheten växte därefter två år i rad då Axxell välkomnade Karis Kurscenter den 1 januari 2009 och Åbolands yrkesinstitut den 1 januari 2010. Till skillnad från de tidigare skolnamnen; t.ex. Yrkesinstitutet Sydväst eller Västra Nylands Yrkesskola, så har Axxell inga epitet av detta slag, utan heter kort och gott Axxell.

Idag finns Axxell på åtta orter (sju kommuner): Helsingfors, Esbo, Vanda, Raseborg (Karis), Kimito, Pargas och Åbo. Axxells centraladministration är belägen i Raseborg (Ekenäs). Axxell har idag ca 3000 studerande, ca 700 av dem är ungdomar.

Skolan ägs av Svenska folkskolans vänner r.f., Svenska småbruk och egna hem Ab, Raseborgs stad.

Rektor Lena Bussman 2008,

 

• Gripenberg Martin: Yrkesutbildningen på Kimitoön. Skolhistoriskt Arkiv 35/2013
• Kujala Jarmo: Utbildning ger möjligheter. Brusaby 100 år. Ekenäs 2006.
• Lindroos E. Färdighet och fostran i Vreta. 1986.

• Ginström Martin, Grünn Torolf : Tre skolor, två stadier, ett mål. En bok om yrkesutbildningen för landsbygdens ungdom under ett drygt sekel. Åbo 1997.

Skolor mer anknytning till Brusaby lantbruksskola:

Wrethalla skola för småbruk och egna hem verkade 1906-1914

Wrethalla husmodersskola och trädgårdsskola verkade 1915-1920

Vrethalla Husmodersskola verkade 1921-1988

Lantmannaskolan, Småbrukarskolan verkade 1914-1949

Högre svenska lantbruksläroverket 1916-1994

Åbolands lantmannaskola verkade 1949-1962

Brusaby lantbruksskola verkade 1962-1994

Brusaby yrkesläroanstalt verkade 1984-1994

Naturbruksinsititutet (Nbi) verkade1994-1999

Yrkesinstitutet Sydväst 1999-2008

Axxell har verkat sedan år 2008

 

Brusaby är Axxells naturbruksenhet på Kimitoön i Åbolands skärgård. I Brusaby studerar ca 100 ungdomar och 350 vuxna. Brusaby gård i anslutning till skolan drivs av Axxell.

För ungdomar erbjuds grundexamensutbildningar till hästskötare, djurskötare, landsbygdsföretagare och skogsarbetare/ skogsserviceproducent.

Vuxna kan välja mellan kortkurser och utbildningar som förbereder till hela eller delar av examen. Vi erbjuder utbildningar för grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina. Utbildningarna varierar från heltidsstudier på Brusaby till flerformsstudier, vilka förverkligas som närstudier på Kimito eller på annan lämplig ort, som distansuppgifter samt som utbildning på arbetsplats.

Naturbruksenheten har en mycket rik historia, vilken refereras nedan:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Wrethalla skola för småbruk och egna hem kallades allmänt för småbrukarskolan. Skolhuset fanns vid Wrethalla ungdomsföreningslokal. (Kujala,2006, 10)

 

Wrethalla skola för småbruk och egna hem 1906-1914

Skolan var den första i sitt slag på Kimitoön, även om det redan på 1800-talet hade gjorts ett par kortlivade försök med jordbruks- och mejeriskolor på ön. Den ena var en lantbruksskola på Vestankärr gård 1856-1861, den andra en mejeriskola på Gesterby gård 1882-1889.

I detta hus verkade lantmannaskolan i Kimito. Kimito ungdomsföreningen där Nils-Oskar Jansson var eldsjälen hade redan 1906 grundat en småbrukarskola, som 1914 delades upp i en lantmanna- och en husmodersskola. Skolan kom senare att bli en del av den mera utvecklade yrkesutbildningen på Kimitoön. Idag är skolhuset Kimito ungdomsförenings lokal Wrethalla. Framför huset har på små stenpelare placerat minnesplaketter för föreningens grundare Adèle Weman och Nils-Oskar Jansson.

Initiativet till småbrukarskolan kom från Nils Oskar Jansson. på Oskarsdagen 1905.Han presenterade sin tanke i tidningen Västra Finland 1906 och skrev att: ”Skolan skall  ej bliva en fabrik för inspektorer och arbetsledare åt de stora herregodsen, utan en vägledare för de små lägenheterna,, torpens och täppornas bebrukare.”  Jansson uppmanade alla parcellägare, torpare, drängar, pigor och statare att sätta sig på skolbänken och att hushålla med sin lön, så att de kunde bekosta sig en sex månader lång vistelse vid skolan. Jansson hoppades att skolan skulle ge eleverna insikter i ”hur de skall förfara med sin jord för att av denna framtvinga den största möjliga avkastning.” och därigenom kunna försörja sig och vara oberoende av andra.

Skolan placerades i Vreta invid ungdomsföreningslokalen Wrethalla. Det centrala läget på den största ön i Åbolands skärgård i närheten av service och möjliga samarbetspartner. Ungdomsföreningen köpte Labbnäs gamla prästgård i Dragsfjärd, flyttade den till Vreta där den byggdes om till skolhus. Nils Oskar Jansson gjorde själv ritningarna till skolhuset i två våningar med skolsal, handarbets- och slöjdsal, lägenhet för föreståndaren och fem elevrum: tre för manliga och två för kvinnliga elever eftersom skolan skulle vara en internatskola.

Skolan hade första läsåret 16 elever, jämt antal gossar och flickor i åldern 17-19 år. Samtliga elever hade gått ut folkskolan och en var tom. student. Under åren 1906–1914 besöktes skolan av 143 elever av vilka merparten kom från Kimitoön men några också från andra delar i landet. Många kom från hantverkar- eller arbetarmiljö. Skolavgiften var 20 mk och för förplägningen betalades skilt.

Läsåret pågick från 1 november till 1 maj. Skolarbetet pågick intensivt från bittida till sent om kvällen. Läsordningen omfattade bla. praktisk ladugårdsskötsel, aritmetik, geometri, kemi, geologi, bokföring, hälsolära, svenska, sång och slöjd eller handarbete. Sångundervisningen ansågs ha en fostrande betydelse för eleverna. Skoldagen kunde avslutas med en kort obligatorisk skogspromenad. Utomstående föreläsare besökte ofta skolan och kunde stanna ett par dagar. Nils Oskar Jansson fungerade flera år som skolans trädgårdslärare och föreläste dessutom ofta i skolan. På kvällarna ordnades ofta diskussionstillfällen med olika teman eller litteraturläsning.

