(Bild http://www.nedervetil.fi/document.asp?id=hof69egsi )
Skolan verkade åren 1907-1971
Klipp ur Österbottningen:
Åbacka folkskolas tillbyggnad
Räkenskaperna for om- och tillbyggnaden av Åbacka folkskola är nu slutförda. Tillbyggnaden drog en omkostnad av 1.820.372 mk och om ändringen av gamla skolan med tambur och ett nytt klassrum kostade 431.423 mk, den nya lärarinnebostaden 342.599 mk samt det nybyggda uthuset 302.684 mk eller sammanlagt 1.8320.372 mk. Nämnas kan att kostnadsförslaget för de olika till- och ombyggnaderna icke i större
utsträckning överskridits. Byggnaderna har avsynats och godkänts och ansökan om statsbidrag har inlämnats. (Öb 30.01 -51)
Folkskollärare K. J. Frilund 70 år.
Sjuttio år fyller i dag f.d. folkskollär. K. J. Frilund numera bosatt i Nykarleby. Då han utfört största delen av sin lärargärning i Nedervetil är han ganska välkänd i Karlebynejden. Lär. K. J. Frilund är munsalabo och kom som många andra ideellt anlagda ynglingar från den socknen att genomgå Nykarleby seminarium. Han dimitterades från seminariet 1908 och antogs samma år som t.f. lärare vid Åbacka fokskola i Nedervetil. Följande år blev han
ordinarie lärare vid Norrby folkskola i samma socken och stannade i byn till 1911, då han erhöll ordinarie tjänst vid Åbacka folkskola (Öb 31.01 -51)
Direktionen för Åbacka folkskola
I direktionen för åren 1952-54 invaldes
Erik Sandbacka, Olga Autio, Vilhelm Slotte, Bror Högnäs, Matts Wassborr o. Vilhelm Pelo (Öb 30.09 -51)
Folkskollärare Helge Skog 50 år
Femtio år fyller i dag föreståndaren för Åbacka folkskola i Nedervetil Helge Skog. Han är känd i vida kretsar som en stilla, försynt och begåvad lärare och arbetare på kulturens åkerfält. Helge Skog föddes i Kronoby den 2 mars 1904. Han hade hög för läsning och studier och sökte sig därför till folklärarseminariet i Nykarleby därifrån han dimitterades på våren 1929.
Sin första anställning fick han vid Vexala folkskola i Munsala, där han arbetade fem år eller från 1929 till 1934, då tjänsten på grund av elevbrist indrogs. Han transporetrades nu till Hirvlax folkskola i samma socken. I Hirvlax stannade han till 1943 då han sökte och vann anställning som lärare och föreståndare vid Åbacka folkskola i Nedervetil. Denna tjänst innehar han alt fortfarande. Då skolan alltid haft ett stort elevantal har Helge Skog dimitterat en ganska stor skara under de år han har varit anställd vid Åbacka folkskola. Utom skolan har Helge Skog ganska flitigt deltagit i det fria bildningsarbetet på de orter där han vistats. I yngre dar arbetade han flitigt som körledare, teaterspelare och teaterpjäsförfattare. Han har även utgivit en diktsamling och uppträder ännu då och då som lyckad rimsmed. Hans rimkåserier är både kvicka och välformulerade. I Nedervetil har Helge
Skog dessutom utfört ett gott arbete inom biblioteksstyrelsen, nykterhetsnämnden, folkhälsan och svenska folkpartiets lokalavdelning. Öb har också haft förmånen att ha Helge Skog som lokal medarbetare. (Öb 02.03 -54)
Festdikt för hembygdsdagen i Nedervetil den 29 07.1956
Helge Skog:
Arbetets glädje och hemmets ro och den mättande dagliga brödet,
barndom och minnen och hopp och tro och det stigande överflödet,
allt som var sträng i mitt väsen rör har jag min hembygd att tacka för.
Fostran och vård som från barn jag rönt och värme och ljus från härden,
allt som är soligt och ljus och skönt och ädelt och gott i världen
och som ej år eller tid förstör har jag min hembygd att tacka för.
Språket från barndomens tidiga år och sånger och ton och visa,
vindsus och lärksång i vaknande vår och allt som ger sinnet lisa,
livet omkring mig som aldrig dör har jag min hembygd att tacka för.
Sommarnattsljuset kring fält och lid, blommorna, löven, gräsen,
vajande rågfält i mognadens tid med sagornas skymningsväsen,
allt vad jag ser och vad örat hör har jag min hembygd att tacka för.
Höstarnas skörd av vildbär och säd, färggranna löv som faller.
Vintrarnas stjärnor och snötyngda träd och gnistrande snökristaller,
allt som min känsla till värme rör har jag min hembygd att tacka för.
