Broban 1883–1977 (Brobergska samskolan) var den första samskolan i Helsingfors.
(Bild Museiverket )
Helsingfors lärovärk för gossar och flickor var skolans namn under åren 1883-1912, men skrivningen av ordet Läroverk korrigerades efter några år. Sin första tid verkade skolan i hörnet av Brunsgatan och Östra Henriksgatan (nu Mannerheimvägen). En tid verkade skolan på Bulevarden 7-9 och i Tyska skolans tidigare utrymme i hörnet av Bulevarden och Esplanaden. År 1895 fick skolan sitt eget hus (bilden) på Högbergsgatan 23. S
Från 1912 ändrades namnet till Läroverket för gossar och flickor i Helsingfors. Skolans tillkomst har beskrivits väl av Holger Wikström i skolans 90-års historik Broban 1883-1973. Skolan kom att kallas Broban efter sin grundare och första rektor Karl Teodor Broberg. Som Finlands första samskola var det en skola som bröt ny mark på undervisningens område. Det var en 9-klassig skola som ledde till studentexamen och universitetsstudier också för flickor. Att den blev nioklassig berodde på att flickskolorna var nioklassiga i motsatts till de 8-klassiga pojkskolorna. Det ansågs länge att flickorna fick inte pressas lika hårt som gossarna. Det var ju gossarna som skulle sköta familjens försörjning. Läroplanen hade sina egna betoningar ända fram till förtryckstiden (1899-1905) då läroverkens läroplaner likriktades.
Under kriget förstördes 1944 ungefär 800 fönsterutor vid ett flyganfall. Vattentak och och fönsterbågar skadades av splitter. I skolan gavs frivillig undervisning i slöjd och handarbete på kvällstid i slutet av 1940-talet (Hägglund 1991, 58-59)
Skolans elevantal 1945-1970: 1945 341, 1950 341, 1955 320, 1960 341, 1965 314, 1970 285 elever
I den stora läroverksslakten som inleddes hösten 1973 sammanslogs Laguska skolan med Broban och den nya skolan fick namnet Minervaskolan. År 1975 sammanslogs sedan Tölö svenska samskola (Zillen) med Minervaskolan. Slutligen indrogs skolan helt 1977 vid övergången till grundskolan. Verksamheten övergick då till Lönnbäckska skolan och Tölö gymnasium. Numera är huset hem för Designmuseet.
(Foto 2014) Fasadens arkitektur mot Högbergsgatan 23 ger ett smått fantastiskt intryck med sina tinnar, men tråkigare, sobert från gårdssidan. (Se bilden överst).
Som mest hade skolan över 350 elever under 1930-talet och tidvis över 30 lärare. Skolans rektorer har varit 1883-1900 K.T. Broberg, 1900-1905 J.M. Granit, 1905-1917 Jakob Einar Meinander, 1917-1925 Rolf Krogerus, 1925-1944 Fritiof Freudenthal, 1944-1947 Torsten Steinby, 1947-1968 Eric W. Nyström, 1968-1973 Hilding August Karling, 1973-1977 Margareta Grigorkoff.
Källor:
- Broberg, K.T., Läroverket för gossar och flickor (Svenska samskolan), Redogörelse för dess verksamhet under åren i 1883-1893 samt under läroåret 1892-1893, Helsingfors 1893.
- Hägglund Paul: De svenska läroverken i Helsingfors 1944 – 1977. Skolhistoriskt Arkiv 21/1991, 56 – 100.Geber Erik: De svenska privatskolornas betydelse. Skolhistoriskt Arkiv 37/2017.
- Lindblad, Boris (red.), Broban 1883-1973, Festskrift utgiven med anledning av Läroverkets för gossar och flickor nittioårsjubileum den 19.-20. october 1973, Helsingfors 1973.
- Läroverket för gossar och flickor, Festskrift utgiven till femtioårsjubileet september 1933, Helsingfors 1933.
- Läroverksförteckningen
- Steinby, Torsten, Broberska skolan 75 år, Skola och hem 1958:5.
- Wikström, Holger, 75 år i snabbtakt, Vår skola, Tre fjärdels sekel, Läroverket för gossar och flickor i Helsingfors, Redogörelse för verksamheten under läsåret 1958-1959, Helsingfors 1959.
- Wikipedia
[:]