Ungdomsföreningen köpte Vreta Storgård som omfattade 48 ha åker och 132 ha skog med impediment. Meningen var att uppdela gården i småbruk där mönsterjordbruk skulle bedrivas, men de blev för små för att bli lönsamma. Janssons ursprungliga idé om att eleverna skulle bli småbrukare kunde därför inte förverkligas. Täta föreståndarbyten föranledde en omorganisation av skolan genom att den delades upp på Vreta husmodersskola och Trädgårdsskolan med verksamhet under sommaren och Vreta Lantmannaskola med teoretisk undervisning under vinterhalvåret. Till lantmannaskolan hörde praktik på en lantgård under sommaren.

 

Wrethalla husmodersskola och trädgårdsskola 1915-1920

Skolan hyrde lokaliteter av Kimito ungdomsförening, men planerade att bygga en egen skolbyggnad, vilket dock aldrig hann genomföras, däremot anlade man en trädgård med bärbuskar, äppelträd och drivbänkar.

Skolan uppstod då den driftiga och dominerade Thyra Lindholm bidrog till att småbrukarskolan 1914 splittrades i en Lantmannaskola och en Husmodersskola. Thyra Lindholm utsågs till rektor för Husmodersskolan. Efter inbördeskriget  genomgick hon emellertid en religiös väckelse och  ordnade väckelsemöten i skolan, vilket ansågs olämpligt och medförde att hon avgick och skolan ombildades. Dessutom började ungdomsföreningen själv ordna sommarkurser och husmodeskurser vid Lantmannaskolan.

 

Vrethalla Husmodersskola 1921-1988

Vrethalla husmodsskola fortsatte att verka som en självständig läroanstalt trots hot om indragning. Formellt var den de första åren en kvinnlig avdelning inom Lantmannaskolan. Undervisningen i husmodersskolan fortsatte i stora drag såsom tidigare. Vinter- och Fortsättningskriget satte naturligtvis sina spår i skolans verksamhet. Flickorna indelades i grupper som en vecka i taget skulle sköta om husdjuren, trädgården eller hushållet. Fritiden på kvällarna förutsattes flickorna använda till handarbete och läsning.

Under vinterkriget användes skolfastigheten av militären och evakuerade från Karelen placerades i skolan., men vintertid pågick ingen hushållskurs. Under fortsättningskriget ordnades kortare sommarkurser. Den ödesdigra branden år 1946 medförde att skolorna några år måste verka i tillfälliga lokaliteter, men själva undervisningen ändrade inte. Efter branden beslöt Kimito Ungdomsförening bygga ett nytt skolhus ett stenkast från sin egen lokal Wrethalla ungdomslokal. Amos Andersson donerade tre miljoner mark till husbygget och lika mycket till Lantmannaskolan i Brusaby. Arkitekt W.G. Palmqvist gjorde ritningarna och huset kunde invigas i augusti 1949. Då skolan senare flyttade ut ur huset blev det Sagalunds museums huvudbyggnad och kallas Sagalundsgården.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(Foto MG 2020) Den nya husmodersskolan blev sedan skolan hade flyttat bort huvudbyggnad i Sagalunds museum.

Det var först på 1970-talet, då ungdomarna började ifrågasätta hushållsutbildningens innehåll och betydelses, om nya vindar började blåsa i hushållsskolan. De stora förändringarna kom emellertid först i mitten av 1980-talet. Efter dimissionen 1984 flyttade också husmodersskolan till Brusaby, men kansliet och internatet fanns ett år kvar i Vreta.

 

 

 

 

 

 

Husmoderskursen år 1946. Ertrud Ekholm sittande i rullstol i mitten, flankers av handarbetslärarinnan Ester Masalin (t.v.) och trädgårdslärarinnan Deli Fagerlund (t.h.). (Bild Kujala 2006, 77)

Skolans föreståndare blev Gertud Ekholm 1928-1961 som drabbades av polio men ändå fortsatte arbeta till sin pensionering. Hon efterträddes av Maj-Lis Nyberg.1961-1967, Anita Sjöblom 1967-1984, Ann-Louise Erlund 1984-1994.

 

Lantmannaskolan, Småbrukarskolan 1914-1949

När skolan delades upp skulle Lantmannaskolan utbilda blivande jordbrukare och förbereda för högre lantbruksutbildning. En ny slöjd och vävsal byggdes 1934 och kom att kallas Nabben. Skolan gjorde kortare exkursioner till gårdar och mejerier på Kimitoön. Under sommaren gjordes en längre studieresa med buss. Under 1930-talet ordnade lantmannaskolan också kortare sommarkurser för småbrukare. Skolan hade ett nära samarbete med Kimito lantmannagille och flera av skolans lärare deltog i gillets verksamhet. Gillet hjälpte till med att värva elever och betalade stipendier. 1920 förstärktes samarbetet då Martin Nystén anställdes som lärare i husdjurslära. Han hade flera förtroendeposter i gillet.

Under inbördeskriget avbröts den påbörjade kursen och Wrethalla blev de rödas högkvarter en hel vecka under vilken de tog de matvaror de kunde finna. När rödgardisterna sedan flyttade sitt högkvarter till gästgivargården i Engelsby tog de med sig inventarierna från Wrethalla.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lantmannaskolans elever och lärare 1935-36. Sittande fr.v. Torsten Rancken. Greta Söderström, Vivi Ekstrand, Agnes Söderblom, föreståndare Axel Th.Widnäs, Martin Nystén, Arne Nyberg och Paul Holmberg (Foto Elis Carlsson/Sagalund, Ingår i Kujala 2006, 20)

Undervisningen i skolan bestod enbart av teori frånsett att ett par elever fick städa i lärarens hönshus. Skolan var ettårig. Undervisningen inleddes med en vårtermin efter nyårshelgen, höll sommarpaus och avslutade med en hösttermin. Undervisningen följde strikt läroboken med läxor, förhör och prov. Föreståndare Axel T. Widnäs efterträddes av agronom Osvald Sandholm. Skolan har gett generationer av jordbrukare en yrkesutbildning och inspirerat dem att delta i kurser och informationstillfällen och sålunda höjt jordbrukarnas kompetens i regionen. Då den gamla husmoders- och lantmannaskolan brann 1946 arbetade skolan flera år i tillfälligt hyrda lokaliteter i Vreta, i mejeriet, Storgården, Lantmannagillets Gillesstuga, Wrethalla och hos privatpersoner.