Fädernas arv, som jag fått i vård att förvalta och värna,
vill jag befästa i egen gård och se som en lysande stjärna.
Hembygdens mark skall när, själv jag dör, kommande släkte ha att tacka för.
II
Bygden som ligger framför oss i grönska och ljus
under höga skyar är den som fostrat och närt oss.
Ingen kan ge oss större gåvor än vår egen mor.
Djupt i jorden går våra rötter.
Endast här är vi hemma med vår ande.
Vi är ett med marken där vi går och bor på egen grund.
Vi har druckit ur markens källor
och öst styrka ur rymd och djup.
Så har vi växt ihop med skogarna, fälten och alla barska backar,
med älvens glid, forsarnas brus och de grå ladorna
Allt har blivit oss kärt och oändligt kära
ej blott tingen också människorna.
(Öb 02.08 -56)
Skolfest på Åbacka
Eleverna i klasserna sex och sju i Åbacka skola hade i söndags en trevlig fest i sin skola. Eleverna skötte själva om såväl program som servering. De uppträdde med hälsning, sånger både i kör och duett, uppläsningar, talkör och teater, omväxlande med hurtiga allsånger. Föräldrarna i distriktet hade talrikt mött upp för att understöda elevernas resa. Inkomsterna från festen gick oavkortade till exkursionskassan. Genom små lotterier och försäljningar har tidigare över 28.000 mk hopsamlats. Vid söndagens fest inflöt omkring 11.500 mk, varför skolresan till Helsingfors är tryggad. Barnen har nu samlat ihop ca 40.000 mk, vilket betyder att elever i klasserna 6 och sju får gratis resa till Helsingfors och har fria inträden till alla sevärdheter där. Detta är en aktningsvärd prestation. Två gånger tidigare har elever från Åbacka skola rest till Helsingfors på liknande sätt. Inom distriktet är man synnerligen förståelsefull för barnens insamlingar. Man hjälper varandra fram, så att ingen elev på grund av ekonomiska skäl behöver bli borta från en trevlig och lärorik skolutfärd. (Öb 28.04 -56)
Skolfotografier http://edervetil.fi/document.asp?id=hof69egsi
Ett skolmöte 1958 i Nedervetil vill sammanslå två skoldistriktsammankallat
distriktsborna till ett gemensamt möte för att diskutera en eventuell sammanslagning av de båda distrikten och om möjligt placeringen av den nya skolan. Enligt kommunalfullmäktiges tidigare beslut skulle Murick folkskola överflyttas till Hästbacka och byggas för tre lärare.
Genom den nya skollagen har många insett att det vore oklokt att bygga den nya skolan i periferin. Man borde i stället bygga den nya skolan centralt och i samband med den nya medborgarskolan som kommunen i alla fall är tvungen att bygga. Då även Åbacka skola skulle tarva en omfattande renovering, bl.a. installering av centralvärme, och sålunda skulle
kräva stora kostnader ansåg direktionen för Åbacka skola att en sammanslagning med Murick skoldistrikt vore det enda förnuftiga. De båda distriktens direktioner hade senaste vecka ett sammanträde där frågan dryftades. De flesta direktionsmedlemmar var eniga om att denna
lösning vore den lyckligaste. För kommunen skulle det bli mer ekonomiskt att i framtiden underhålla en skola i stället för två som det nu är. Även undervisningen blir effektivare när en lärare får handha ett mindre mängd klasser. Även medborgarskolan bör byggas i samband med den nya skolan.
Vid direktionernas sammanträde ville man inte riktigt ta slutlig ställning för distriktens sammanslagning. Därför sammankallade distriktsborna från Åbacka och Murick distrikt till diskussionsmöte där de fick uttala sina åsikter.
Sammanträdet inleddes av skolföreståndare Fredrik Tast som å arrangörernas vägnar hälsade deltagarna välkomna och gav en kort resumé över utvecklingen på skollagsområdet sedan kommunalfullmäktige gjorde sitt beslut i skolbyggnadsfrågan och vilka konsekvenser fullföljande av detta beslut skulle innebära. Att leda förhandlingarna valdes skolföreståndare Fedrik Tast med skolföreståndare Helge Skog som sekreterare. Under diskussionen som var livlig enades man enhälligt om att skoldistrikten skulle sammanslås men ifråga om placerandet av skolan var åsikterna delade.
Man beslöt att till fullmäktige inkomma med en skrivelse om att det tidigare beslutet om byggandet av en skola på Hästbacka skulle upphävas och i centrum av kommunen vid Murick, närmare bestämt på Salobacka skulle den nya skolan byggas.
(Öb 03-04.02 -58)
[:]