Den 1. september 1905 öppnades Ekenäs samskola i elementarskolans hus. Skolans föreståndarplats hade besattes med filosfiemagister K.Hugo Nicklin och till föreståndareinna utsetts Lina Ehrström som varit flickskolans ledare under halvtannat decennium. Lärarpersonalen hade kompletterats med fyra ordinarie och sex timlärare. På grund av olikheter i kurserna överfördes endast de tre lägre klasserna i fruntimmersskolan till samskolan. Samskolans läroplan var rätt så beskuren i många viktiga ämnen genom att ryska språket bestods 23 veckotimmar. Först revolutionen 1906 åstadkom en förbä’ttring. Från februari 1906 omfattade läroplanen kristendomskunskap 10 timmar, svenska 15 (från hösten 12), finska 18 (14), ryska 12 (23), tyska 12, latin 6, geografi 10 (8), historia 10, matematik 24, naturllualhistoria 11 (19), stilskrivning 4, teckning 6, sång 8 (12), gymnastik 10 och handarbete 6 valbart mot ryska för flickor). Latinet vare valbart mot tyska och teckning, men bortföll efter några år.
Från hösten 1906 var sammanslagningen fullständig då femte klasserna också arbetade tillsammans. Enligt senatens esolution att bygga ut samskolan till ett åttaårigt läroverk inrättades en sjätte klass. Engelska infördes som obligatoriskt ämne för flickor, vilka inte begagna sig av undervisningen i ryska. Då skolan blev dyr för sttaden försökte man utan framgång att få staten att överta den. Det andra skolåret flyttade skolan in i fruntimmersskolans lilla trånga skolhus vid Stationvägen. Skolhuset hade dock utvidgats under sommaren. med fyra salar och vaktästarbostad. Under de därpåföljande årentillbyggdes skolhuset, i den mån gymnasialklaser och specialutrymmen det påkallade. Bön- och gymnastiksalen utvidgades 1909 . Två omklädningsutrymmen inrättades, ett klassrum förstorades. Sommaren 1913 företogs den sista tillnbyggnaden. Biblioteket och fysik och kemisalar uppfördes i bottenvåningen i sten. Ovanpå byggdes en rymlig sång- och teckningssal i trä.Den avdelades 1927 för skolans samlingar.
Från hösten 1908 var den unga skolan s.g.s. fulklvuxen. Den arbetade med åtta klasser. För att underlätta intagningen till första årskursen inr’ättades en förberedande klass. och året därpå en andra samt tre år senare en tredje klass. Elevantalet var på hösten 194, varav 102 var hemma från Ekenäs och från andra orter Pojo 14, Snappertuna 14, Karis 11, Ekenäs landsförsamling 10, Bromarf 9, Tenala 6, Svartå 6, Vichtis , Ingå, Bjärnå och Hangö 3 var, Valkeala, och Ruskela 2, Hitis, Lojo, Raumo och Viborg 1. Den 12 maj 1909 utdimitterade skolan sina första sex studenter.
De första tiderna var skolans lyckligaste år. Idén med samundervisning var ny i staden. Lärarna var unga och nerverna friska, men spänningen i världen kastade sin dystra skugga över skolarbetetr. Tsarriket begagnade sig av situationen för att inta en stramare hållning mot vårt land. Det första ovälkomna beslutet var att ryska språket blev obligatoriskt också för flickorna. Timmarna ökades dessutom från 24 till 34. som en följd av detta blev engelskan frivillig för fickorna i de högre klasserna. Världskriget 1914-18 åstadkom stora störningar i skolornas arbete. Det röda upproret gjorde att skolan stängdes under tre vintermånader. Flera av skolans elever anslöt sig till Sigurdskåren och en del av dem återvände aldrig.
Våren 1932 lämnade rektor Nicklin sin post som föreståndare efter att i tre decennier ha ståt för läroverket som han hade byggt upp. från 85 elever till en medelstor landsortsskola med över 200 elever. Ett porträtt av skolans första föreståndarinna, fröken Lina Ehrström bekostades. Hösten 1939 förde orosmolnen wtt hårt ingrepp i stadens lugna liv.Genom mobilseringsordern i oktober inkallades fyra av de yngre lärarna. Skolarbete inställdes 12-24 oktober, men återupptogs och fortsatte till sista november. Då Hangö avträddes vid freden ock skulle utrymmas före påsk flyttade Hangö samlyceum in till Ekenäs samskola.
Den 26.7.1940 indrogs samlyccet i Hangö samt dess läratjänster från 1 augusti 1940. Vid detta datum övertogs också Ekenäs kommunala samskola och ombildades till Västra Nylands samlyceum och de ordinarie lärana i Ekenäs ställdes på indragningsstat. Den 31 juli utfärdade skolstyrelsen fullmakt för hangölärarna jämte fyra lektorer från det indragna Viborgs samlyveum. Av eleverna (220) var dock 169 (77 %) från samskolan i Ekenäs, men bara 51 från Hangö. Västra Nylands samlyceum samarbetade sedan i två år som ekenässkola. Elevantalet steg till 233 genom inflyttade hangöbor.
På grund av närheten till Hangöfronten och sovjetisk artilleribeskjutning och täta luftangrepp evakuerades skolans arkiv till Karis där de sedan tyvärr gick upp i rök vid en brand. Den 19 februari avbröts skolans vereksamhet och upphyrdes ett par pensionat samt ungdomsföreningarnas lokal i Bromarf där skolan sedan arbetade med 125 elever evakuerad till vårvinterns slut. Bromarftiden var många en rätt så ljus omväxling i det vardagliga plugget. Inga bombräder oroade, ett och annat undervisningsämne föll bort och gav ungdomarna större ledighet som ingalunda blev tråkig i den stora skolfamiljen. Gossarna i de högre klasserna var få då många av dem låg i beredskapstjänstr eller ifält. En minnestavla över stupade elever avtäcktes 30 maj 1952 med 9 stupade 1918, 14 stupade 1938-40 och 26 stupade 1941-44.
Under fgemtio år har utvecklingen fört med sig atrt talgdanken 1863 lämnade plats för petroleumlampan ända till 1911 då elljuset med 25 wats lampor var största möjliga lyx för att 1977 ha ersätts av 100 watts lampor och lysrör. Försök med läxfria måndagar, klubbverksamhet, villkorskurser och sommarförhör har genomförts. Elever ocj lärare har begett sig på ferievandringar ochlångfärder, studie- och auskulteringsresor tom. utomlands. Trångboddheten och bristen på specialutrymmen har dock försvåratr vardagen under långa perioder och framtvingat parllellklasser. Bristen på modernt undervisningsmaterial och lång väntan på en lärovrerksreform delade skolan med andra läroverk. Einar Öhman i A. Blumenthal (red.) 1977, 5-11.
Rektor Einar Öhman lämnade rektorstjänsten efter läsåret 1955-56. Han hade då arbetat i läroverket som lektor i naturalhistoria och geografi i 30 år och varit rektor 23 år.