 

Åbolands lantmannaskola 1949-1962

En ständig osäkerhet om lantmannaskolans framtid präglade skolans historia. En sammanslagning med Östra Nylands småbrukarskola dryftades eftersom båda skolorna kämpade med elevbrist på 1930-talet. Man dryftade också möjligheterna att flytta till en plats där det var möjligt att försökslantbruk och ha praktisk lantbruksundervisning. Närheten till ungdomsföreningsverksamheten i Wrethalla störde också undervisningen. Dessutom belastade det gamla skolhuset ungdomsföreningens ekonomi eftersom det ständigt krävdes reparationer. Därför sammankallades till en diskussion om skolans framtid 1936 på Amos Anderssons Södrlångvik gård med resultatet att Garantiföreningen för Åbolands lantmannaskola bildades och ungdomsföreningen överlät skolan till denna Garantiförening. Kommunen erbjöd tomtmark för en ny skola, men det kunde inte förverkligas eftersom Amos Anderssons villkor för understöd till skolan rutsatte att skolan skulle äga gården. John Hollsten föreslog i stället att Garantiföreningen skulle inköpa kyrkobostället vars gamla namn var Brusaby och dessutom låg centralt. Efter långa underhandlingar kunde föreningen i början av 1940-talet köpa Brusaby. Därefter kom krigen under vilka undervisningen var inställd. Först efter skolbranden 1946 tog byggplanerna fart i Brusaby. Därför drog det ut till 1949 innan ungdomsföreningen kunde överlåta Lantmannaskolan till Garantiföreningen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den gamla lantmanna- och husmoderskolans byggnad brann 1946. Den nya huvudbyggnaden på Brusaby invigdes 26.11.1949. Närvarande vid invigningsfesten var Finlands statsminister, biskopen i Borgåstift, Amos Andersson och andra märkespersoner. (Bild: Elis Carlsson/Sagalund ingår i Kujala 2006, 24)

I den nya huvudbyggnadens bottenvåning fanns klassrum och kansliet. På övre våningen internatrum. Slöjdsalen, värmecentralen och bastun fanns i källaren. I flygelbyggnadens bottenvåning fanns matsal, kök och på övre våningen bibliotek samlingsrum och ett sjukrum. Lärarbostäder fanns också i flygelbyggnaden. Skolan hade ett eget kosthåll med Sally Gröning som utmärkt kock. Rektor Osvald Sandholm var också förvaltare på Brusaby gård. Kl.7 på morgonen började han med att dela ut arbetet åt arbetarna på gården.

Läroplanen omfattade förberedande ämnen ( kemi, botanik etc.), fackämnen (jordbrukslära, bokföring etc.), sociala ämnen ( samhällslära, andelslära etc.),övningsämnen (ritning, handslöjd etc.)  och frivilliga ämnen som sång och finska. Lantbrukskalendern upplevdes av flera elever som den viktigaste läroboken.  Varje morgon samlade eleverna kl.7.30 i läsesalen och lyssnade på morgonandakten i radion. En kväll i veckan var det sammankomst med diskussion i något aktuellt ämne. Meningen var att eleverna skulle lära sig mötesteknik. En särskilt viktig händelse under läsåret var plöjningstävlingen. Till läsåret hörde också sommarpraktik över 100 dagar på någon godkänd praktikgård. Undervisningen och utrustningen förnyades naturligtvis med åren. Elevtillströmningen präglades av en vågrörelse.

 

Brusaby lantmannaskola, lantbruksskola 1962-1994

År 1949 fusionerade Högre svenska Lantbruksläroverket (Skuffis) och Åbolands lantmannaskola. Skolorna bildade två studielinjer inom läroanstalten. Skolornas garantiförenigar sammankopplades och skolan bytte namn till Brusaby lantmannaskola. År 1975 till Brusaby lantbrukstekniska skola och från 1984 till Brusaby lantbruksskola. Denna period i skolans historia karaktäriseras av kraftiga förändringar på många plan; Studietiden förlängdes och anpassades till grundskolans läsår, nya utbildningslinjer skapade, lärarkåren utökades, huvudbyggnaden sanerades och nya hus byggdes på Brusabyområdet ( kall lösdriftsladugård, maskinhall, svinstall, häststall, manege och travbana samt elevinternat). Elevfrekvensen steg och sjönk vissa år så markant att skolan måste ansöka om dispens för att kunna starta en del kurser. År 1984 startades en studentbaserad agrologutbildning som var två terminer på Brusaby. Det ökade elevantalet så att nya internat behövdes. Införandet av grundskolan i början av 1970-talet och mellanstadiereformen från 1984 påverkade också lantbruksskolans verksamhet. Tidigare krävdes för inträde till lantmannaskolan (även husmodersskolan) fyllda 17 år och genomgången folkskolekurs. Efter att grundskolan genomfördes skulle yrkesutbildningen bygga direkt på avgångsbetyget från grundskolan. Mellanskolreformen förde för samtligaelever med sig obligatoriska allmänbildande ämnen som språk och datakunskap för att också jordbrukarna behöver bli samhällsmedvetna och kunna hålla sig á jour med samhällsutvecklingen. Den medförde också gemensam elevantagning till de yrkesutbildande läroanstalterna. Eleverna upplevde skolan som mycket viktig för landet med tanke på att först på 1960-talet blev vi självförsörjande med brödsäd. Lösdriftsladugården föranledde en lokal djurskyddsdebatt då det blev 30 grader kallt. Avhorningen första hösten upplevdes som utmanande uppgift. Ladugården gav anledning till ett nytt skolschema med praktisk undervisning i smågrupper på eftermiddagarna och även obligatoriska ladugårdsturer. År 1986 inträffade åter en brand i skolan, men eleven Jörgen Lindholm hade turen att upptäcka den och lyckades kalla brandkåren på plats så att skadorna inte blev särskilt stora.

 

 

 

 

 

 

re Börje Långstedt, Birgit Tuoade en 6 månaders kurängdes till en två-årig utbildning ocnje (1986- ) med möjlighet att söka till HSL redan eterförsta åretldninge hästtränarutbildning (1993- )

• 1-årig djursjukvårdarutbildmig (veterinärassistenter) med HSL-utbildningen förla ersom det gamla namnet upplevdes som föråldrat. Undervlt riktade in sig på serviceyrken, turismbranschen och vuxenutbildning. Även ett sommarhotell öppnades, som administrerades av yrkesläroanstalten. Genom yrkesläroanstalten samarbetade husmodersskolan med lantbruksskolan så att husmodersskolan skötte om alla kosthållstjänster och från andra året hyrde undervisnings- och kansliutrymmen i lantbruksskolans huvudbyggnad. Skolorna hade gemensamma utrymmen förlaboratorium, adb-klass, elevkårsutrymme och bastu samt tvågemensamma lektorstjänster.ders- , men också fleråriga hushållskurser,  enbranschen, hemvårdarkurser, en kurs för vårdare utvecklingshämmade, språk-,företag- adb-utbildning,  utveckling av landsbygdsnäringarna, euroföretagarkurs och hade en grundlinje för det sociala områdett, Brusabtitutet stod stiftelsen för Naturbruksutbildning, som grundades av intresseorganisationerna för de sammanslagna skolorna och Åbo Akademi. Naturbruksinstitutet verkade på fandena även avlägga grundexamen + obligatoriska gymnasiekurser. Studietiden blev då 3 år. Efter avklarade gymnasiekurser var det möjligt att skriva studentexamen. Institutet samarbetade med Kimitöns gymnasium i ämnena modersmål, finska, engelska och matematik.

Grundexamen gav behörighet för yrkeshögskolestudier inom motsvarande bransch, tex. agrolog och kosthåll. Grundexamen kombinerad med studentexamensprov i modersmål och två för alla gemensamma ämnen gav allmän behörighet för högskolor.

Av utbildningarna på Brusaby var hästskötarutbildmningen den absolut populäraste. Majoriteten av studerandena på hästskötarlinjen var flickor. Husdjurslinjen lockade också rätt bra med studerande, medan de traditionella utbildningarna: lantbrukslinjen, huslig ekonomi och rengöringsservice hade svårt att få sina studieplatser fyllda. Rektor för institutet var Jan Nybom medan Ann-Louise Erlund blev koordinator för institutets vuxenutbildning. som planerades pågående från de omstruktureringar som pågick på landsbygden. Studietiden varierade från 126-1708 timmar per kurs.

Naturbruksinstitutets djurssjukvårdarlinje 2000-2002. (Kujala 2006,110)

 

Yrkesinstitutet Sydväst 1999-2008

Yrkesinstitutet Sydväst var en yrkesutbildande läroanstalt på andra stadiet.

Rektor Lena Johansson.

Axxell från 2008

Axxell grundades 1.8.2008, då de tidigare skolorna Västra Nylands yrkesskola, Yrkesinstitutet Sydväst, Lappfjärds folkhögskola, Finns folkhögskola, Cityfolkhögskolan, Kuggomskolan och Åbolands folkhögskola/Språk- och turisminstitutet förenade sin kraft och kunskap. Verksamheten växte därefter två år i rad då Axxell välkomnade Karis Kurscenter den 1 januari 2009 och Åbolands yrkesinstitut den 1 januari 2010. Till skillnad från de tidigare skolnamnen; t.ex. Yrkesinstitutet Sydväst eller Västra Nylands Yrkesskola, så har Axxell inga epitet av detta slag, utan heter kort och gott Axxell.

Idag finns Axxell på åtta orter (sju kommuner): Helsingfors, Esbo, Vanda, Raseborg (Karis), Kimito, Pargas och Åbo. Axxells centraladministration är belägen i Raseborg (Ekenäs). Axxell har idag ca 3000 studerande, ca 700 av dem är ungdomar.

Skolan ägs av Svenska folkskolans vänner r.f., Svenska småbruk och egna hem Ab, Raseborgs stad.

Rektor Lena Bussman 2008,

 

• Gripenberg Martin: Yrkesutbildningen på Kimitoön. Skolhistoriskt Arkiv 35/2013
• Kujala Jarmo: Utbildning ger möjligheter. Brusaby 100 år. Ekenäs 2006.
• Lindroos E. Färdighet och fostran i Vreta. 1986.

• Ginström Martin, Grünn Torolf : Tre skolor, två stadier, ett mål. En bok om yrkesutbildningen för landsbygdens ungdom under ett drygt sekel. Åbo 1997.

 

Husmoderskursen år 1946. Ertrud Ekholm sittande i rullstol i mitten, flankers av handarbetslärarinnan Ester Masalin (t.v.) och trädgårdslärarinnan Deli Fagerlund (t.h.). (Bild Kujala 2006, 77)

Skolans föreståndare blev Gertud Ekholm 1928-1961 som drabbades av polio men ändå fortsatte arbeta till sin pensionering. Hon efterträddes av Maj-Lis Nyberg.1961-1967, Anita Sjöblom 1967-1984, Ann-Louise Erlund 1984-1994.

 

Lantmannaskolan, Småbrukarskolan 1914-1949

När skolan delades upp skulle Lantmannaskolan utbilda blivande jordbrukare och förbereda för högre lantbruksutbildning. En ny slöjd och vävsal byggdes 1934 och kom att kallas Nabben. Skolan gjorde kortare exkursioner till gårdar och mejerier på Kimitoön. Under sommaren gjordes en längre studieresa med buss. Under 1930-talet ordnade lantmannaskolan också kortare sommarkurser för småbrukare. Skolan hade ett nära samarbete med Kimito lantmannagille och flera av skolans lärare deltog i gillets verksamhet. Gillet hjälpte till med att värva elever och betalade stipendier. 1920 förstärktes samarbetet då Martin Nystén anställdes som lärare i husdjurslära. Han hade flera förtroendeposter i gillet.

Under inbördeskriget avbröts den påbörjade kursen och Wrethalla blev de rödas högkvarter en hel vecka under vilken de tog de matvaror de kunde finna. När rödgardisterna sedan flyttade sitt högkvarter till gästgivargården i Engelsby tog de med sig inventarierna från Wrethalla.

 

Lantmannaskolans elever och lärare 1935-36. Sittande fr.v. Torsten Rancken. Greta Söderström, Vivi Ekstrand, Agnes Söderblom, föreståndare Axel Th.Widnäs, Martin Nystén, Arne Nyberg och Paul Holmberg (Foto Elis Carlsson/Sagalund, Ingår i Kujala 2006, 20)

Undervisningen i skolan bestod enbart av teori frånsett att ett par elever fick städa i lärarens hönshus. Skolan var ettårig. Undervisningen inleddes med en vårtermin efter nyårshelgen, höll sommarpaus och avslutade med en hösttermin. Undervisningen följde strikt läroboken med läxor, förhör och prov. Föreståndare Axel T. Widnäs efterträddes av agronom Osvald Sandholm. Skolan har gett generationer av jordbrukare en yrkesutbildning och inspirerat dem att delta i kurser och informationstillfällen och sålunda höjt jordbrukarnas kompetens i regionen. Då den gamla husmoders- och lantmannaskolan brann 1946 arbetade skolan flera år i tillfälligt hyrda lokaliteter i Vreta, i mejeriet, Storgården, Lantmannagillets Gillesstuga, Wrethalla och hos privatpersoner.

 

Åbolands lantmannaskola 1949-1962

En ständig osäkerhet om lantmannaskolans framtid präglade skolans historia. En sammanslagning med Östra Nylands småbrukarskola dryftades eftersom båda skolorna kämpade med elevbrist på 1930-talet. Man dryftade också möjligheterna att flytta till en plats där det var möjligt att försökslantbruk och ha praktisk lantbruksundervisning. Närheten till ungdomsföreningsverksamheten i Wrethalla störde också undervisningen. Dessutom belastade det gamla skolhuset ungdomsföreningens ekonomi eftersom det ständigt krävdes reparationer. Därför sammankallades till en diskussion om skolans framtid 1936 på Amos Anderssons Södrlångvik gård med resultatet att Garantiföreningen för Åbolands lantmannaskola bildades och ungdomsföreningen överlät skolan till denna Garantiförening. Kommunen erbjöd tomtmark för en ny skola, men det kunde inte förverkligas eftersom Amos Anderssons villkor för understöd till skolan rutsatte att skolan skulle äga gården. John Hollsten föreslog i stället att Garantiföreningen skulle inköpa kyrkobostället vars gamla namn var Brusaby och dessutom låg centralt. Efter långa underhandlingar kunde föreningen i början av 1940-talet köpa Brusaby. Därefter kom krigen under vilka undervisningen var inställd. Först efter skolbranden 1946 tog byggplanerna fart i Brusaby. Därför drog det ut till 1949 innan ungdomsföreningen kunde överlåta Lantmannaskolan till Garantiföreningen.

Den gamla lantmanna- och husmoderskolans byggnad brann 1946. Den nya huvudbyggnaden på Brusaby invigdes 26.11.1949. Närvarande vid invigningsfesten var Finlands statsminister, biskopen i Borgåstift, Amos Andersson och andra märkespersoner. (Bild: Elis Carlsson/Sagalund ingår i Kujala 2006, 24)

I den nya huvudbyggnadens bottenvåning fanns klassrum och kansliet. På övre våningen internatrum. Slöjdsalen, värmecentralen och bastun fanns i källaren. I flygelbyggnadens bottenvåning fanns matsal, kök och på övre våningen bibliotek samlingsrum och ett sjukrum. Lärarbostäder fanns också i flygelbyggnaden. Skolan hade ett eget kosthåll med Sally Gröning som utmärkt kock. Rektor Osvald Sandholm var också förvaltare på Brusaby gård. Kl.7 på morgonen började han med att dela ut arbetet åt arbetarna på gården.

Läroplanen omfattade förberedande ämnen ( kemi, botanik etc.), fackämnen (jordbrukslära, bokföring etc.), sociala ämnen ( samhällslära, andelslära etc.),övningsämnen (ritning, handslöjd etc.)  och frivilliga ämnen som sång och finska. Lantbrukskalendern upplevdes av flera elever som den viktigaste läroboken.  Varje morgon samlade eleverna kl.7.30 i läsesalen och lyssnade på morgonandakten i radion. En kväll i veckan var det sammankomst med diskussion i något aktuellt ämne. Meningen var att eleverna skulle lära sig mötesteknik. En särskilt viktig händelse under läsåret var plöjningstävlingen. Till läsåret hörde också sommarpraktik över 100 dagar på någon godkänd praktikgård. Undervisningen och utrustningen förnyades naturligtvis med åren. Elevtillströmningen präglades av en vågrörelse.

 

Brusaby lantmannaskola, lantbruksskola 1962-1994

År 1949 fusionerade Högre svenska Lantbruksläroverket (Skuffis) och Åbolands lantmannaskola. Skolorna bildade två studielinjer inom läroanstalten. Skolornas garantiförenigar sammankopplades och skolan bytte namn till Brusaby lantmannaskola. År 1975 till Brusaby lantbrukstekniska skola och från 1984 till Brusaby lantbruksskola. Denna period i skolans historia karaktäriseras av kraftiga förändringar på många plan; Studietiden förlängdes och anpassades till grundskolans läsår, nya utbildningslinjer skapade, lärarkåren utökades, huvudbyggnaden sanerades och nya hus byggdes på Brusabyområdet ( kall lösdriftsladugård, maskinhall, svinstall, häststall, manege och travbana samt elevinternat). Elevfrekvensen steg och sjönk vissa år så markant att skolan måste ansöka om dispens för att kunna starta en del kurser. År 1984 startades en studentbaserad agrologutbildning som var två terminer på Brusaby. Det ökade elevantalet så att nya internat behövdes. Införandet av grundskolan i början av 1970-talet och mellanstadiereformen från 1984 påverkade också lantbruksskolans verksamhet. Tidigare krävdes för inträde till lantmannaskolan (även husmodersskolan) fyllda 17 år och genomgången folkskolekurs. Efter att grundskolan genomfördes skulle yrkesutbildningen bygga direkt på avgångsbetyget från grundskolan. Mellanskolreformen förde för samtligaelever med sig obligatoriska allmänbildande ämnen som språk och datakunskap för att också jordbrukarna behöver bli samhällsmedvetna och kunna hålla sig á jour med samhällsutvecklingen. Den medförde också gemensam elevantagning till de yrkesutbildande läroanstalterna. Eleverna upplevde skolan som mycket viktig för landet med tanke på att först på 1960-talet blev vi självförsörjande med brödsäd. Lösdriftsladugården föranledde en lokal djurskyddsdebatt då det blev 30 grader kallt. Avhorningen första hösten upplevdes som utmanande uppgift. Ladugården gav anledning till ett nytt skolschema med praktisk undervisning i smågrupper på eftermiddagarna och även obligatoriska ladugårdsturer. År 1986 inträffade åter en brand i skolan, men eleven Jörgen Lindholm hade turen att upptäcka den och lyckades kalla brandkåren på plats så att skadorna inte blev särskilt stora.

 

Dimission 1990. Personalen på bilden är (fr.v.) internatövervakare Bodil Söderblom, lärarna Engelbert Engblom, Ingmar Waldén, Henry Lindholm, föreståndare Börje Långstedt, Birgit Tuominen och Sune Ljungqvist. (Bild Kujala 2006, 59)

Brusaby utbildningar: Lantmannaskolan hade en 6 månaders kurs, jordbrukstekniska skolans utbildning förlängdes till en två-årig utbildning och som lantbruksskola genomfördes: Tor Göran Heinström blev rektor för Brusaby lantmannaskola 1963 och byggde upp undervisningen från början. När han kom till Brusaby var det enda djuret där hans tax Lasse. Lantbruket var då utsatt för en kraftig strukturförvandling. Under hans studietid var ungefär hälften av landets yrkesverksamma befolkning lantbrukare, men då han var rektor hade andelen minskat till under 4 %.

• 2-årig jordbrukarlinje (1986- ) med möjlighet att söka till HSL redan eterförsta året
• 2-årig hästskötarutbildning (1989- ) där HSL:S utbildning förlades till Brusaby.
• 1-årig studentbaserad naturbrukarutbildning (1991- )
• 1-årig Skuffis undervisningslinje hästtränarutbildning (1993- )
• 1-årig djursjukvårdarutbildmig (veterinärassistenter) med HSL-utbildningen förlagd till Brusaby

 

Brusaby yrkesläroanstalt 1989-1994

År 1984 ändrades husmodersskolans namntill Brusaby yrkesläroanstalt eftersom det gamla namnet upplevdes som föråldrat. Undervisningen i Brusaby yrkesläroanstalt riktade in sig på serviceyrken, turismbranschen och vuxenutbildning. Även ett sommarhotell öppnades, som administrerades av yrkesläroanstalten. Genom yrkesläroanstalten samarbetade husmodersskolan med lantbruksskolan så att husmodersskolan skötte om alla kosthållstjänster och från andra året hyrde undervisnings- och kansliutrymmen i lantbruksskolans huvudbyggnad. Skolorna hade gemensamma utrymmen förlaboratorium, adb-klass, elevkårsutrymme och bastu samt tvågemensamma lektorstjänster.

Yrkesläroanstalten ordnade många fem månaders- , men också fleråriga hushållskurser,  en anstaltvårdarkurs, en arbetsledarkurs för städbranschen, hemvårdarkurser, en kurs för vårdare utvecklingshämmade, språk-,företag- adb-utbildning,  utveckling av landsbygdsnäringarna, euroföretagarkurs och hade en grundlinje för det sociala området

Rektor: Ann-Louise Erlund 1989-1994

 

Naturbruksinstitutet (Nbi) 1994-1999

Naturbruksinstitutet bildades genom en sammanslagning av Högre svenska Lantbruksläroverket, Brusaby yrkesläroanstalt, Ekenäs forstinstitut och Västankvarns skolor. Bakom institutet stod stiftelsen för Naturbruksutbildning, som grundades av intresseorganisationerna för de sammanslagna skolorna och Åbo Akademi. Naturbruksinstitutet verkade på fyra orter: Åbo, Kimito, Ekenäs och Ingå. Åbo var skolans huvudort, där också rektorn var stationerad. I Brusaby fanns grundutbildning inom lantbruk och husligekonomi samt hästskötarutbildning. Studietiden var 2-3 år. För dem som gått ut gymnasiet eller yrkesskola var studietiden ett år med praktik. Då koncentrerades studierna på yrkesämnen.

Vid Naturbruksinstitutet kunde studerandena även avlägga grundexamen + obligatoriska gymnasiekurser. Studietiden blev då 3 år. Efter avklarade gymnasiekurser var det möjligt att skriva studentexamen. Institutet samarbetade med Kimitöns gymnasium i ämnena modersmål, finska, engelska och matematik.

Grundexamen gav behörighet för yrkeshögskolestudier inom motsvarande bransch, tex. agrolog och kosthåll. Grundexamen kombinerad med studentexamensprov i modersmål och två för alla gemensamma ämnen gav allmän behörighet för högskolor.

Av utbildningarna på Brusaby var hästskötarutbildmningen den absolut populäraste. Majoriteten av studerandena på hästskötarlinjen var flickor. Husdjurslinjen lockade också rätt bra med studerande, medan de traditionella utbildningarna: lantbrukslinjen, huslig ekonomi och rengöringsservice hade svårt att få sina studieplatser fyllda. Rektor för institutet var Jan Nybom medan Ann-Louise Erlund blev koordinator för institutets vuxenutbildning. som planerades pågående från de omstruktureringar som pågick på landsbygden. Studietiden varierade från 126-1708 timmar per kurs.

Naturbruksinstitutets djurssjukvårdarlinje 2000-2002. (Kujala 2006,110)

 

Yrkesinstitutet Sydväst 1999-2008

Yrkesinstitutet Sydväst var en yrkesutbildande läroanstalt på andra stadiet.

Rektor Lena Johansson.

Axxell från 2008

Axxell grundades 1.8.2008, då de tidigare skolorna Västra Nylands yrkesskola, Yrkesinstitutet Sydväst, Lappfjärds folkhögskola, Finns folkhögskola, Cityfolkhögskolan, Kuggomskolan och Åbolands folkhögskola/Språk- och turisminstitutet förenade sin kraft och kunskap. Verksamheten växte därefter två år i rad då Axxell välkomnade Karis Kurscenter den 1 januari 2009 och Åbolands yrkesinstitut den 1 januari 2010. Till skillnad från de tidigare skolnamnen; t.ex. Yrkesinstitutet Sydväst eller Västra Nylands Yrkesskola, så har Axxell inga epitet av detta slag, utan heter kort och gott Axxell.

Idag finns Axxell på åtta orter (sju kommuner): Helsingfors, Esbo, Vanda, Raseborg (Karis), Kimito, Pargas och Åbo. Axxells centraladministration är belägen i Raseborg (Ekenäs). Axxell har idag ca 3000 studerande, ca 700 av dem är ungdomar.

Skolan ägs av Svenska folkskolans vänner r.f., Svenska småbruk och egna hem Ab, Raseborgs stad.

Rektor Lena Bussman 2008,

 

• Gripenberg Martin: Yrkesutbildningen på Kimitoön. Skolhistoriskt Arkiv 35/2013
• Kujala Jarmo: Utbildning ger möjligheter. Brusaby 100 år. Ekenäs 2006.
• Lindroos E. Färdighet och fostran i Vreta. 1986.

• Ginström Martin, Grünn Torolf : Tre skolor, två stadier, ett mål. En bok om yrkesutbildningen för landsbygdens ungdom under ett drygt sekel. Åbo 1997.

 

 

 

 

 

 

 

(Foto MG 2020) Den nya husmodersskolan blev sedan skolan hade flyttat bort huvudbyggnad i Sagalunds museum.

Det var först på 1970-talet, då ungdomarna började ifrågasätta hushållsutbildningens innehåll och betydelses, om nya vindar började blåsa i hushållsskolan. De stora förändringarna kom emellertid först i mitten av 1980-talet. Efter dimissionen 1984 flyttade också husmodersskolan till Brusaby, men kansliet och internatet fanns ett år kvar i Vreta.

Husmoderskursen år 1946. Ertrud Ekholm sittande i rullstol i mitten, flankers av handarbetslärarinnan Ester Masalin (t.v.) och trädgårdslärarinnan Deli Fagerlund (t.h.). (Bild Kujala 2006, 77)

Skolans föreståndare blev Gertud Ekholm 1928-1961 som drabbades av polio men ändå fortsatte arbeta till sin pensionering. Hon efterträddes av Maj-Lis Nyberg.1961-1967, Anita Sjöblom 1967-1984, Ann-Louise Erlund 1984-1994.

 

Lantmannaskolan, Småbrukarskolan 1914-1949

När skolan delades upp skulle Lantmannaskolan utbilda blivande jordbrukare och förbereda för högre lantbruksutbildning. En ny slöjd och vävsal byggdes 1934 och kom att kallas Nabben. Skolan gjorde kortare exkursioner till gårdar och mejerier på Kimitoön. Under sommaren gjordes en längre studieresa med buss. Under 1930-talet ordnade lantmannaskolan också kortare sommarkurser för småbrukare. Skolan hade ett nära samarbete med Kimito lantmannagille och flera av skolans lärare deltog i gillets verksamhet. Gillet hjälpte till med att värva elever och betalade stipendier. 1920 förstärktes samarbetet då Martin Nystén anställdes som lärare i husdjurslära. Han hade flera förtroendeposter i gillet.

Under inbördeskriget avbröts den påbörjade kursen och Wrethalla blev de rödas högkvarter en hel vecka under vilken de tog de matvaror de kunde finna. När rödgardisterna sedan flyttade sitt högkvarter till gästgivargården i Engelsby tog de med sig inventarierna från Wrethalla.

 

Lantmannaskolans elever och lärare 1935-36. Sittande fr.v. Torsten Rancken. Greta Söderström, Vivi Ekstrand, Agnes Söderblom, föreståndare Axel Th.Widnäs, Martin Nystén, Arne Nyberg och Paul Holmberg (Foto Elis Carlsson/Sagalund, Ingår i Kujala 2006, 20)

Undervisningen i skolan bestod enbart av teori frånsett att ett par elever fick städa i lärarens hönshus. Skolan var ettårig. Undervisningen inleddes med en vårtermin efter nyårshelgen, höll sommarpaus och avslutade med en hösttermin. Undervisningen följde strikt läroboken med läxor, förhör och prov. Föreståndare Axel T. Widnäs efterträddes av agronom Osvald Sandholm. Skolan har gett generationer av jordbrukare en yrkesutbildning och inspirerat dem att delta i kurser och informationstillfällen och sålunda höjt jordbrukarnas kompetens i regionen. Då den gamla husmoders- och lantmannaskolan brann 1946 arbetade skolan flera år i tillfälligt hyrda lokaliteter i Vreta, i mejeriet, Storgården, Lantmannagillets Gillesstuga, Wrethalla och hos privatpersoner.

 

Åbolands lantmannaskola 1949-1962

En ständig osäkerhet om lantmannaskolans framtid präglade skolans historia. En sammanslagning med Östra Nylands småbrukarskola dryftades eftersom båda skolorna kämpade med elevbrist på 1930-talet. Man dryftade också möjligheterna att flytta till en plats där det var möjligt att försökslantbruk och ha praktisk lantbruksundervisning. Närheten till ungdomsföreningsverksamheten i Wrethalla störde också undervisningen. Dessutom belastade det gamla skolhuset ungdomsföreningens ekonomi eftersom det ständigt krävdes reparationer. Därför sammankallades till en diskussion om skolans framtid 1936 på Amos Anderssons Södrlångvik gård med resultatet att Garantiföreningen för Åbolands lantmannaskola bildades och ungdomsföreningen överlät skolan till denna Garantiförening. Kommunen erbjöd tomtmark för en ny skola, men det kunde inte förverkligas eftersom Amos Anderssons villkor för understöd till skolan rutsatte att skolan skulle äga gården. John Hollsten föreslog i stället att Garantiföreningen skulle inköpa kyrkobostället vars gamla namn var Brusaby och dessutom låg centralt. Efter långa underhandlingar kunde föreningen i början av 1940-talet köpa Brusaby. Därefter kom krigen under vilka undervisningen var inställd. Först efter skolbranden 1946 tog byggplanerna fart i Brusaby. Därför drog det ut till 1949 innan ungdomsföreningen kunde överlåta Lantmannaskolan till Garantiföreningen.

Den gamla lantmanna- och husmoderskolans byggnad brann 1946. Den nya huvudbyggnaden på Brusaby invigdes 26.11.1949. Närvarande vid invigningsfesten var Finlands statsminister, biskopen i Borgåstift, Amos Andersson och andra märkespersoner. (Bild: Elis Carlsson/Sagalund ingår i Kujala 2006, 24)

I den nya huvudbyggnadens bottenvåning fanns klassrum och kansliet. På övre våningen internatrum. Slöjdsalen, värmecentralen och bastun fanns i källaren. I flygelbyggnadens bottenvåning fanns matsal, kök och på övre våningen bibliotek samlingsrum och ett sjukrum. Lärarbostäder fanns också i flygelbyggnaden. Skolan hade ett eget kosthåll med Sally Gröning som utmärkt kock. Rektor Osvald Sandholm var också förvaltare på Brusaby gård. Kl.7 på morgonen började han med att dela ut arbetet åt arbetarna på gården.

Läroplanen omfattade förberedande ämnen ( kemi, botanik etc.), fackämnen (jordbrukslära, bokföring etc.), sociala ämnen ( samhällslära, andelslära etc.),övningsämnen (ritning, handslöjd etc.)  och frivilliga ämnen som sång och finska. Lantbrukskalendern upplevdes av flera elever som den viktigaste läroboken.  Varje morgon samlade eleverna kl.7.30 i läsesalen och lyssnade på morgonandakten i radion. En kväll i veckan var det sammankomst med diskussion i något aktuellt ämne. Meningen var att eleverna skulle lära sig mötesteknik. En särskilt viktig händelse under läsåret var plöjningstävlingen. Till läsåret hörde också sommarpraktik över 100 dagar på någon godkänd praktikgård. Undervisningen och utrustningen förnyades naturligtvis med åren. Elevtillströmningen präglades av en vågrörelse.

 

Brusaby lantmannaskola, lantbruksskola 1962-1994

År 1949 fusionerade Högre svenska Lantbruksläroverket (Skuffis) och Åbolands lantmannaskola. Skolorna bildade två studielinjer inom läroanstalten. Skolornas garantiförenigar sammankopplades och skolan bytte namn till Brusaby lantmannaskola. År 1975 till Brusaby lantbrukstekniska skola och från 1984 till Brusaby lantbruksskola. Denna period i skolans historia karaktäriseras av kraftiga förändringar på många plan; Studietiden förlängdes och anpassades till grundskolans läsår, nya utbildningslinjer skapade, lärarkåren utökades, huvudbyggnaden sanerades och nya hus byggdes på Brusabyområdet ( kall lösdriftsladugård, maskinhall, svinstall, häststall, manege och travbana samt elevinternat). Elevfrekvensen steg och sjönk vissa år så markant att skolan måste ansöka om dispens för att kunna starta en del kurser. År 1984 startades en studentbaserad agrologutbildning som var två terminer på Brusaby. Det ökade elevantalet så att nya internat behövdes. Införandet av grundskolan i början av 1970-talet och mellanstadiereformen från 1984 påverkade också lantbruksskolans verksamhet. Tidigare krävdes för inträde till lantmannaskolan (även husmodersskolan) fyllda 17 år och genomgången folkskolekurs. Efter att grundskolan genomfördes skulle yrkesutbildningen bygga direkt på avgångsbetyget från grundskolan. Mellanskolreformen förde för samtligaelever med sig obligatoriska allmänbildande ämnen som språk och datakunskap för att också jordbrukarna behöver bli samhällsmedvetna och kunna hålla sig á jour med samhällsutvecklingen. Den medförde också gemensam elevantagning till de yrkesutbildande läroanstalterna. Eleverna upplevde skolan som mycket viktig för landet med tanke på att först på 1960-talet blev vi självförsörjande med brödsäd. Lösdriftsladugården föranledde en lokal djurskyddsdebatt då det blev 30 grader kallt. Avhorningen första hösten upplevdes som utmanande uppgift. Ladugården gav anledning till ett nytt skolschema med praktisk undervisning i smågrupper på eftermiddagarna och även obligatoriska ladugårdsturer. År 1986 inträffade åter en brand i skolan, men eleven Jörgen Lindholm hade turen att upptäcka den och lyckades kalla brandkåren på plats så att skadorna inte blev särskilt stora.

 

Dimission 1990. Personalen på bilden är (fr.v.) internatövervakare Bodil Söderblom, lärarna Engelbert Engblom, Ingmar Waldén, Henry Lindholm, föreståndare Börje Långstedt, Birgit Tuominen och Sune Ljungqvist. (Bild Kujala 2006, 59)

Brusaby utbildningar: Lantmannaskolan hade en 6 månaders kurs, jordbrukstekniska skolans utbildning förlängdes till en två-årig utbildning och som lantbruksskola genomfördes: Tor Göran Heinström blev rektor för Brusaby lantmannaskola 1963 och byggde upp undervisningen från början. När han kom till Brusaby var det enda djuret där hans tax Lasse. Lantbruket var då utsatt för en kraftig strukturförvandling. Under hans studietid var ungefär hälften av landets yrkesverksamma befolkning lantbrukare, men då han var rektor hade andelen minskat till under 4 %.

• 2-årig jordbrukarlinje (1986- ) med möjlighet att söka till HSL redan eterförsta året
• 2-årig hästskötarutbildning (1989- ) där HSL:S utbildning förlades till Brusaby.
• 1-årig studentbaserad naturbrukarutbildning (1991- )
• 1-årig Skuffis undervisningslinje hästtränarutbildning (1993- )
• 1-årig djursjukvårdarutbildmig (veterinärassistenter) med HSL-utbildningen förlagd till Brusaby

 

Brusaby yrkesläroanstalt 1989-1994

År 1984 ändrades husmodersskolans namntill Brusaby yrkesläroanstalt eftersom det gamla namnet upplevdes som föråldrat. Undervisningen i Brusaby yrkesläroanstalt riktade in sig på serviceyrken, turismbranschen och vuxenutbildning. Även ett sommarhotell öppnades, som administrerades av yrkesläroanstalten. Genom yrkesläroanstalten samarbetade husmodersskolan med lantbruksskolan så att husmodersskolan skötte om alla kosthållstjänster och från andra året hyrde undervisnings- och kansliutrymmen i lantbruksskolans huvudbyggnad. Skolorna hade gemensamma utrymmen förlaboratorium, adb-klass, elevkårsutrymme och bastu samt tvågemensamma lektorstjänster.

Yrkesläroanstalten ordnade många fem månaders- , men också fleråriga hushållskurser,  en anstaltvårdarkurs, en arbetsledarkurs för städbranschen, hemvårdarkurser, en kurs för vårdare utvecklingshämmade, språk-,företag- adb-utbildning,  utveckling av landsbygdsnäringarna, euroföretagarkurs och hade en grundlinje för det sociala området

Rektor: Ann-Louise Erlund 1989-1994

 

Naturbruksinstitutet (Nbi) 1994-1999

Naturbruksinstitutet bildades genom en sammanslagning av Högre svenska Lantbruksläroverket, Brusaby yrkesläroanstalt, Ekenäs forstinstitut och Västankvarns skolor. Bakom institutet stod stiftelsen för Naturbruksutbildning, som grundades av intresseorganisationerna för de sammanslagna skolorna och Åbo Akademi. Naturbruksinstitutet verkade på fyra orter: Åbo, Kimito, Ekenäs och Ingå. Åbo var skolans huvudort, där också rektorn var stationerad. I Brusaby fanns grundutbildning inom lantbruk och husligekonomi samt hästskötarutbildning. Studietiden var 2-3 år. För dem som gått ut gymnasiet eller yrkesskola var studietiden ett år med praktik. Då koncentrerades studierna på yrkesämnen.

Vid Naturbruksinstitutet kunde studerandena även avlägga grundexamen + obligatoriska gymnasiekurser. Studietiden blev då 3 år. Efter avklarade gymnasiekurser var det möjligt att skriva studentexamen. Institutet samarbetade med Kimitöns gymnasium i ämnena modersmål, finska, engelska och matematik.

Grundexamen gav behörighet för yrkeshögskolestudier inom motsvarande bransch, tex. agrolog och kosthåll. Grundexamen kombinerad med studentexamensprov i modersmål och två för alla gemensamma ämnen gav allmän behörighet för högskolor.

Av utbildningarna på Brusaby var hästskötarutbildmningen den absolut populäraste. Majoriteten av studerandena på hästskötarlinjen var flickor. Husdjurslinjen lockade också rätt bra med studerande, medan de traditionella utbildningarna: lantbrukslinjen, huslig ekonomi och rengöringsservice hade svårt att få sina studieplatser fyllda. Rektor för institutet var Jan Nybom medan Ann-Louise Erlund blev koordinator för institutets vuxenutbildning. som planerades pågående från de omstruktureringar som pågick på landsbygden. Studietiden varierade från 126-1708 timmar per kurs.

Naturbruksinstitutets djurssjukvårdarlinje 2000-2002. (Kujala 2006,110)

 

Yrkesinstitutet Sydväst 1999-2008

Yrkesinstitutet Sydväst var en yrkesutbildande läroanstalt på andra stadiet.

Rektor Lena Johansson.

Axxell från 2008

Axxell grundades 1.8.2008, då de tidigare skolorna Västra Nylands yrkesskola, Yrkesinstitutet Sydväst, Lappfjärds folkhögskola, Finns folkhögskola, Cityfolkhögskolan, Kuggomskolan och Åbolands folkhögskola/Språk- och turisminstitutet förenade sin kraft och kunskap. Verksamheten växte därefter två år i rad då Axxell välkomnade Karis Kurscenter den 1 januari 2009 och Åbolands yrkesinstitut den 1 januari 2010. Till skillnad från de tidigare skolnamnen; t.ex. Yrkesinstitutet Sydväst eller Västra Nylands Yrkesskola, så har Axxell inga epitet av detta slag, utan heter kort och gott Axxell.

Idag finns Axxell på åtta orter (sju kommuner): Helsingfors, Esbo, Vanda, Raseborg (Karis), Kimito, Pargas och Åbo. Axxells centraladministration är belägen i Raseborg (Ekenäs). Axxell har idag ca 3000 studerande, ca 700 av dem är ungdomar.

Skolan ägs av Svenska folkskolans vänner r.f., Svenska småbruk och egna hem Ab, Raseborgs stad.

Rektor Lena Bussman 2008,

 

• Gripenberg Martin: Yrkesutbildningen på Kimitoön. Skolhistoriskt Arkiv 35/2013
• Kujala Jarmo: Utbildning ger möjligheter. Brusaby 100 år. Ekenäs 2006.
• Lindroos E. Färdighet och fostran i Vreta. 1986.

• Ginström Martin, Grünn Torolf : Tre skolor, två stadier, ett mål. En bok om yrkesutbildningen för landsbygdens ungdom under ett drygt sekel. Åbo 1997.